Ekonomen Krystof Vogel har bloggat sedan 2006 under signaturen ”Osynliga Handen” om fotbollsklubbars ekonomiska situationer. Den här veckan är han gäst i Podcasten ”Lundh”, där samtalet bland annat handlar om den ekonomiska situationen i allsvenskan.
Vogel menar att den långsiktiga utgången är att de rika lagen oftast vinner, eftersom de oftast har de bästa fotbollsspelarna.
- Det är väldigt lätt att se vilka spelare som är bäst, näst bäst och tredje bäst. De största klubbarna som har störst intäkter kommer ha möjlighet att värva de spelarna, vilket gör att spelaren hamnar i ordning, den bästa i den rikaste klubben. Så blir det över tid att den rikaste oftast vinner flest matcher, säger han i podcasten.
Malmö FF är överlägset rikast i Sverige men har två säsonger utan SM-guld…
- Det är intressant. De har gått jättebra i Europa, två slutspel i rad med sextondelsfinal. Det är en jättebra bedrift, men de har inte lyckats i allsvenskan. Lite beror det på de själva. De gillar kanske inte att spela på konstgräs, det är en bra ursäkt för dem när de förlorar matcher, eller så har andra klubbar gjort det bättre, som AIK 2018 och Djurgården 2019.
Men sett till den här kurvan där man drar ut personalkostnader och tabellplaceringar talar allt för att de ska vinna 2020?
- Ja, så är det ju. De ska egentligen vinna varje år, det är utgångsläget. Sedan har AIK näst högst personalkostnader i Sverige, så om Malmö inte vinner är AIK näst på tur. Djurgårdens seger är lite mer överraskande, för de ligger sexa i storleksordningen.
Det är inte på IFK Norrköping-nivå, men det var ändå en lite sensationell seger om man tittar på de ekonomiska aspekterna?
- Så är det. Man kan säga att det är en lagseger. Buya Turay har försvunnit, det var bara ett lån, men övriga truppen är intakt. Det kan visa på att det är ett lagbygge snarare än individuella spelare.
Under en tid när man bevakade allsvenskan pekade man på att klubbar backade på driften men att man mer och mer tar in spelartransfers i verksamheten. Var ställer du dig, ska man gå runt på driften eller ta med vad man säljer spelare för?
- Spelartransfers har blivit en väldigt stor del av fotbollsekonomin. Mer än 20 procent av de allsvenska klubbarnas intäkter kommer från transfers numera. Jag har sett vissa artiklar som har gjort analysen att om man hade tagit bort spelartransfers från resultaträkningen så går klubbarna 200 miljoner back totalt. Men det är en ganska dålig analys, eftersom spelartransfers i sig driver kostnader. Om du säljer en spelare, eller kontrakt som man egentligen säljer, så säljer du ju en av de bättre i truppen, då bildas ett kunskapsunderskott i laget. För att rekrytera motsvarande kvalitet måste du spendera pengar. Oftast är den kostnaden högre än driftskostnaden på spelaren som lämnade truppen. Om du tar bort alla spelarförsäljningar i en hel liga måste du också räkna bort kostnaden som uppstår när du värvar ersättare.
Men om du tittar på en klubb som har en drift där de flera år i rad har sålt spelare tycker du att man måste ha med det i affärsanalysen?
- Absolut. Om du nu är en toppklubb i allsvenskan är konsekvensen av det att dina spelare blir attraktiva för omvärlden. Då kommer du med jämna mellanrum börja sälja spelare, vilket gör att du måste vara förberedd på det så att du inte tappar slagkraft på fotbollsplanen. Ska du vara proaktiv och ha en ersättare i truppen på förhand så kommer du ha kostnader som inte täcks av de övriga intäkterna.