Suzanne Hällström är klubbchef för Degerfors och sitter dessutom i styrelsen för Svensk Elitfotboll (Sef). På Svenska Fotbollförbundets (SvFF:s) årsmöte 2021 kan hon bli invald även i deras styrelse. Detta efter ett fel från valberedningen, som nominerade Rose-Marie Frebran trots att hon inte fick nomineras (då Frebran redan suttit i maximala tolv år). Men Hällström vill inte säga för mycket om sina chanser att ta en plats i SvFF:s styrelse.
- Det har varit så att Sef med sina två platser ska nominera en man och en kvinna. Är det bara en kvinna i styrelsen så får de ju ta den (skratt). Nej, men det är mer så att som det verkar så kan inte Rose-Marie sitta kvar. Jag har fått frågan, och var lite tveksam till att börja med. Men det är ändå lite lockande, kan jag tycka. Blir det allvar av den förfrågan så kommer jag nog säga ja, säger hon i podcasten Lundh.
Vad tycker du är viktiga frågor för Svenska fotbollförbundet att driva?
- Jag tycker att det bland annat är det som vi har sett under förra året, svensk fotbolls röst i idrottssverige tycker jag är viktig. Sedan tycker jag också att några av de frågor som ligger nära Sef, men som gäller fler än vi tror, så är det väl det här med matchfixning och alla sådana saker, att man på alla nivåer jobbar med att utbilda spelare och ledare i den typen av frågor.
Vilken erfarenhet har ni av matchfixning här i Degerfors?
- Ingenting, faktiskt. Som vi vet. Vad vi vet har vi aldrig varit föremål för någon undersökning eller så. Men fortfarande kan man höra att folk ifrågasätter vissa resultat. Det tycker jag vore en riktig kniv i sidan på fotbollen, om det blev vanligare och vanligare. Det vore hemskt.
Tittar man ut i fotbollssverige är det ont om kvinnor. Hur är det att vara kvinna och ha en så tung position i en klubb, men vara rätt ensam?
- Här vet jag bara att jag kom in i styrelsen så tänkte jag ”herregud, vad ska de ute på samhället säga när de får se det här?” Men jag har blivit jättepositivt bemött. Jag tror att jag kom in i föreningen på ett sådant sätt, jag hade en ganska låg profil till att börja med för att känna att jag ville lära mig mycket mer om det här innan jag börjar ta plats. Det tror jag var en bra ingång. Ser man på nationell nivå och Sef och SvFF så kan jag väl fortfarande tycka att om man tittar på medlemsmöten så borde det absolut kunna vara mer kvinnor, det tycker jag. Men många av de här föreningarna har varit herrfotboll, då har det historiskt sett kanske varit så att de i styrelsen kommit från fotbollsleden på något sätt. Jag vet inte om det har varit därför. Men nu såg jag att Sirius har en kvinnlig ordförande på förslag. Västerås, hon tillträdde väl i somras? Eller var det på årsmötet? Det börjar komma i alla fall.
Hur har du upplevt det när du kommit på medlemsmöten på Sef eller i förbundssammanhang, att det är så pass få kvinnor? Hur har du blivit mottagen?
- Som vem som helst, tycker jag nog. Så länge du inte känner folk är det klart att jag inte blir mer uppmärksammad än vad någon annan som inte känner någon blir. Ju mer man kommer in i det blir jag behandlad som vem som helst, det är ingen skillnad.
Jämställdhet är en faktor man jobbat med, där man i förbundets styrelse har nått upp till målen med minst 40 procent för det kön som är minst representerat. En annan fråga svensk fotboll brottas med i styrelserummen är mångfald. Hur ser du på det, att det ändå brister i mångfald?
- Det gör ju det. Det är nog lite samma som när det gäller kvinnor. Jag hoppas och tror att det kommer att se annorlunda ut, även om det kanske kommer ta lite tid. Men jag tror absolut att det behövs. För går man ut och tittar på föreningarna så är det en ganska bra fördelning i dem, men inte klubbledningar och styrelserum och så vidare. Så jag hoppas att vi ska uppnå det även där.
Varför är det viktigt att svensk fotboll är korrekt representerad jämfört med samhället?
- Jag vet inte om man jämför med samhället. Men jämför man med fotbollen, går vi ut och tittar på vår plan nu ser man att det finns en rad olika nationaliteter där. Så ser det ut överallt. Då tycker jag kanske att det kan vara bra om det ser ut så även bland de som leder den här verksamheten. Jag ska inte säga att man behöver en större förståelse, för det kanske man inte gör, men det är många delar i det där. Den kultur man levt i kan vara annorlunda, där både de och vi behöver lära oss så att man hittar till det bästa sättet att samarbeta på.
Lyssna på hela avsnittet i spelaren ovan.