Bengaler fortsätter att vara en fråga som delar svensk fotboll. Stämningshöjare eller farligt och matchstörande. AIK är en av de allsvenska klubbar vars supportrar regelbundet använder bengaler i samband med stora matcher. Klubbens tränare, Rikard Norling, har en viss oro kring företeelsen.
- Det är speciellt, för när man läser efteråt och ger getingbetyg eller vad man nu ger, plusbetyg på tifona, så ger man högre betyg åt de som använder bengaler. Så vi är ju alla inne i den där smeten på något sätt. Det jag är mest orolig för är det här… tänk om det tar fyr alltså. Vad skulle jag göra? Skulle jag springa upp dit och kasta en hink? Det räcker troligtvis inte, vad gör vi om människor börjar fatta eld? Det är det jag tycker är lite oroligt, som gör att… hoppas det går bra. Det är fint, men hoppas det går bra. Och det är ju på något sätt däri problematiken ligger, säger Norling i Lundhs podcast.
Hur gör du med dina barn på derbyn?
- Jag skulle inte vilja ha dem nära en bengal. Så är det. Men sen är det också det… det du varit inne på att vara tränare i en stor klubb med mycket passion. Jag var med 2001 när Stuart var tränare och det gick riktig knackigt. Jag satt uppe på läktaren då var hans vänstra hand får man säga, och satt vid hans familj, och det gick riktigt dåligt i spelet och resultatmässigt. Och det som hans barn som inte är mer än 5-6-7 år får höra då - som inte är personligt - är ibland kanske inte så bra att barnen får höra. Så jag är lite semi-restriktiv i att välja matcher där jag känner att det inte finns någon anledning att mina barn eventuellt ska riskera att höra att pappa är en flopp. Eller ännu värre. Det är lite ett pris som jag får betala, och det är jag redo att betala. Jag är redo att stå där som en symbol och ta skit, för det vet jag att vi får om det går dåligt.
- Det är speciellt, för när man läser efteråt och ger getingbetyg eller vad man nu ger, plusbetyg på tifona, så ger man högre betyg åt de som använder bengaler. Så vi är ju alla inne i den där smeten på något sätt. Det jag är mest orolig för är det här… tänk om det tar fyr alltså. Vad skulle jag göra? Skulle jag springa upp dit och kasta en hink? Det räcker troligtvis inte, vad gör vi om människor börjar fatta eld? Det är det jag tycker är lite oroligt, som gör att… hoppas det går bra. Det är fint, men hoppas det går bra. Och det är ju på något sätt däri problematiken ligger.
Hur gör du med dina barn på derbyn?
- Jag skulle inte vilja ha dem nära en bengal. Så är det. Men sen är det också det… det du varit inne på att vara tränare i en stor klubb med mycket passion. Jag var med 2001 när Stuart var tränare och det gick riktig knackigt. Jag satt uppe på läktaren då var hans vänstra hand får man säga, och satt vid hans familj, och det gick riktigt dåligt i spelet och resultatmässigt. Och det som hans barn som inte är mer än 5-6-7 år får höra då - som inte är personligt - är ibland kanske inte så bra att barnen får höra. Så jag är lite semi-restriktiv i att välja matcher där jag känner att det inte finns någon anledning att mina barn eventuellt ska riskera att höra att pappa är en flopp. Eller ännu värre. Det är lite grand ett pris som jag får betala, och det är jag redo att betala. Jag är redo att stå där som en symbol och ta skit, för det vet jag att vi får om det går dåligt.