Nilla Fischer flyttade hem till Linköping – och många trodde att laget skulle vara med och slåss lite mer i toppen under fjolårets säsong. Klubben tappade förvisso Kosovare Asllani, men ändå slutade Linköping på en femteplats i damallsvenskan – 13 poäng bakom Rosengård som knep guldet.
- Jag vet inte om jag ska säga att vi var överraskade, men vår fjolårssäsong är inte godkänd. Vi hade som mål att slåss om guldet, men fick en oerhört dålig trend ett tag på hösten. Men vi alla, både klubben, spelarna och laget, är missnöjda med förra året, säger Fischer i podcasten "Lundh".
Vad är målsättningen för 2020?
- Vi vill vara med och slåss om guldet i år också.
Är det realistiskt?
- Det tycker jag. Men vi får vänta och se hur säsongen börjar och hur det ser ut. Det hänger ihop mycket med vilka som kan spela och är hela och friska och så. Men Rosengård är en stor favorit, tycker jag. Men att vara med där uppe och slåss, absolut.
Hur ska ni spelmässigt rubba Rosengård om de är stora favoriter?
- Det är så långt dit. Vi får se. En del tycker jag alltid är att ha en stabil defensiv grund att stå på. Sedan har vi extremt snabba spelare offensivt, jag tror att det kommer vara ett vapen som är väldigt nyttigt för oss. Sedan vill vi föra matcherna, även mot Rosengård, men beroende på motståndare måste vi ibland spela ett lägre försvarsspel och ställa om. Det är ingen som tar Stina eller Lina Hurtig i en löpduell.
Vilken fördel finns det i att ni inte kommer vara topptippade?
- Det kan vara en fördel i att man känner att man ska visa att folk har fel. På ett sätt kan det vara skönt för vissa att spela utan press, men samtidigt kommer oftast den största pressen från en själv. Linköping har en tradition av att vara med och slåss i toppen, och det är målet i år också. Det är ett tag tills serien börjar, har vi en hel trupp så kan vi vara med där uppe och slåss.
Lyssna på hela avsnittet i spelaren ovan.