Allsvenskan går in i 2020 med ett nytt tv-avtal som kommer att ge klubbarna en markant ökning i intäkterna för klubbarna i den högsta serien. Enligt ekonomen Kristof Vogel, som sedan 2006 bloggat under signaturen ”osynliga handen”, är det ett tecken på att allsvenskan går framåt, men samtidigt menar han att intäkter för publik och sponsorer bara växt ”ganska moderat” under åren 2010 till 2018.
I podcasten ”Lundh” pratar Vogel om de allsvenska klubbarnas ekonomi, samt vilka klubbar som mår ekonomiskt bäst i serien och de vars supportrar borde vara oroliga.
- Vi har ett nytt tv-avtal som ger en ökning på över 100 procent. Det har vi kommit fram till tack vare en stor konkurrens på mediemarknaden. Premier League var ute ganska tidigt för att approchera marknaden i Skandinavien just på grund av att konkurrensen ser ut som den gör i dag, den kanske inte gör det om fem eller två år. Det har varit gynnsamt för svensk fotboll. Tittar man på intäkterna från publik och sponsorer så har de växt ganska moderat, måste jag säga. Från 2010 till 2018 har dessa intäkter inte växt med mer än 40 procent, och då har jag inte justerat för inflationen, säger han i podcasten.
Tar man för dåligt betalt för biljetter?
- Det kan vara så. Publiktillströmningen kanske inte har varit så stor över hela allsvenskan. Det är ett fåtal klubbar som drar mer publik, andra klubbar backar.
Hammarby, som du håller på, går bra publikmässigt, men är det så att åskådarna på marginalen inte betalar så mycket eftersom intäkterna inte går upp?
- De större klubbarna har rätt höga publikintäkter. Hammarby har närmare 55 miljoner. Det är snarare de mindre klubbarna som till och med i vissa fall förlorar intäkter på publiksidan.
Vad är det som oroar kring allsvenskan om man tittar några år framåt?
- Det kan finnas vissa frågetecken kring om försäljningarna av spelarkontrakt kommer att fortsätta öka som de har gjort de senaste fem åren. Jag är lite tveksam till om kurvan kommer fortsätta gå så spikrakt uppåt. Där måste klubbarna vara observanta, för skulle det plötsligt minska som det gjorde runt 2011-2012, i skuggan av finanskrisen, så kommer det bli en liten kris.
Samhället är fortfarande i högkonjunktur. Hur känsliga är klubbarna för om det skulle komma något likt finanskrisen där folk blir av med jobb?
- Historiskt sett har vi sett att fotbollen har klarat sig väldigt bra, kriser till trots. Visst, klubbar får problem från tid till tid, men de klarar sig ganska bra. Det tar några år, de återhämtar sig och sedan är de uppe på banan igen. Fotbollen i sig är inte i fara, enskilda klubbar kan vara det under vissa perioder.
Vilka klubbar sticker ut på ett bra sätt i allsvenskan i ekonomisk utveckling?
- Norrköping och Djurgården, framför allt, har varit väldigt duktiga på att profitera på utvecklingen. Norrköpings framgångar på fotbollsplanen har gett dem möjligheter att tjäna bra pengar på transfermarknaden. Djurgården, och det förvånar mig lite, började i den andra ändan. Trots att de inte var så framgångsrika på planen tjänade de bra pengar på transfermarknaden, vilket i förlängningen ledde till SM-guldet.
Finns det några klubbar vars supportrar nog behöver vara oroliga?
- Ja, Örebro skulle jag säga. Tittar man publik- och sponsorintäkter så har de tappat ungefär 20 procent på 10-talet.
Vet du vad det beror på?
- Jag skulle kunna tro att deras hockeyklubb, som gick upp i SHL under 10-talet, kan ha en negativ inverkan på fotbollsklubben.
Vad leder den utvecklingen till? Det känns som att det lätt blir en negativ spiral?
- Ja. Örebro har varit rätt bra på att balansera kostnader och intäkter. Men i förlängningen, tappar de för mycket intäkter kommer det leda till att de blir sämre sportsligt.