Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
LUNDHS PODCAST
27v

TV: Allbäck om landslagets mediekrig: "Det var inte bra för någon"

Foto: Bildbyrån.

Nästa

Avbryt
Försök igen

Se ett utklipp ur tv-podden i spelaren ovan.

Marcus Allbäck var öppen mot media som spelare, men i rollen som landslagsledare blev det annat.
Han erkänner att mediekriget under Hamrén stal energi.
- Det var inte bra för någon, säger han i podcasten Lundh.

Under måndagen är Marcus Allbäck gäst i Lundh som sänds i Sportkanalen 21:15 men intervjun finns även som podcast och då redan i gryningen. Den tidigare landslagsanfallaren och ledaren har gjort fem mästerskap som spelare och två mästerskap som players manager. Han fick lämna sin roll efter EM 2016.

- Jag kände ingen bitterhet, absolut inte. Jag gjorde debut i landslaget 1999 och i stort sett i samma veva som jag slutade i landslaget fick jag börja jobba direkt med vårt herrlandslag. Mellan 1999 och 2016 var jag i A-landslaget, vilket är helt fantastiskt. Sedan skulle det bli en annan organisation. Det blev klart att det skulle vara en ren assisterande tränare till förbundskaptenen, med erfarenhet av det. Det fanns inte plats för alla, och det var bara att acceptera, säger Marcus Allbäck i podcasten Lundh.

- Jag har fortfarande en väldigt bra relation till landslagsledningen och de andra som var på kontoret. Det är ju 70-80 till som sitter där men inte syns så mycket men gör ett jäkla fint jobb.

Hur stort är det att Sverige nådde VM?
- Det är så klart helt fantastiskt. Med tanke på de rutinerade herrar som man tappade, då tänker jag framför allt så klart på Kim, Zlatan och ”Isak”. Det var många andra som har varit med i många år som föll bort där som kanske inte alltid var ordinarie, men flera andra. Att då göra det så bra… Man behöver lite flyt i ett kval. Jag har spelat många kval, och man behöver lite flyt i några bortamatcher. Hemmamatcherna måste man så klart vinna, oavsett vilka man möter. Men att få oavgjort i någon bortamatch man inte förtjänar… de matcherna har jag gjort. Det hade de här nu med, och jag säger inte att de inte förtjänade det. I Frankrike förtjänade de mer. Men den totala prestationen och lagmaskinen känner jag igen från när jag kom upp i landslaget. Det var oerhört hårt jobb och en tajt grupp. Det är oerhört viktigt att man får ihop en grupp som gillar att jobba ihop och offrar sig för varandra och är team players, helt enkelt.

Nu följer jag bara landslaget utifrån, men ser man hur det var under Eriks tid och under Jannes år upplever jag att det är mer av ett lag under Janne. Vad är din bild?
- Samtidigt tycker jag inte att det är rättvist att jämföra sista åren på Eriks tid och första åren av Jannes tid. För hoppar du tillbaka en era när Lasse och Tommy slutade så kände folk att det behövdes ett byte, att det inte funkade som ett lag. Sedan kom Erik, och tå tyckte alla att det var ett nytt och positivt tänk. Där är vi nu också. Jag hoppas att det fortsätter för Janne, jag menar inte att jag missgynnar honom det, och jag säger inte att smekmånaden är fem år, absolut inte, men det är lätt att man dömer på det sättet. Det blir inte riktigt fair. Det blev inte det mot Lasse och Tommy heller att säga att det äntligen var någon annan som kom in. Men det är ganska naturligt. Det är som en ny tränare när han ska in i ett klubblag, det blir en effekt.

De två senaste mästerskapen för Sverige har du varit med och då har det slutat i gruppspelet. Vad talar för att Sverige faktiskt tar sig vidare i Ryssland-VM?
- Jag får nästan en känsla av -94 igen. Att det är ett team som har presterat bra tillsammans. Man har sett Janne och Peters uttagningar de senaste åren och även VM-truppen, det är en stabil grupp spelare som vet vad som gäller. Stabilitet som ser bra ut. Men lite oflyt i den första matchen kan det bli skit, men med lite flyt i den så kan det bli silver. Eller guld!

Ni drömde om medalj.

- Det gick ju sådär. Men drömma får man ju. Jag tror att Janne, Peter och grabbarna också drömmer om medalj.

Jag har följt dig under stora delar av din karriär, både som spelare och ledare, och som spelare upplevde jag alltid att du var väldigt medievänlig. Sedan som ledare kände jag att du kanske drogs med i en liten fientlighet.
- Det gjorde jag nog. Det var inget medvetet, faktiskt. Jag kan nog säga att jag drevs med på något sätt. För ingen av de andra var jätteöppna eller så. Då var jag en team player där också och hängde på. Jag stack inte ut.

Men du känner igen att det blev en fientlig stämning?
- Kanske inte att jag var fientlig mot media, för så kände jag absolut inte. Men jag får väl erkänna att jag hängde med övriga gänget där. Det säger jag inte bara för att skydda mig, att jag inte var längst fram och sade ditten och datten och sade som jag tyckte…

Var det för att vi var idioter, eller för att ni gick snett?
- Det var nog totalt. Då menar jag totalt sett från vad många av oss ledare då tyckte, att det ibland var lite brist på respekt – och varför skulle då vi vara hur snälla som helst och ge oss till er och visa på samma sätt tillbaka. Det var nog så. Det var egentligen inte en större sak än att man drevs med i det. Jag kände inte att det var något krig, det tror jag inte att du heller gjorde. Men jag förstår vad du menar.

Tror du att det stal av er energi? För jämför man med hur det är nu är de mycket mer öppna och lägger inte så mycket energi kring det?
- Det gjorde det säkert. Tyvärr. Men det är två parter. Jag ska inte beskylla någon, men det var inte bra för någon. Det var inte bra för er och det var inte bra för oss heller. Sedan ska man ärligt erkänna att de är öppnare i dag, men den lille världsstjärnan som vi pratar om är inte där längre. Det är klart att han var nummer ett för er inom media. Sedan hade vi några andra stora spelare som hade varit med i över 100 landskamper var, och så kom det nya, oskyldiga killar (skratt).

Tycker du att media blev tuffare?
- Det blev tuffare, det blev mer bevakat. Egentligen var det kanske inte så konstigt att det blev så. Men som du säger, vi kanske tog för stort avstånd, det får man se sig i spegeln kring och erkänna. Men när man är mitt i det och tycker att negativismen inte ska komma in i gruppen, då kände vi att det var bättre att distansera det lite och fokusera på där vi är.

Se ett utklipp ur tv-podden i spelaren ovan och lyssna på hela podden i spelaren nedan.

FAKTA

197 - Marcus Allbäck

Avsnitt 197 av Sveriges nyfiknaste fotbollspodd gästas av Marcus Allbäck. Han deltog i fem mästerskap som spelare och två som ledare och anser att det inte rättvist att jämföra Erik Hamréns landslag med Janne Anderssons, att han får VM94-vibbar av dagens landslag som ska till Ryssland, att det är så litet som skiljer mellan succé och fiasko i ett mästerskap, att han drogs med i fientligheten till medierna under Hamrén, att Zlatans röst i landslaget var asstark och då inte bara verbalt och om att det aldrig riktigt skar sig med Anders Svensson.

Allbäck berättar även om när han vände på flygplatsen när han skulle skriva på för AIK, om hur Heerenveen var det rätta steget, om när Graham Taylor lovade honom speltid och fick honom att skriva på för Aston Villa, om flevalet att gå till Hansa Rostock, om den fantastiska tiden i FC Köpenhamn, om att klivet från EM-spel till superettan med Örgryte innebar en omställning och att han inte hade slutat som spelare om inte Hamrén erbjudit ledarjobb i landslag.

Marcus Allbäck talar även om nya jobbet som agent, om att de nya agentreglerna som införs i juni är ett steg i rätt riktning, om hur mycket branschen ändrats sedan han själv hade agent som spelare och att han förstår de kritiska frågeställningarna som följde när han gick från att vara landslagets players manager till att bli agent.

Publicerad 2018-06-04 kl 06:30
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons