Benjamin Nygren slog igenom med dunder och brak för IFK Göteborg under hösten 2018 när han gjorde två mål i sista omgången mot Örebro. Då var anfallstalangen bara 17 år gammal. När Nygren lämnade Göteborg för Genk sommaren 2019 blev han Blåvitts dyraste försäljning någonsin. Prislappen landade runt 50 miljoner kronor, men det påverkade inte honom på något sätt.
- Jag har inte satt prislappen, så jag kan inte göra något åt den saken, säger Nygren i podcasten Lundh.
Hur kunde du vara så kall? Du var ju ändå väldigt ung och oerfaren?
- Det spelar ingen roll för mig om jag köptes för 50 miljoner eller gick gratis. Det spelar faktiskt ingen roll över huvud taget för mig. Det är mellan klubbarna.
Du sade att du skulle valt England om du gått för pengarna. Vilka alternativ hade du där?
- Det säger jag inte.
Det är ju sådant som är kul att höra nu i efterhand.
- Ja. Då kanske du kan ta reda på det på något annat håll.
Fanns det andra länder och klubbar som drog i dig? Du var glödhet den våren efter ditt genombrott i Blåvitt.
- Ja. Det var ganska mycket, det var intresse från överallt. Det blir väl så när man är ung och slår igenom. Då blir det en väldig hajp. Det är intresse från i princip överallt. Men när det ska komma till konkreta grejer är det många av de som är intresserade som faller bort. Jag vet att Heerenveen var intresserat av mig då också. Men eftersom jag var så ung och så hajpad och prislappen blir så pass hög är det många klubbar som känner att de inte kan betala så mycket för en då 17-årig spelare. Vilket man förstår.
Redan innan när du skrev ditt A-kontrakt, hösten 2018, med Blåvitt talades det om stora klubbar, som Manchester City och Inter. Hur är det när man är 16-17 och man är så eftertraktad och haussad?
- Det tyckte jag var väldigt kul. Det är kul att man gör det så pass bra att det är så stora klubbar som är intresserad av en. Men då var det inte att gå till deras A-lag, så klart. Det hade varit lite sjukt att gå från Blåvitts U19 till Manchester Citys A-lag. Men det tyckte jag bara var jävligt kul.
Men det var aldrig lockade att gå till deras akademi?
- Jo, det var det. Det är det valet som de flesta unga talanger får ta, om du ska välja att skriva på med ditt A-lag eller om du ska gå ut och bli ungdomsproffs och försöka slå igenom den vägen. Men i mitt fall tänkte jag på vad fördelarna var, det var fram och tillbaka. Men jag valde att skriva på för Blåvitt.
Vad var det som gjorde att slå över för Blåvitt? Hur övertalade de dig?
- Poya var i Blåvitt, jag hade fått en väldigt bra känsla för honom från att jag tränat med A-laget. Sedan att bo kvar hemma var en stor del. Mitt mål har alltid varit sedan jag var liten att gå upp i Blåvitts A-lag, jag håller på Blåvitt och har alltid velat spela på Ullevi. Jag har haft årskort och så, jag har själv alltid velat vara där på planen. Det var också en stor grej.
Vad är ditt råd till en annan tonåring som hamnar i samma läge? Det är ju svårt med lockande klubbar i Italien och England kontra att stanna i Sverige.
- Mitt råd skulle vara att göra det som känns bäst för en själv. Jag tror verkligen inte att det finns något rätt eller fel. Hade jag valt att inte skriva på för Blåvitt och gått till, säg, Inters ungdomsakademi så hade det kunnat gå hur bra som helst eller åt helvete där, det vet man ju inte. Hade det funnits ett rätt svar så hade alla gjort det. Jag tycker att man ska göra det som känns bäst. Vilket beslut du än tar ska du inte ångra det.