Sedan 2006 har ekonomen Kristof Vogel bloggat under signaturen "Osynliga Handen” och bevakat ekonomin kring den svenska fotbollen. Han har följt utvecklingen och vad som skett med de svenska elitklubbarna.
- Ekonomin är mycket större och det är mer ojämlikt i dag mot då. Både i Sverige och i Europa, säger Kristof Vogel i podcasten Lundh och fortsätter:
- I Europa kunde man ganska tydligt se att det var på väg åt det hållet. I Sverige tog det väldigt lång tid innan det började utkristallisera sig en tydlig topp. Det var först på 10-talet som det blev en större skiktning i allsvenskan.
På senare år har svenska klubbar skickligt sålt spelarkontrakt och under 2018 tog man in 353 miljoner kronor och 2017 var det 334 miljoner vilket var två rekordår. Intäkterna från att sälja spelare har blivit viktigare men Kristof Vogel varnar nu svenska klubbar för att förlita sig på att intäkterna fortsätter att komma på den nivån,
- Det kan finnas vissa frågetecken kring om försäljningarna av spelarkontrakt kommer att fortsätta öka som de har gjort de senaste fem åren. Jag är lite tveksam till om kurvan kommer fortsätta gå så spikrakt uppåt. Där måste klubbarna vara observanta, för skulle det plötsligt minska som det gjorde runt 2011-2012, i skuggan av finanskrisen, så kommer det bli en liten kris.
När vi sitter här är det internationella transferfönstret stängt, men allsvenska klubbar kan fortfarande ta in spelare. Det känns som att det har varit ett väldigt lugnt transferfönster, inte ens Jesper Karlström som var bosman kom iväg från Djurgården. Är det ett tecken på din rädsla att det börjar ta slut med pengar?
- Det kan vara det. Vi har sett en trend där klubbar i Europa är ute på jakt efter yngre talanger och lägger mer pengar på yngre spelare under 20 år för att kunna förädla dem och sälja dem vidare i näringskedjan för tre gånger pengarna medan det är lite svårare för spelare 25 plus att komma ut.
Där har du Odilon i Hammarby och Benjamin Nygren i IFK Göteborg, att de tar unga spelare och betalar mycket för dem. Du har till och med skrivit att de spekulerar i sådana här spelarkontrakt. Är det din bild?
- Ja, jag tror det. När Odilon-affären blev klar tittade jag på Club Brügges balansräkning och resultaträkning, och 80 procent av deras balansräkning består av transferrelaterade poster, skulder och tillgångar. Så det finns nog en liten spekulationsbubbla där ute.
Vad skulle kunna få den att spricka?
- Om likviditeten torkar ut. Premier League, som är den liga som alla pengar ute i Europa kommer ifrån, de skickar ut över en miljard pund varje år till de europeiska klubbarna via transfersystemet.
Hur mycket av det här är pengar som betalas och hur mycket är det att man byter skuldsedlar?
- Det är ganska mycket som hamnar på balansräkningen som är fordran på andra klubbar och respektive på skuldsidan. Men de ska regleras förr eller senare, så kommer inte nya pengar in i systemet blir det krav som inte betalas i tid till slut.
Det kan bli som vid en svensk fastighetskris, att hela modellen bygger på att värdet ökar på fastigheter, och så lånar man och fortsätter att investera. Hur rädd är du för att det verkligen kommer att slå till?
- Det var en liknande situation i samband med finanskrisen, där intäkterna i fotbollseuropa bromsades upp rejält. I stället för att öka sex-sju procent per år blev de i stort sett oförändrade under två-tre års tid. Då blev det lite panik. Skulderna ökade, klubbarna fick svårt att betala transfersummor, antalet fria transfers ökade. Men det var två-tre år, sedan blev det business as usual igen. Allt återgick till det normala efter några tuffa år.
Samhället är fortfarande i högkonjunktur. Hur känsliga är klubbarna för om det skulle komma något likt finanskrisen där folk blir av med jobb?
- Historiskt sett har vi sett att fotbollen har klarat sig väldigt bra, kriser till trots. Visst, klubbar får problem från tid till tid, men de klarar sig ganska bra. Det tar några år, de återhämtar sig och sedan är de uppe på banan igen. Fotbollen i sig är inte i fara, enskilda klubbar kan vara det under vissa perioder.