Andreas Johansson kom till IFK Norrköping inför säsongen 2012. Sedan dess har han knappt missat en match och han var en viktig pjäs i laget som vann guld säsongen 2015, vilket inte minst Janne Andersson vittnat om. I veckan berättade förbundskaptenen att Johansson, tillsammans med Daniel Sjölund, var de bästa värvningarna han någonsin gjort.
Men snart är Johanssons tid i klubben över. När IFK Norrköping ställs mot Örebro gör han sin sista match på Östgötaporten och därefter väntar superettan. Nästa år kommer han att spela för Halmstads BK. I omklädningsrummet på Östgötaporten har det varit blandande reaktioner Johanssons avsked.
- Det har varit både det ena och det andra. Självklart tycker de att det är kul eftersom de vet att det är det jag vill. Samtidigt kommer jag att sakna grabbarna och att spela matcher på Östgötaporten. Det sportsliga kommer jag att sakna otroligt mycket och det tänker jag på varje gång när jag går ut planen just nu. Sedan har det varit en del gliringar, framför allt från Simon Thern såklart. Han ville att jag skulle gå till Värnamo. Det har varit lite sådana diskussioner och lite hets och sådant där och just nu är det ju det där med att de inte kanske kommer gå upp heller, vilket såklart är tråkigt.
Det är inte bara Johansson som tackar för sig på Östgötaporten. Även veteranen Daniel Sjölund kliver ut på arenan i Norrköping för sista gången. De två, Sjölund och Johansson, har hittat varandra både på och utanför planen.
- Jag tycker vi hittat varandra rätt så bra. Jag kom ihåg att Janne, när Daniel kom hit inför 2015 och jag skulle spela mittback från start, satte oss i samma lag varje träning och sa till mig att du kommer vara med Daniel och fastän att det är trångt och tajt ska du spela in bollen och hitta samarbete. Vi hittade en bra kemi direkt och vi tänkte ganska likt och behövde inte säga så mycket utan vi läste av varandra. Det är det som vi kallar "passningsspråket" - vad det är får hårdhet i passningen, vad han förväntar sig och det var egentligen ingenting vi pratade om utan det bara blev så att om jag spelade en lös passning till honom var det för att anfallarna skulle koma in i press och han skulle sätta tillbaka den och då fick jag en öppning någon annanstans. Tryckte jag den hårdare kunde han vända upp och lite sådana där grejer. Vi fick en skön kemi där. Sedan är det ju så att vi är de äldre i laget och vi sitter jämte varandra i ett hörn i omklädningsrummet, vi har tillbringat många timmar ihop.
Dessutom hoppas Andreas Johansson att IFK Norrköping kan bygga vidare på det som både han själv och Daniel Sjölund har varit med och skapat.
- Jag hoppas det. Nu när man inte ska spela där längre kommer jag att bli en stor IFK-supporter. Det viktigaste är självklart att hitta bra fotbollsspelare att värva in, men inte bara det utan att också hitta bra människor och karaktärer till den här miljön och fortsätta bygga på det. Det krävs väl, i och med att både jag och Daniel Sjölund flyttar härifrån, att de som är ledartyper redan nu tar ännu större ansvar och får skutan att gå framåt. Jag både tror och hoppas att det kommer att gå.