Djurgården har under måndagen möjligheten att återta serieledningen i allsvenskan, och därefter återstår två matcher. En rätt oväntad utveckling och en förklaring är målvakten Tommi Vaiho som stått sedan i juli och verkligen övertygat.
Den forna reservmålvakten har vuxit ut till en jätte i målet, men vill inte spekulera i restprogrammet:
- Det är lätt att säga när man ska ta nio poäng. Då kan man innan säsongen säga att man vill ta 90 poäng - att alla matcher är lätta - men Blåvitt borta är alltid en svår match, de har väl spelat rätt bra på slutet tror jag, och de har rätt bra lag. Örebro dem blandar och ger. Och sedan Norrköping borta är alltid en tuff match. Så det finns inga lätta matcher, säger Tommi Vaiho i podcasten Lundh.
Tommi Vaiho har tillhört Djurgården sedan han var liten men har både representerat BP som ung och gått på lån i en rad klubbar innan han fick chansen på allvar. Även om han då gjorde en tabbe mot Helsingborgs IF 2012 som gjorde att han blev lite ifrågasatt. Något han vuxit ifrån.
- Samtidigt så var jag 22, 23 när jag spelade den matchen och då kanske man vill visa mer, vill visa alla att man är bra, vill göra saker på ett annat sätt än om jag hade fått hoppa in nu och spela en match nu. Jag är lugnare och tryggare människa än vad jag var när jag var ung och ville spela och visa alla utan det är ett helt annat lugn man har nu än vad man hade då när man ville visa alla. Nu behöver jag inte visa för någon att jag överarbetar eller att jag måste göra dem räddningarna utan gör jag en räddning då gör jag den räddningen.
När hittade du det lugnet?
- Det var väl när jag kom tillbaka hit eller sista åren i Gais när man hade fått spela. Jag spelade en 120 matcher i Gais och första åren där tycker jag att det är klart, jag gjorde bra år i Superettan men för laget gick det tungt alla åren. Men jag fick göra mina matcher där och jag fick göra mycket räddningar varje match och det var bra för mig, det var det jag behövde.
Du lämnar Djurgården då, 2012, och går och spelar 2013-2016 i Gais för att inte sitta på bänken. Utifrån sett ser Gais lite rörigt ut - hur var det att vara spelare där i den perioden.
- Jag tyckte att det var en fantastisk klubb. Fina människor runt klubben och fina människor som jobbar i klubben, en fantastisk träningsanläggning och sedan som spelare jag är där och tränade och spelade matcher och sedan står det mycket om GAIS i tidningarna och TV att det är strul med hit och dit men det är inget som påverkar mig på något sätt. Utan man är anställd och jag får man lön och jag går dit och tränar.
Var det nyttiga säsonger, att slåss för livet i superettan?
- Ja, det tror jag. Förhoppningsvis slipper spelarna det här nu nästa och dem klarar sig kvar nu i år. Jag tror man blir en bättre spelare, eller jag blev det i alla fall och jag fick göra mycket, varje höst var det kniven mot strupen. Och att man måste vinna, spela bra matcher för att klara sig kvar - det blir man ganska stark i huvudet av.
Är det något du har nytta av idag?
- Ja, det tror jag. Det kanske gjorde så att man blev en lugnare person.
Hur är trycket när man jagar guld i Djurgården kontra trycket när man kämpar för överlevnad i Superettan?
- Nej, det går inte att jämföra. Här är en helt annan harmoni - när det funkar och när det går bra. Det är inget man tänker på att man ligger där man ligger utan vi kommer hit, vi har det bra och tränar hårt. Det är en bra stämning här ute medan i Gais då var det mest, inte ångest, men det är klart att det var ingen som ville åka ur superettan och spela division 1 Södra. Det är en stor skillnad.
Senare under måndagen ställs Djurgården mot IFK Göteborg i allsvenskan och matchen sänds på Sportkanalen och kan streamas på cmore.se. Matchstart 19.00.