Ståle Solbakken, som firade stora triumfer med FC Köpenhamn i sin första sejour i klubben som tränare mellan åren 2006-2011, fick efter det pröva på livet som tränare utanför Norden – i klubbarna FC Köln och i Wolverhampton. I båda klubbarna blev sejouren kortvarig. I den sistnämnda klubben blev det bara en höst.
- Vi låg lite under mitten av tabellen och vi gjorde ett utmärkt jobb. Men ägaren ville upp med en gång till Premier League där de stora pengarna var. Då sparkade de mig och sedan så åkte de rakt ner. Det hade de aldrig gjort om jag hade fått vara kvar. Jag fick ett transferfönster totalt. Avtalet var egentligen att jag skulle ha fått tre: sommar, vinter och sommar. Hade jag fått det så hade vi kunnat börja prata om infriade målsättningarna, säger Ståle Solbakken i Podden Lundh.
För tillfället kryllar det inte av nordiska tränare ute i de stora Europeiska-ligorna. Ståle Solbakken anser att få nordiska tränare får tiden på sig att bygga upp något likt han själv inte fick i Wolves.
- Hur många gånger har Svennis (Sven-Göran Eriksson) fått sparken? Det är ett par gånger, men sedan har han ju också lyckats i ett par klubbar eftersom han har fått tid på sig. Det är tid det handlar om, säger han.
Att nå framgångar med en klubb i de större Europeiska-klubbarna kan också ge en skjuts på tränarens varumärke. Det kan få till följd att den får fler chanser i någon av de större ligorna.
- När jag fick sparken i Köln var jag den nionde eller tionde det året. De andra nio var tyskar. Om du haft en succé så får du vara med i ''hela havet stormar'' och det är många dåliga tränare som snurrar runt där. Jag hoppas att jag får träna i Bundesliga igen, säger Ståle Solbakken.