Under måndagen är Rosengårds landslagsmålvakt Zecira Musovic gäst i Lundh som sänds i Sportkanalen 21:15 men även finns som podcast i gryningen. Där berättar hon om vägen fram, från supertalang till att nu ha tagit platsen som förstamålvakt i Rosengård och varför hon nobbar utlandet, hur Linköping ska utmanas och viktiga förebilder.
Zecira Musovic är besviken på Uefa som ger så mycket mer till herrarnas Champions League. Inte så att hon inte förstår marknadskrafterna, mer att Uefa kunde gjort mer för att skapa mer intäkter även på damsidan.
- Det är mycket snack. Jag vet inte varför man inte har insett… jag tror att det ligger mycket i marknadsandelarna som herrfotbollen har. De är mycket större. Fotbollen för herrar är mycket mer intressant i dagens värld. Jag tror att det är där det ligger. Det genererar mer pengar, och därför är det mer intressant att lägga mer pengar på det. Man missar att det finns potential på annat håll. Där det finns potential finns det också risk, och jag tror att det är alldeles för trygga människor som sitter i Uefa.
Vad kan ni som spelare göra för att påverka, oavsett om det är Fifa eller Uefa eller SvFF?
- Jättemycket, tror jag. Vår uppgift är att spela fotboll, egentligen. Sedan gör vi mycket annat som kanske inte alls är det som vi ska göra, men så länge vi är den bästa versionen av oss själva och visar vad det innebär att vara en förebild så tror jag att vi har andra hjältar som kommer att kämpa för oss.
Samtidigt var det väldigt tydligt att när man gick ut och pratade om att man skulle bojkotta fotbollsgalan så satte det ett ljus på förbundet, att det var en avtalsförhandling som hade pågått i över ett år som löstes på mindre än en vecka. Då var det ändå något som ni spelare gjorde, även om du kanske inte var involverad i just det. Varför kan man inte göra mer sådant?
- Nu när du säger det, det är sant. Det krävs att vi gör det tillsammans, i sådana fall. Det går inte att en drar åt ett håll och en annan åt ett annat. Men det är klart, gör man något så drastiskt kommer det att hända grejer. Vem vet, det kanske är nästa steg.
Hur mycket talar ni om det här i klubblag och landslag?
- Vi har lärt oss att acceptera många grejer…
Ni är för snälla, helt enkelt?
- Ja, det tycker jag.
Varför är ni det?
- Jag vet inte. Vi har fått lära oss det hela karriären, att acceptera att herrfotbollsspelare är på ett ställe och vi på ett annat. Det är något som har legat där undermedveten, och det är kanske det som gör att vi är för snälla.
Hur tycker du att SvFF ska göra när det gäller dagersättning när man är med landslaget kontra bonusar till EM och VM?
- Om vi har den här diskussionen om tio år och jag har nått allt som jag vill nå och kan snacka om pengar och sådant…
Nu är du för rädd för att prata om sådant?
- Inte rädd… det är jag absolut inte, men jag är inte så jätteaktiv och det är inte jag som bestämmer det här. Jag är bara tacksam för att jag får vara med i landslaget.