AIK:s talangfulle målvakt Oscar Linnér har varit AIK-supporter sedan barnsben och fick i fjol uppfylla en stor dröm genom att vara starkt bidragande till att föreningen tog SM-guld. Men det var ingen dans på rosor för laget inför säsongen. Först tvingades Nils-Eric Johansson lägga skorna på hyllan och därefter skadade sig både Jesper Nyholm och Robert Lundström allvarligt, vilket resulterade i att duon missade hela säsongen.
- Vi hann knappt komma hem (från träningslägret i Dubai) innan "Nisse" hade ramlat av båten. Det var ett hårt slag att tappa vår kapten som är en fantastisk fotbollsspelare och fanbärare som skulle hjälpa oss. Det handlade då att vara professionella och inte låta det gå ut över förberedelserna, det var bara att acceptera faktumet även om det var hur tråkigt som helst och alla unnade honom att fortsätta. Nu blev det inte så, vi fick ta sikte på nästa match och vi andra fick kliva fram och ta flaggan för att ta klubben framåt. Är man professionell kan man inte låta en sådan grej sätta stopp för det man ska göra, och det gjorde vi inte heller. Vi var starka och klubben skötte allt på ett proffsigt sätt, säger Linnér i podcasten "Lundh".
- Vi gick framåt och tog oss till slutspel i svenska cupen. Där kom nästa smäll där Jesper Nyholm ramlade av båten. Den skadan och hela den situationen är så sjuk och tragisk på alla sätt för honom. Det var en jäkla tuff smäll för oss alla att behöva se en vän och fotbollsspelare ligga med ett ben som var rakt av och skrika i smärtor. Man förstod att det inte var en rolig grej för honom att åka på. Men vi var inte många dagar ifrån en allsvensk premiär då, och AIK har tidigare år inte varit speciellt bra i inledningarna av säsongerna. Vi visste att om vi skulle gå hela vägen behövde vi flyga i starten, vi kunde inte stå och trampa vatten i början och sedan tro att vi ska hänga på. Jag tror att alla insåg det. Vi visade vårt stöd till Jesper och alla tog energi från den närhet vi gav till varandra i det läget. Vi gick in i första matchen och städade av dem med 2-0 av bara farten. Vi flög iväg, och den starten tror jag gjorde att vi alla trodde på det redan från början, fortsätter han.
Men trots att AIK var med i toppen från början till slut, så blev det en nervkittlande upplösning av säsongen efter förlust mot IFK Norrköping på Östgötaporten och i säsongsavslutningen seger mot Kalmar i Småland.
- Vi var inställda på att det skulle bli tajt i slutet. Vi var riktigt bra, men att vi skulle gå rent mot Djurgården, Malmö och Östersund för att sedan köra över Kalmar och Sundsvall, det hade jag och andra svårt att se hända. Kollar man i stället på Norrköpings spelschema i slutet med BP och sådana lag så var det betydligt lättare. Vi var förberedda på att det skulle bli tajt, och tajt blev det. Men att vi var förberedda på det tror jag betydde väldigt mycket, det gjorde att det inte blev som en chock inför de sista matcherna att det var då det skulle avgöras. Jag tror att alla hade ställt in sig lite på det ganska tidigt. Det var bra.
Det var en fin säsong för dig personligen, 13 nollor på 21 matcher, men också för AIK som vann SM-guld för första gången sedan 2009. Hur starka känslor var det?
- Det var helt sjukt. Jag tror inte att jag har smält än. Det här kommer man nog smälta först efter karriären när man kan sätta sig och luta sig tillbaka och vara nöjd över det som man har åstadkommit. Jag som person var glad då, men jag tar sikte på nya grejer. Jag är en ung målvakt som förhoppningsvis har en lång karriär framför mig där jag ska åstadkomma mycket mer. Jag kan inte sitta och luta mig tillbaka och vara nöjd alltför länge. Men för stunden – det var en sådan kraft i den vinsten. Det här AIK-laget som var 2018 med mig, Daniel Sundgren, Per Karlsson, Alexander Milosevic, ”Nisse” Johansson, Henok Goitom och Rikard Norling – nu nämner jag bara några - är gnagare in i själen. Man har känt att det här inte är fotbollsspelare som är där för egen vinning…
Ni får rätt bra betalt också?
- Absolut, det har vi verkligen, men det känns som att man ville mer än att bara göra jobbet och hämta sin lön. Det kände man verkligen i verksamheten, alla ville vinna det SM-guldet så djävulskt mycket. När vi väl gjorde det blev det en sådan sjuk kraft i det
Det var bra drag på festen?
- Det var fantastiskt, absolut. Det var en minnesvärd vecka. Sedan är det ju vissa kvällar man inte minns… Men det blev en välförtjänt vecka med mycket kalas. Jag tycker att vi alla var värda att uppleva det tillsammans, för vi har jobbat så oerhört hårt för att uppnå det slutmålet. När vi väl gjorde det var det underbart att få fira det ute i Solna, på Stureplan och i hela Stockholm med personerna som man gjort det tillsammans med, både spelare och supportrar. Det var fantastiskt, den veckan.
Vill man bara fira med laget eller med alla supportrar, hur vill man lägga upp det?
- Det är faktiskt en bra fråga. Man tänkte på det lite när vi vann, hur man ville att kvällen skulle se ut när man satt på planet från Kalmar. Det var fest redan på planet, men jag tycker att det var jättehärligt att vi kunde få fira med supportrarna första kvällen och att hela AIK som klubb kunde få leva ut hajpen med spelare, ledare, supportrar – alla. På fredagen samma vecka hade vi en middag med laget där vi käkade ute på stan och sedan gick till en nattklubb och hade en lite egen del på klubben och var lite för oss själva, bara vi som hade varit med i spelartruppen. Vi har gått igenom mycket som grupp, och då var det skönt att få fira bara vi. Men det blev en väldigt bra mix av det. Det är att föredra där.
Lyssna på hela avsnittet med Oscar Linnér i spelaren ovan.