Johan Larsson lämnade vintern 2015 Elfsborg för en flytt till danska Bröndby. Trots rykten menar Larsson själv att det inte fanns något annat konkret intresse för honom vid det tillfället.
- Under det fönstret hade jag inget annat alternativ, säger Larsson i podcasten Lundh.
Är det så att man ibland förstorar upp alternativen? Att många små saker blir till stora och att det verkar som att man har tio klubbar fast det egentligen inte finns så mycket konkret?
- Ja. Så är det verkligen. I början av en karriär tror jag också att det är svårt att sålla själv när man får höra från sin agent att det är fem klubbar och kollar. Man tror att det är det varje match, och mer därtill. Sedan beror det nog på hur mycket man själv tar åt sig av det. Men själv upplever man det som att folk ska till höger och vänster och att man är klar för tre-fyra klubbar när fönstret öppnar. Sedan står man där med ett bud, om man har tur.
Larsson berättar att han upplevde det som tufft med alla rykten.
- När det snackades som mest om mig tyckte jag att det var otroligt jobbigt. För att vara helt ärlig tyckte jag att det var skitjobbigt att det blev så mycket att jag i stort sett stängde av helt när transferfönstret öppnade. Det var jättesvårt att förhålla sig till vad som var sant och inte sant och hur nära det egentligen var. Ända fram till dagen det kom in ett bud. Då visste man att det var allvar, säger han.
Vilken press känner man från omgivning? För lagkamrater och kompisar tar väl för givet att du ska försvinna, medan men kanske vet att verkligheten är en annan?
- Press känner man väl inte direkt, men man måste få vädra det med någon annan än sin agent. Om man inte har flickvän kanske det blir familj, en polare eller vad som helst. Då kanske man börjar nämna en eller två klubbar, och så händer ingenting. I mitt läge när det blev så kände jag mig dum, att man själv hade börjat spekulera i klubbar utan att det ens kom ett bud eller blev snack om ett kontrakt. Jag upplevde det som att man gjorde sig själv till åtlöje.
Så när Bröndby väl kom var det en period då du höll allt på avstånd tills det verkligen blev konkret?
- Ja, precis. De kom väldigt tidigt under fönstret och visade intresse, men jag skulle med till januariturnén även den gången, så vi höll det lite på is och väntade. Men det slutade med att det var det enda budet jag stod med.
Du har ett år kvar på det här kontraktet. Hur går diskussionerna med Bröndby?
- De går inte alls. Vi har inte pratat om nytt kontrakt och jag har inte fått något förslag. Det är där vi står. Vi har inte kommit någonvart.
Hur känner du för det?
- Jag känner att det inte ligger i mina händer. Vill de ha kvar mig antar jag att de kommer att lägga ett bud, och vill de inte ha kvar mig lägger de inget bud och då lämnar jag som fri spelare. Det är helt upp till Bröndby.
Vad är målet då?
- Det återstår att se. Det är ett spännande år som kommer. Som det är nu ligger vi bra till i ligan och det är ett VM som hägrar. Än så länge försöker jag bara hålla mina ögon på de två sakerna.