Inte sedan det dåvarande inofficiella EM 1964 har Spanien vunnit en titel. Något alla spanska landslagspelare naturligtvis hört till leda, och säkert spyr av.
På söndag kan de sätta stopp för det tugget. Spanien är äntligen - ja, äntligen för det är som Lars Lagerbäck säger: det är världens bästa landslag sett till passingsskicklighet - i en stor final igen.
I Wien på söndag blir det Tyskland-Spanien i en kamp mellan ett par av Europas riktiga stormakter inom fotbollen, om än inte alltid landslagsfotbollen. Som så ofta är det de stora länderna som står där till slut när krutröken skingras.
I semifinalerna flög de nya, roliga och lite okända skrällarna, och faktum är att Turkiet var det enda lag som bjöd på motstånd.
Allas vårt hajpade Ryssland ledda av Andrej Arsjavin var tyvärr aldrig med i regnet på Ernst Happel-stadion utan får nu åka hem och kolla vilka proffskontrakt som är kvar.
För det var bara Spanien i det hällande renetWien och även om målen dröjde till efter paus så saknade man inte chanser. Att skyttekungen David Villa fick kliva av störde inte det minsta.
Spanjorerna bara malde på med sitt passningsskickliga och vägvinnande spel med Cesc Fabgregas på plan i stället.
Det var till slut Xavi som slog in 1-0 efter en mäktig djupledningslöpning strax efter pausen och han tryckte in en passning från Barcelona-polaren Iniesta som röjt lite väg till höger.
Därefter var det avgjort.
När Guus Hiddink försökte sparka i gång sitt lag med några snabba byten utan att hjälpte så började Luis Aragonés att vila spelare och visa att även hans bänk är i EM-finalklass.
Inhopparen Guiza gjorde 2-0 efter samspel av Fabregas och Ramos innan Silva gjorde 3-0 - återigen efter förspel av Fabregas.
Tysklands förbundskapten Joachim Löw svarade i dag på kritiken mot det dåliga spelet mot Turkiet. Han sade att alla lag i EM har svackor.
Fast där hade han fel - Spanien har inte haft några riktiga svackor.
Tyskarna måste höja sig rejält för att sviten av mästerskap utan spanska framgångar ska förbli oförändrad. Åtminstone om man tittar spelmässigt.
Sedan är det klart att ett lag som vunnit tre VM-guld, tre EM-guld och spelat tolv finaler har en viss fördel mot ett som bara tagit ett EM-guld och varit i ytterligare en final.