Under snart tio år har Mikael Ishak varit ute i Europa och gjort mål. Tyskland, Schweiz, Italien, Danmark och nu Polen.
Han kom till Lech Poznan inför 2020 och gjorde succé i Europa League. I höst har han skjutit upp Lech Poznan i serieledning och sig själv i skytteligaledning.
- Nu när jag går in i en match så tänker jag inte ens på mål, det bara kommer. Vilket underlättar väldigt mycket som forward. Att inte känna att "nu måste jag göra mål", just att känna att självförtroendet är där gör mycket, säger Mikael Ishak i podcasten Lundh.
Och så är du kapten också, eller hur?
- Det är stort. Jag blev lite överraskad själv när coachen frågade mig. Man märker av att det är en väldigt stor klubb med mycket fans runt hela Polen, så det är en ära.
När det här podden kommer ut så är det ju en dag till Sverige möter Grekland i VM-kval. Hur följde du trupputtagningen till mötena med Kosovo och Grekland?
- Jag följer inte det alls.
Var du överraskad över att du inte var med? Med tanke på att det ändå är lite skador på anfallsfronten.
- Nej, jag är inte alls överraskad. För min del så förstod jag ganska snabbt att jag inte är med i tankarna när jag presterade som jag gjorde i Europa League, fem mål i gruppspelet och med kvalet så blev det åtta mål totalt. Det var jag och Harry Kane som hade gjort det i hela Europa och jag fick inte ens ett samtal. Då var det ganska klart för mig att jag inte ingår i tankarna. Så jag följer det inte alls.
Senast du var med under Janne Andersson var ju när du var uttagen till Nations League i oktober 2018, då fick du lämna efter någon skada, har det inte varit någon kontakt med Janne efter det?
- Nej, det har inte varit någon kontakt alls.
Hur känner du kring det?
- Egentligen ingenting. Jag ser landslaget som en bonus, det är inget jag funderar på. Men om chansen kommer så vet alla att det är en dröm men det är ingenting som jag går runt och funderar på.
Men jag läste ändå en längre intervju med dig länstidningen inför EM i somras att du ändå hade ett litet hopp om EM?
- Jag hade gjort det bra och tänkte att jag kanske kunde komma med som en joker. Men var egentligen ingen förhoppning. För jag är realistisk och har man ingen kontakt med landslagstränaren efter det jag gjorde i Europa League, då vet man att chanserna är väldigt små.
Vad tror du att du spelmässigt saknar? Eller vad är det för dimension du behövt har i ditt spel för att vara intressant?
- Jag vet inte. Det är egentligen bättre att fråga Janne vad han söker men jag är en straffområdesspelare som är farlig i boxen. Men det är svårt för mig att svara på vad förbundskaptenen behöver. Han har sina spelare, han har de han känner kommer göra det bäst och det får man acceptera. Sen får man vara ärlig och säga vi i Sverige har väldigt bra forwards, så är det bara.
Just nu är konkurrensen rätt tufft med Isak som gör det bra, Dejan Kulusevski, Zlatan Ibrahimovic som vill vara med och Robin Quaison som har gjort det bra. Hur ser du på det?
- Ja, det är det. Så för mig är Poznan prio ett. Med landslaget så känner jag kommer det, så kommer det. Annars så sätter man sig i soffan och hejar, så är det.