När Chelsea mötte Barcelona i Champions League och dåvarande tränaren Jose Mourinho härsknade till. Detta efter att han hade fått reda på att den dåvarande Barcelona-tränaren
Frank Rijkaard hälsat på domarna i halvtid. Vilka som dömde? Anders Frisk var huvuddomare och Martin Ingvarsson var fjärdedomare.
- Det är en helt sjuk historia det också. Frank Rijkaard kom i halvtid och tog oss i handen och bad om ursäkt för att han inte hade hunnit hälsa på oss innan matchen. Detta såg en Chelsea-ledare, som berättade för en annan Chelsea-ledare som förmodligen skarvade till det lite innan han berättade det vidare till en annan ledare som sade till Mourinho att han hade varit i domarrummet. När vi kom ut till halvtid så sade Mourinho att han visste att vi var köpta och att de inte kunde vinna matchen. Jag fattade absolut ingenting. Han sade att vi hade pratat med Rijkaard. Ja, vi hade hälsat och vi hälsade ju på honom innan matchen. Något mer var det inte. Sedan visade Frisk ut Drogba i andra halvlek, då tyckte Mourinho att han fick bekräftat att det var omöjligt för dem att vinna. Efter matchen tyckte vi att vi hade gjort det bra, vi hade en domarobservatör från Schweiz som kom in till oss och var väldigt nöjd. Men sedan kom annat Uefa-folk in och sade att det var ramaskri. Då hade Mourinho gått ut och sagt att vi var köpta. Sedan rasade världen samman för Frisk. Han hade folk hemma utanför huset som skulle ha tag i honom. Han valde att hoppa av. Det var en tråkig historia, säger Ingvarsson i Lundhs podcast.
Hur ofta utsattes man för sådant tryck ute?
- Visst var det tryck. Vi svenska domare är väldigt fostrade i att vara på ett visst sätt. Jag har aldrig blivit mutad på något sätt, men jag dömde en match i Bosnien där vinnarna skulle få möta Juventus, som var en jättestor grej. Då hämtade de mig i väldigt fina bilar, jag bodde på ett väldigt fint hotell. De berättade att de haft krig i Bosnien och visade kulhål och så, och sade att det hade betytt enormt mycket för deras folk om Juventus hade kommit dit. De lade orden i munnen på mig, de var snälla, och det är inte fel att vara snäll, men när matchen startade och efter tio minuter har jag varnat två hemmaspelare som filmat i straffområdet, uppenbart sjuka grejer, det var tryck på läktaren trots att det var bara kanske 10 000 på läktaren. De förlorade mot det rumänska laget, och lika snälla och trevliga som de var innan matchen, lika otrevliga var de efter matchen. De menade att jag inte hörde vad de sade, att de haft ett krig där och att det betytt mycket om de fått dit Juventus, och att det nu var mitt fel att de inte skulle komma. Jag blev inte erbjuden något, men indirekt hade de hoppats att jag skulle blåsa i någon av situationerna när de kastade sig.
Hur rädd har du varit i sådana sammanhang?
- Inte jätterädd. Uefa har rätt mycket power bakom sig i säkerhet och så. Man har rätt stora bestämmelser om vad folk får göra och inte. Ju längre fotbollen har gått, desto mer säkerhet har kommit. Jag kan inte påstå att jag har varit rädd mer än i Djurgården-matchen.