När Janne Andersson tog över Örgryte 2010 så var det ett lag som precis åkt ur Allsvenskan. Men trots att det var en division ner från sitt tidigare lag Halmstad BK kändes uppdraget som snäppet större då klubben hade en mycket större organisation.
- Det som hände var att jag kom in ganska sent och när vi började träna i januari så var det en organisation som var mycket större än den som var i Halmstad. Det var för att klubben spelat i Allsvenskan under många år. Jag fick en känsla av att det här var en större klubb, säger han i podcasten Lundh.
Det Janne Andersson inte visste när han tog över tränarrollen var att klubben tagit på sig en alldeles för stor kostym - något som till slut skulle leda till en konkurs den 11 februari 2011.
- Signalerna började tidigt komma kring ekonomin och att den var dålig. Örgryte hade under hösten anställt en ny vd som berättade att ekonomin var mycket sämre än vad han trott. Så tidigt blev det ett lock på där man försökte friställa personal i kansliet och där man såg över både spelartrupp och ledarstab. Till slut så var det ju katastrof.
- Detta skedde under bara tre-fyra månaders tid. Så det blev väldigt lite fotboll egentligen. Under hösten gick det inte att vara kvar i klubben. Sedan gick det några månader och klubben gick i konkurs då man inte redde ut ekonomin. Utifrån det perspektivet så var det ett hemskt år att uppleva.
Vad lärde du dig under den här tiden?
- Man kan säga så här: att den dagen då det blev offentligt att jag slutade i Öis så ringde IFK Norrköping och ville träffa mig. Det första jag sa var att då får ni ta med resultat- och balansräkningen så ska vi titta på den innan vi pratar om någonting annat.