Det var tidigare i april som Lise Klaveness kritiserade Fifa, kommande Qatar-VM och bristen på mänskliga rättigheter i landet på en Fifa-kongress i Doha i april.
I podcasten Lundh berättar Klaveness, som är ordförande i norska fotbollsförbundet, om tiden efter det öppna talet.
Efteråt går Honduras generalsekreterare upp (på scenen) och är kritisk och menar att det är fel forum. Och även VM:s högsta chef (H.E. Hassan) Al-Thawadi var väldigt kritisk. Jag vet att du träffade Hassan Al-Thawadi efteråt, hur har snacket gått mellan er efter det?
- Ja, jag träffade honom dagen efter dragningen, så det var bara ett litet tag medan många stod och tittade. Han kom fram till mig, tog min hand och var artig. Han ville att jag skulle förstå att han ville prata med mig, att det inte bara var något han sa på scen. Så han ville prata med mig och tyckte att detta var en för hård kritik, han ville att jag skulle lyssna men att han förstod av respekten för min position. Så jag tyckte det var bra att han inte undvek situationen efter det. Sen har vi följt upp det med ett mejl där vi skriver att vi vill träffa honom. Han har svarat på det och nu försöker vi hitta ett konkret datum där vi kan träffas, säger Klaveness.
De nordiska förbunden skulle ju redan ha åkt ner men det blev uppskjutet, hur blir det med det?
- Ja, det blir det. Det blir ett besök den sista eller näst sista veckan i juni. Men jag hade kunnat tänka mig att träffa VM-chefen utöver det för att själva få lära och det hoppas jag att han tar sig tid till. Han sa det från scenen och det tror jag att han gör.
Hur ska landslagen göra som har kvalat in till VM i Qatar?
- Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi gör allt vi kan för att genomföra förändringar på några viktiga områden. Och inte använda att saker är svåra som en ursäkt för att inte göra det. Där kan media vara på en med ”vad är vitsen med det, oavsett kommer du inte ändra HBTQ-rättigheterna”. Men där kanske vi kan förändra en millimeter. För det handlar inte bara om Qatar, det handlar om hur vi hanterar detta så att det inte sker igen. För så som världen ser ut nu så kommer det ske igen. För maktbalansen har svängt och de stora pengarna styr det mesta.
Hon fortsätter:
- Vi lyckades slå ner Super League men det har skett ett skifte i måtten man tänker i. Det har alltid handlat om mycket pengar men nu ser man att man kan köpa Newcastle och det är inte ens dyrt. Och det kan vara bra att lägga mycket pengar på fotboll men då måste vi ha ledare och väljare av ledare som är måna om hur fotboll ska vara. Så jag ser tiden fram till VM som oerhört viktigt för att testa sig fram. Samtidigt är jag väldigt tydlig med att lagen måste skärmas. Man måste få säga vad man vill, det måste vara väldigt högt i taket men i många länder så är det inte det. Det finns ett indirekt tryck att inte säga något. Och det måste bort. De måste få göra vad de vill, men jag tycker att det är oerhört viktigt att media är noga med att man inte är populistisk där bara för att det är de man möter, då vet man att de inte har politisk insyn. Det kan vara så att någon har det men då kommer de att berätta det för dig. Då kommer du att märka det för att de vill ge sig till känna. Det jag menar är att den fotbollsplattform vi har måste komma från spelet. Att vi som är väldigt engagerade i det här måste se till att exempelvis danska landslaget kan prestera mot världens tuffaste konkurrens. De måste prestera för att skapa drömmar för barn som kommer efter oss. Men de måste också prestera för att skapa en bra plattform där bra ledare kan få prata om detta. Så det är viktigt. Så när man är och bevakar en match på en arena som sportjournalist så ska det handla om sport. Det är min åsikt.
Så jag ska inte ställa en fråga till Kasper Schmeichel om Qatar efter att de har spelat en match VM?
- Du ska ju få ställa de frågorna du vill ställa. För det är ditt jobb att göra det, så får de svara det de vill svara. Men mitt jobb som ledare är att vara väldigt tydlig med att ansvaret ligger hos ledarna. Precis som det redaktionella ansvaret hos TV4 finns hos redaktören. Men självklart måste en journalist få ställa frågor.
Om man ser till Qatar, du som själv är homosexuell, hur var det att åka dit med tanke på att det är olagligt?
- Nej, det i sig var inga problem. Det är en del av världen där man vet att det är så. Men det är heller inte länge sedan det var så i Norge. När jag växte upp på en mycket kristen plats så stod det i lokala tidningar att homosexualitet var en styggelse och måste tas bort. Så att läsa detta var vardag för mig. Så detta är en fråga som nästan alltid uppstår när man antingen är från konservativa samhällen eller när samhällen går åt fel håll. Det handlar alltid om homofili och abort. Men det som var speciellt var att jag samtidigt skulle kritisera en regim i ett land där det heller inte är vanligt att vara en kvinna i en maktposition. Men totalt sett blev det väldigt speciellt, det satte det i ett perspektiv och det fick mig att tänka att det är väldigt viktigt att kämpa för dessa värderingar och att det sker.
Har du fått mycket hot eller hat efter detta?
- Nej, jag har inte fått något specifikt hot men det är väldigt många som gör mig uppmärksam på att det man gör på sätt och vis kommer övervakas och följas. Och det är något jag gillar, det är något som har förändrats i mitt liv i och med att det är mer uppmärksamhet på mig och exempelvis kring mitt familjeliv. Det är ett pris jag får betala.
Har du vakter eller annan säkerhet?
- Nej, det har jag inte. När vi är i Doha så har jag det men det är mer för min egen skull så att jag inte är ensam. Men i Norden och Norge så tänker jag inte på det.
Vilken rädsla känner du kring de krafter du sätter igång?
- Först och främst så försöker jag avkoda och förstå spelet. Jag är inte politiker. Jag kommer från sporten och från administrationen, så jag försöker avkoda det här spelet. Så jag känner ingen rädsla men det är väl mer en utmattning när man ibland kommer till en punkt där man känner att ”det här är svårt att ändra på”. Men nästa dag så tänker jag att vi bara måste försöka. Vi måste försöka så ett frö till förändring som de som kommer efter kan plocka upp. Det här är en kamp vi måste ge oss in i hela Norden och alla som har dessa gemensamma värderingar, de är på reträtt. Demokratin är på reträtt, människorättsorganisationer stängs ner över hela världen i allt snabbare takt. Så även om vi i Norden tycker att det är självklarheter så är de på reträtt, och det dröjer inte länge innan det kommer att hända med oss, så fotbollen måste vara medveten om sitt ansvar i det här, och då måste vi ha modiga ledare.