Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

OLOF LUNDH

Lundh: Allsvenskan blir mer och mer Herrskap och Tjänstefolk

Rapporten är på 27 sidor.
Knastertorr.
Bilden är dock given: klyftorna ökar i Allsvenskan.

Under torsdagen kom rapporten med titeln "Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2014" ut på svenskfotboll.se. Det är förbundets ekonomichef Kjell Sahlström som knåpat ihop 27 rätt matiga sidor om hur det går för de allsvenska klubbarna ekonomiskt som gemensamt drar in 1,5 miljarder kronor.

Sahlström vänder ut och in på det mesta, även om en del fortfarande döljs i klubbarnas bokslut, och det är några uppenbara saker som slår mig: fortsatta spelarförsäljningar är ett absolut måste, kostnadskollen är rätt okej och precis som i samhället fortsätter klyftorna att öka i svensk klubbfotboll.

I en tid när det ringer i upploppsklockan för mer än en av ens vänner – det innebär att närma sig 50 år – så slår det mig att "Herrskap och Tjänstefolk" kanske inte är rätt rubrik 2015. Det var en brittisk tv-serie som gick på 1970-talet och handlade om en rik familj och dess tjänstefolk, och jag såg nog vartenda avsnitt, vilket säger mer om tv-utbudet då än om kvaliteten.

Så när jag hör att något är som "Herrskap och tjänstefolk" så fattar jag direkt, men inser att det kanske inte funkar hundra i dag. Kommer inte på någon riktig motsvarighet i dag men ingen har väl missat att klyftorna ökar i världen, i Sverige och så även i fotbollen och trenden går bara åt ett håll.

För det är lätt att skratta när man inser att Allsvenskans omsättning är ungefär vad en match i Premier League är värd enbart i tv-intäkter, enligt det nya tv-avtalet som den engelska högstaligan skrivit. Eller att Bayern München fick en miljard för nytt avtal med Adidas.

Ja, det finns väldigt många tecken på att även om Allsvenskans ekonomi växer så är det ännu bättre fart i omvärlden och att klubbarnas målsättning om att fördubbla omsättningen till 2017 knappast är trolig och inte ens den tillväxttakten skulle räcka till målet att bli Europas 15:e bästa liga.

Jämförelsen med andra ligor från Belgien, Österrike, Danmark, Norge, Skottland och Schweiz visar att bara den svenska och norska toppligan saknar ett riktigt storlag som tar in över en halv miljard och att klubbsnittet visar att Allsvenskan är sist av de ligorna och inte växer fullt lika snabbt som de andra ligorna.

Kjell Sahlström pekar på att Malmös deltagande i Champions League gör att de fyra klubbar som har mest intäkter står för 52,3 procent av allsvenskans totala intäkter jämfört med runt 43 procent 2012 och 2013, och att MFF i dag tar in 14 gånger så mycket som Falkenbergs FF, där MFF 2013 bara tog in nio gånger mer än Syrianska.

Ändå är det uppenbart att trenden är att gapet ökar, och visst kan man peka på att Falkenberg och Malmö spelade 3-3 nyligen men på lång sikt har pengarna betydelse och om FFF ska hänga på måste man höja den. Om det är bra eller dåligt för svensk fotboll att klyftorna ökar går att diskutera och det finns nästan lika många svar som det finns intressen.

Självklart är det bra för svensk fotboll när Malmö FF eller annan klubb spelar i Champions League för det gör att Erik Hamrén ser att en del spelare faktiskt kan göra ett jobb i landslaget. Det blir även lättare för MFF och även andra klubbar att hävda att spelarna i Allsvenskan är mer värda, och man kan sälja dyrare.

Under 2014 så tog de allsvenska klubbarna in 182 miljoner kronor på att sälja spelare och det är bästa året sedan 2009 då man sålde för 185 miljoner, även om man 2011 var uppe i 180 miljoner. Oftast står utländska försäljningar för större delen av beloppet, även om det bara var två tredjedelar under 2014.

Att Malmö FF hittills bara köpt en spelare från Sverige, i form av Erik Andersson från Landskrona, och annars mestadels värvat Bosman-spelare från utlandet är något en del fans använder som argument mot oss som ansåg att det var bra för svensk fotboll att klubben nådde Champions League.

Jag tar de invändningarna och hävdar att det är bättre för svensk fotboll att intäkterna totalt sett går upp och att det är bättre att Malmö FF eller annan svensk klubb tar hem dem, snarare än någon klubb i Danmark, Norge, Holland, Belgien får miljonerna och där klubbarna sedan kan vända sig mot Allsvenskan för att leta förstärkningar.

Får inte heller glömma att innan MFF nådde Champions League så köpte man från andra svenska klubbar, Isaac Kiese Thelin och Anton Tinnerholm, och ingen kan väl på allvar tro att Malmö FF fått 35 miljoner för Emil Forsberg utan Europa-spel. Forsbergs försäljning gav GIF Sundsvall fem miljoner kronor via en klausul.

Jag fattar givetvis att man kan sucka i AIK, IFK Göteborg eller Helsingborg över att pengarna rasar in i MFF, men det räcker att titta på FC Köpenhamn, Rosenborg och andra dominanter för att inse att inget varar för evigt. Snarare borde framgångarna sporra andra klubbar och jag ser som sagt hellre att pengarna når Sverige.

Kanske måste svenska klubbar vara redo att sälja inom Sverige? Vet att MFF försökt värva men då fått nobben av rivaler. Vägen via Malmö FF kan generera större intäkter totalt sett och då tvingas man förädla verksamheten. Svensk klubbfotboll måste bli ännu bättre på att sälja spelare och ju mer man gör det, ju bättre blir man på det.

Ute i Europa finns många klubbar som klarar av att både sälja spelare aktivt och samtidigt nå sportslig framgång. Det är uppenbart att sälja spelare är ett oerhört viktigt intäktsben om man läser rapporten, och även om det inte går att budgetera med det fullt ut är det naturligtvis så att klubbarna måste jobba ännu hårdare på att sälja.

Att klyftorna fortsätter att öka i Sverige gör att Allsvenskan blir en delad värld och det är till dess fördel om man ska få fram slagkraftiga lag som kan göra det bra i Europa. Däremot får det inte bli en serie för enbart ett lag, då lär det inhemska intresset dala och det drar ner både publikintäkter och hotar framtida tv-intäkter.

Naturligtvis behöver man inte ha sju, åtta lag som slåss om SM-guldet men helst ska tre eller fyra lag vara topplag och på så sätt hålla intresset vid liv om man ser på andra delar som rör intäkter likt publik och sponsorer. Om det sedan går att hålla bra liv i verksamheten i Helsingborg, Kalmar eller Norrköping om man inte är i toppen är en annan sak.

En positiv del i rapporten är att man håller personalkostnaderna kring 44 procent av intäkterna och det är utmaningen att se till att kostnaderna inte skenar i väg. Snittlönen i Allsvenskan var 2014 runt 70 000 kronor i månaden, men det är en siffra som inte är säker även om "sign on" ska ingå, och den är dessutom dopad av Malmö FF:s intäkter där en del slagit över i spelarnas plånböcker.

Samtidigt är det även här en delad värld och Mjällby som åkte ut skickade i väg 70 procent av sina intäkter i spelarlöner och Elfsborg, Kalmar, Göteborg, Helsingborg, Falkenberg, Halmstad och Gefle ligger alla över 50 procent och de fyra sistnämnda är till och med över 60 procent av intäkterna som går till personal.

Dessutom är det oroande att så många klubbar knappt har något eget kapital. Ungefär halva Allsvenskan har knappat beredskap för om det går riktigt dåligt med budgeten. Det inte är utan man undrar hur Örebro SK ska hantera en fortsatt sportslig kris med enbart 3,9 miljoner kronor i eget kapital.

En aning kul att kolla på den del av rapporten som visar på kostnader kontra tabellposition och där kan man se att Norrköping och Kalmar underpresterar precis som BP som åkte ut. Däremot är Åtvidaberg och Örebro klubbar som överpresterade, även om det verkar som verkligheten är i kapp dem 2015.

För även om jag alltid fascineras av hur Gefle etablerat sig i Allsvenskan trots att det inte borde vara möjligt så är det bara att inse att om svensk klubbfotboll ska bli starkare måste det ske genom att några storklubbar blir ännu större. Sedan vill man ju se en och annan humla likt Gefle men de gör ingen konkurrenskraftig serie.

Publicerad 2015-05-08 kl 09:59

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER