Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
LUNDHS KRÖNIKA

Vad är det vi män är rädda för?

Foto: Scanpix

Tänk att det kan engagera män huruvida det heter dam-VM eller VM.
Att en del är upprörda.
Vad är de rädda för? Att det ska heta herr-VM eller skaver något annat?

Är fortfarande förvånad över att jag behövt svara på skillnaden på att kalla U21-EM för just U21-EM men samtidigt hävda att VM i Kanada är VM och inte dam-VM.

Ja, jag vet att Fifa håller fast vid dam-VM men i studion säger vi VM och jag skriver detsamma. Det är VM.

Det är skillnad på kön och ålder i min värld. Därav U21-EM för mästerskapet som snart börjar i Tjeckien med Guidetti o Co och VM för mästerskapet som pågår i Kanada. De som vänt sig till mig i frågan har uteslutande varit män. Vad är de rädda för? Varför känner de sig hotade av? Jag förstår det inte.

När man skriver något i ämnet och står på för VM så blir man snabbt stämplad som PK och då i ett negativt perspektiv. Eller att jag är kommenderad av TV4:s ledning att skriva det.  Eller någon annan konspiration ihop med feminister. Ja, herregud, det är rätt beklämmande att få inblick i.

Det finns rätt många allvarligare saker att lägga energin på. Skrev en krönika om kritiken från Moa Svan i förra veckan och blev ifrågasatt både internt och externt. Kanske var jag otydlig? Svan gör rätt som drar en lans men jag håller absolut INTE med henne om att det finns ett riktigt landslag eller i kritiken om att landslaget inte bevakas tungt nog.

När jag nu läser om att landslagets presschef Rebecca Hedin – för övrigt en gammal kollega från min tid på G-P – klagar över att journalisterna tar för mycket tid och spelarna får svara på för många frågor som är likadana blir jag ledsen och uppgiven. Hur kan man se det problemet när landslaget blir bevakat?

Ena stunden är bevakningen för dålig och när det är fullt pådrag då är det för mycket. Om Tommy Svenssons landslag kunde hantera en timme om dagen under VM 1994 så hade Sundhages landslag kunnat bjuda till ännu mer. För att citera min kollega Daniel Kristiansson, ”Det är för dåligt”.

Kan även känna att den svenska pressen på plats är snäll och lite försiktig. Att Lotta Schelin blev godkänd i bägge kvällstidningarna efter den svaga VM-premiären är förvånade. Zlatan Ibrahimovic hade blivit kölhalad om han var lika svag. Att Caroline Seger fick tre getingar gjorde ont i mitt gamla Expressen-hjärta.

Ännu mer hoppade jag till av Aftonbladets stora nyhet om att landslaget är populärast i världen. Visst, det är häftigt att man drog många tv-tittare, men det hade inte varit vinkeln om Sveriges herrar haft en lika svag mästerskapspremiär. Det ska givetvis vara jämlikt och då även när det gäller granskningen.

Natten mot lördag spelar Pia Sundhages landslag en halv ödesmatch mot USA. Även om en förlust inte innebär att VM är över så är det klart att det hänger en hel del mörka moln över Sverige efter den svaga VM-premiären mot Nigeria där det blev 3-3. Vilket kan innebära att det blir nya rubriker och kanske kritiska herrar jublar?

Det förstnämnda är baksidan av en rejäl bevakning och det är bara att tugga i sig, men det sistnämnda är mest sorgligt och där bör vi bli fler som är PK. Varför ens lägga energi på VM? Det är inget som kommer att försämra livet för män och det låter som att slåss för att man ska kolla chokladboll för något annat.

Bläddrar i Magasinet Fotboll som är förbundets officiella tidning och läser SvFF-basen Karl-Erik Nilssons krönika. Han skryter om hur fantastisk svensk fotboll är och att Sverige är med i VM i Kanada, i U21-EM och även F19 spelar EM, och när det gäller damerna pekar han på en fjärdeplats över länder som spelat flest VM.

Samtidigt är Nilsson inne på att konkurrensen hårdnar i världen bland damerna när fler länder blir vassare. Det var ett tydligt tecken på nya tider när Nigeria i perioder lekte med ett svenskt landslag som verkar ha drabbats av allt från kramp till mental härdsmälta och dessutom gjorde de inte vad Sundhage ville.

Sverige har levt på att man var tidigt ur startblocken med ett landslag för kvinnor och tog den enda titeln i det första EM-slutspelet som Uefa anordnade år 1984. Därefter har man oftast hållit sig kvar i toppen och tagit en del medaljer även om det finns några plumpar som VM 2007 och EM 2009. Kanske var de tecknen i skyn på en förändrad värld?

Om vi ska ta parallellen med de svenska herrarna så vann man OS-guld 1948 och VM-brons 1950 och det hängde till viss del ihop med att stora delar av världen haft annat att fundera på än fotboll under andra världskriget. Det blev ett VM-silver på hemmaplan 1958 men sedan blev det betydligt tuffare med undantaget 1994.

Sveriges damer tog VM-brons 2011 och även i hemma-EM 2013 men trenden pekar åt fel håll och det är tydligt i Kanada. Pia Sundhage är givetvis ansvarig för en stor del av landslagets framfart, men trenden som gör att de svenska damerna tappar kraft är inte hennes fel.

En allsvenska som blir alltmer utarmad och där både förbund och klubbar i andra länder börjar satsa på ett helt annat vis än SvFF och klubbarna i Sverige gör att väldigt lite talar för att man ska vända på det. För Nigeria är inte ensamt om att ta kliv och ha många spelare att välja på, utan det finns fler.

Det är uppenbart i en värld där man för 20 år sedan bara var tolv lag i VM och sedan växlade upp till 16 lag 1999 och höll det i fyra VM-slutspel innan man till mästerskapet i Kanada utökade till 24 länder. Visst, det finns glapp men toppnationerna är från Asien, Europa, Nordamerika, Sydamerika och även numera Afrika, vilket är en större spridning än på herrsidan.

Det svenska förbundet har en styv uppgift om man ska se till att damerna ska hålla sig i den yttersta världseliten. Egentligen är det inget som tyder på det, men är rätt övertygad om att det inte hjälper med att deppa över att bevakningen nu tar för mycket tid. Det borde snarare vara tvärtom, att man vill ha mer.

 


 

Helgens måste
VM i Kanada och svenskt EM-kval mot Montenegro.

Helgens avstå
Adam Alsing och Anders Timells är DJ:s på Riche fredag kväll. Brukar vara brutalt roliga kvällar men tjänsten går före: USA-Sverige med avspark 02:00.

Veckans Leeds United
Sparkade managern Neil Redfearn blev förnedrad av ägaren Massimo Cellino, men ändå väljer Redfearn att återgå till klubbens akademi. Goda nyheter, om än förvånande.

Veckans twittrare
Zara Larsson. Är den svenska twittrare med mest inflytande.

Veckans beundran
Fredrik Wikingsson gav nyttigt perspektiv när han läxade upp talmannen Tobias Billström i Breaking News.

Veckans ”åh fan”
Polisen i Schweiz gjorde razzia på Kentaros huvudkontor. SvFF:s tidigare partner under tio år har haft hand om både Argentinas och Brasiliens landslag – som bägge spelat i Sverige med hjälp av Kentaro – och det handlar om vänskapsmatcher för de landslagen.

Veckans avstå II
Ett visst bröllop som lamslår staden.

Veckans journalistik
Den sorgliga historien om Jim Moberg, 21, som dog av en överdos heroin är skildrad av Gusten Holm i Expressen. Historien gör ont att läsa, men det är en tankeställare.

Veckans låt
”Garbo, Astrid & Taube” – Lorentz & Sakarias.

Veckans citat
You're more interested in your hair cuts!'”

Det ska Frankrikes förbundskapten Didier Deschamps ha skrikit till sina spelare i pausen mot Belgien då man låg under med 0-2 på Stade de France. Det hjälpte inte eftersom det blev 0-3 direkt i början av andra halvlek. Till slut blev det 3-4 efter några byten fått fart på laget och belgarna lättade på gasen.

Publicerad 2015-06-12 kl 10:57
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons