The Guardian, men även svenska tidningar, uppmärksammade Magdalena Eriksson och Pernille Harder när de pussade varandra efter en match i VM i somras – en bild som fick ett stort genomslag.
Hur Eriksson själv tänker kring bilden som blev viral?
- Det var väldigt speciellt, eftersom man kommer från lilla Sverige och jag inte skulle säga att jag är en ”känd” fotbollsspelare på det sättet. Jag fick känna på hur det känns att vara i hetluften och snacket. Det var väldigt annorlunda. Jag tror att jag fick uppåt 20 000 nya följare på bara två dygn eftersom den bilden spreds över hela världen. Man förstod vilken kraft jag och Pernille har tillsammans som ett par och hur vi är förebilder på ett sätt jag inte alls tänkt på innan.
Vi som följde VM såg din flickvän, Pernille Harder, i svensk landslagströja. På något sätt känns det som att det inte hade varit lika okej på herrsidan, att hon stöttade dig. Fick ni inga reaktioner kring det?
- Nej, egentligen inte heller. Det är mycket positivitet. Jag vet inte om det har att göra med supporterkulturen i damfotbollen. Det är inte på samma sätt, det är en mer familjär stämning och inte lika polariserande. Men vi vet inte hur det skulle vara, eftersom det aldrig har hänt på herrsidan. Man önskar att någon skulle våga bryta normen för att se om det går att göra en kulturförändring. Men så länge det inte händer är det svårt att veta vad som skulle ske.
Du och Pernille har också mötts i fotboll. Är inte det svårt? Det har hänt tidigare, men folk har inte alltid velat berätta att de har varit tillsammans. Men både i landslag och i Wolfsburg och Chelsea har ni mötts.
- Absolut, det är det ju. Men eftersom vi har valt att vara offentliga har svårigheten kanske legat i typen av frågor man får, hur man ska formulera sig och hur mycket man ska prata om det innan. Allt sådan har varit det svåraste. Själva matcherna i sig är matcher som vilken annan som helst. Efteråt handlar det om att stötta den som gick förlorande ur matchen. Men jag tror att det som har varit svårigheten är hur man ska hantera det medialt, just för att det inte är så vanligt.
Ni möts också på planen, hon är anfallare och du försvarare, det gör också att det finns en extra krydda i det.
- Ja, precis. Men vi spelade tillsammans i Linköping i tre år och mötte varandra på träningarna konstant, jag är van vid att möta henne på det sättet. Det är nog inte det som har varit det konstigaste, det konstigaste är hur spänningen har byggts upp kring matchen och så klart efteråt där en är jätteglad och en är jättebesviken.
Hur hanterar man det, exempelvis när Wolfsburg slår ut Chelsea?
- Det var väldigt tufft för mig personligen.
Pratas man inte vid då?
- Jo, det gör man ju. Vi är sådana som gillar att prata mycket. Pernille vet vilken vinnarskalle jag är och förstår hur besviken jag blir efter förluster. Hon var väldigt förstående. Det var inte så att hon lade någon pik eller oskön kommentar, hon var väldigt förstående och stöttande. Nu kan man prata om situationen och skoja mer.
Var det någon situation där hon vann över dig?
- Det var inget konkret, men hon gjorde mål och de krossade oss ganska stort. Det var mest att det sårade mitt ego lite att se att vi var långt efter Wolfsburg.
Hur var känslan när ni åkte till Danmark, slog dem och gick direkt till VM?
- Där blev det ombytta roller. Otroligt tungt för Pernille, hon har som mål att få spela ett VM, ännu har hon tyvärr inte fått göra det. Det betyder väldigt mycket att ta sitt land till ett VM. Det var jättetråkigt för Pernille, jag hoppas att hon kommer få uppleva ett VM, för hon förtjänar att få spela på den scenen också. Men det är så det är i fotbollen. Vi hanterar motgångar hela tiden. Det var som vilken besvikelse som helst. Jag hoppas att både Sverige och Danmark tar sig till VM nästa gång.
Vill ni spela i samma lag? Har man en tanke att det hade varit kul?
- Ja. Nu har vi haft långdistans i två och ett halvt år, vilket börjar bli ganska lång tid. Vi känner givetvis att ju äldre man blir och ju mer man uppnår desto mer vill man börja prioritera ens privatliv framför karriären. Fram till nu har vi varit extrema karriärmänniskor som sätter fotbollen först och så löser vi det andra. Vi börjar prata om det, men båda sitter på kontrakt till 2021. Vi vet att situationen ser ut så här just nu, vad som händer 2021 får vi se. Just nu har vi fullt sjå med situationen vi är i.