När Kennet Andersson kom till IFK Göteborg som ung var det Klas Ingesson som tog hand om honom.
Efter de har de följts åt stora delar av deras aktiva karriärer - både i klubblag och i landslaget.
- Jag bodde hos honom i flera månader i Göteborg. Till och med efter att jag fick min egen lägenhet bodde jag kvar där någon månad, säger Andersson i Lundhs Podcast.
De fungerade bra både på och utanför planen.
Det ledde till att de ofta hamnade på samma ställe - eftersom många såg hur bra de samarbetade och hittade varandra i spelet.
- Man märkte väl det, att det fungerade bra när vi spelade tillsammans. Det var en styrka. Vi förstod varandra fullt ut.
Deras goda vänskap innebar såklart att det blev många känslor att hantera efter att Ingesson tragiskt gick bort.
- Jag och Brolin ringde varandra efter att vi fick nyheten och bestämde att vi skulle svara när reportrar ringde bara för att säga åt dem att lämna familjen i fred. Annars hade vi nog inte svarat alls. Sedan började det pratas och skrivas om honom i allt fler och större kretsar. Det var konstigt när folk man knappt visste vilka de var gick ut och pratade om hur 'Klabbe' var.
Men att hans död blev så offentlig var också positivt på vissa sätt.
- Vi hade en otrolig fin sorg, om man kan säga så. Det blev väldigt påtagligt eftersom alla visste att vi var vänner, så man fick svara på frågor och det var folk som kom fram och beklagade. Man var tungen att facea det hela tiden, vilket var väldigt bra att göra.