Under måndagen är det nypremiär för intervjuprogrammet Lundh som går i Sportkanalen 21:15. Premiärgäst är Roland Nilsson, U21-landslagets förbundskapten, som talar om det kommande EM-kvaldramat mot Belgien, om vilken spelare i U21-landslaget som är närmast A-landslaget, vilka lärdomar han dragit av sin långa spelarkarriär och smällen när FC Köpenhamn sparkade honom efter blott ett halvår. Intervjun finns även i form av en podcast som kommer ut i gryningen under måndagen.
Roland Nilsson talar även om att han gärna ser att svenska talanger flyttar utomlands men att spelarna måste ta större ansvar själva för att se till att de inte fastnar på en bänk och stannar av i utveckling.
- De bästa talangerna ska fortsätta utvecklas, men problemet vi har med de som går utomlands är att de inte får spela. Det är där kruxet är. Alexander Isak har fått ännu bättre träning i Dortmund med de spelarna runt honom, men de måste prestera på en högre nivå hela tiden i veckorna. Men samtidigt, för hans del har det inte mynnat ut i att han ska spela för att få ett kvitto för hur han ligger till, att han kan se i match vad som funkar och inte. Det får de inte en chans till. Det är mer det än att de sticker iväg. Det är speltiden, säger Roland Nilsson till podcasten Lundh.
- Vi vill att de ska ut och prova på nya saker i sin utbildning, och det är det man hoppas, att de när de väl tar det här steget har pratat med tränaren och vet att han har sett dem och vet vem de är när de kommer. Tyvärr är det inte alltid så.
När man står inför det valet ligger det kanske ett kontrakt som gör att man tjänar väldigt mycket pengar och inte behöver jobba på rätt många år. Hur ser du på det val man gör där som spelare?
- Det är där det svåra kommer. Man kan säga väldigt mycket, men när man väl har det kontraktet med allt vad det innebär och allt positivt som läggs upp så försvinner ofta det negativa. Jag tror att spelarna också ska lära sig att lyfta på de negativa sidorna – hur är det att komma till ett nytt land där man inte kan språket där vännerna kommer försvinna? Man ska se till båda sidor, vad det innebär att leva ensam i ett annat land och inte kunna språket och hur det påverkar dem som fotbollsspelare.
Man kan gissa att agenten gärna vill göra affären och att klubben gärna vill sälja. Är det för få som vågar lyfta de negativa risker som finns?
- Klubbarna satsar pengar på sina talanger, och för att de ska kunna gå runt måste de kunna sälja spelare. Agenterna jobbar på sitt sätt. Jag tror att ansvaret måste ligga på spelarna, att lära sig att lyfta den andra sidan. Inte bara se allt det vackra, utan se vad det finns för negativa sidor för dem, så att det inte blir en kort sejour utan att den blir lika lång och spännande som de själv hoppas.
Hur ofta ringer en spelare dig och säger att han har fått ett anbud från en viss klubb och frågar dig om du tycker att han ska lämna?
- Aldrig. De har sina agenter som jobbar. Det kan vara någon gång där de hör av sig, men då handlar det om det är positivt eller negativt för landslaget.
Det är ett väldigt namnkunnigt U21-landslag med många som spelar ute i Europa med Isak, Asoro, Svanberg, Rakip… Hur mycket lider de av att de kanske inte alltid spelar i sina klubblag?
- Det är solklart att man lider av det. Det är matchtempot som behövs. Träningsmiljöerna är suveräna, men det handlar om att kunna gå ut och bevisa det vecka ut och vecka in. Men det är matchtempot och de små, små detaljerna som man får när man spelar match regelbundet. Man tappar det som spelare om man har varit borta för länge, och när man kommer tillbaka är det de små sakerna… man kan dem, men de sitter inte riktigt. Så är det för de spelarna.