Tidigare i år släppte Bonita Mersiades boken ”Whatever it takes”. Den handlar till stor del om det smutsiga spelet bakom kulisserna vad gäller kampen att få arrangera VM. Hon jobbade för Australiens fotbollsförbund när landet sökte VM 2018 och 2022 och satsade 350 miljoner kronor för att övertyga medlemmarna i Fifa:s exekutivkommitté att rösta på landet.
I samband med att hon började ifrågasätta vad landet gjorde med sina statliga pengar fick hon dock sparken 2010 och därefter har hon otaliga gånger hotats med stämning och blivit uthängd i en rapport av Fifa.
I podcasten Lundh berättar hon om efterdyningarna till att hon ifrågasatte systemet, ett system där landet tidigt fick höra att man var chanslöst.
Varför vill du berätta det här, nu när du skrivit en bok, slutat budgivningen och berättat om det flera gångar? Varför tycker du att det är viktigt?
- Jag skrev faktiskt berättelsen väldigt tidigt efter att jag fick sparken. Jag gjorde det mer för att den engelska journalisten Andrew Jenning sa åt mig att skriva ner allting innan jag glömmer bort det. Sedan blev jag hotad av mitt förbund när de hörde att jag skrivit det här och de hotade mig lagligt och jag tänkte att jag inte ville möta Australiens rikaste man i rätten och la boken i byrålådan och tänkte inte mer på det, men sen hände ett antal saker.
- För det första fanns det bevis på att pengar som vi hade betalat till Jack Warner två månader före röstningen hamnade på hans personliga bankkonto. Det fanns ingen tvekan om att det hade hänt för de hittades av en oberoende kommitté. För det andra träffade jag Garcia (Michael, som gjorde en rapport om valet av värdländer för 2018 och 2022), för Garcia-rapporten, på hans förfrågan och några år efteråt kom en summering av rapporten som egentligen pekade på att Australien hade planerat sitt bud dåligt, men som helt friade Ryssland och Qatar. Och som dessutom pekade finger åt de två enda personer i världen som sagt vad som hände, mig själv och hon som är Qatars tipsare. Och det kändes väldigt märkligt. Det är en sak för Fifa att skaffa en konsultjurist som säger att allt var lagligt rätt med hur Ryssland och Qatar fick VM. Det är en annan sak att gå för långt och säga att jag och den andra personen var otrovärdiga och att jag hade problem för att jag pratade med media.
När han gjorde den här utredningen lovade han dig en anonymitet och ändå kunde alla identifiera dig när de publicerade utredningen.
- Ja, det är ganska lätt. Han sa att jag var från Australien, kvinna och att jag var ansvarig för public affairs och det har hittills bara funnits en kvinna som har varit det någonsin.
Var du rädd när du förlorade din anonymitet?
- Jag var vaksam men inte rädd. Jag var inte psykiskt rädd, men jag hade stått ut med mycket och blivit behandlad bedrövligt av mitt förbund sedan jag lämnade. De använde ursäkter som de alltid gör kring tipsare, att jag var tvistad. De ville inte ha några problem och attackerade mig aldrig personligen vilket alltid är ett bra tecken på att vad personen säger är sant, eftersom att de inte vill prata om det. Jag hade inget hopp om arbete. Australien är ett, relativt sett, litet land och när man hade en av landets mäktiga män emot sig och säger åt folk att inte anställa en är det väldigt svårt att få en anställning.
- När jag slutade mitt jobb var jag fortfarande i 40-årsåldern, planerade ett specifikt liv och hade barn som var unga vuxna som jag skulle stötta tillsammans med min man och allt det försvann. Mitt liv förändrades totalt materiellt, finansiellt, känslomässigt och jag fick ta itu med alla de sakerna som en tipsare får göra. Så det Garcia gjorde var att förvärra saken. I vissa avseenden var det en frigörelse eftersom att det jag visste var att han förstod att allt som jag sa till honom var sant. Det var lättande på ett sätt men det var också en period där jag kände att jag var tvungen att framför detta för mig själv, min familj och för fotbollen.