POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS
OLOF LUNDH

Lundh: Fotbollen är vacker, men också sorgligt skitig

RIO DE JANEIRO. Nåja, vad är väl ett VM i fotboll i Brasilien? Den kan ju vara fruktansvärt härligt, roligt, spännande och alldeles...alldeles hemskt.
Fotboll är vackert på många sätt – men baksidorna är sorgliga och skitiga.

En pengatransport med tre miljoner dollar i kontanter till strejkande spelare i Ghana. Tusentals fans som hyllar en avstängd serie-bitare. Och rubriker om filmningar, riggade matcher och pampar som berikar sig själva.

De senaste dagarna har knappast varit det skyltfönster Fifa-bossen Sepp Blatter och hans hejdukar vill att VM ska vara. Där allt ska vara välstädat och välskött och framstå som en glad och lycklig Hollywood-rulle utan något som skaver eller stör bilden.

Naturligtvis är det ingen nyhet att fotbollen har sidor som inte är vackra, men det blir siå brutalt tydligt när Ghanas spelare kräver kontanter och vi kan följa transporten med runt 20 miljoner kronor i brasiliansk morgon-tv och samtidigt kommer rapporter om att Nigeria vill ha mer pengar.

Senare samma dag samlas tusentals fans på flygplatsen i Montevideo för att ta emot och hylla Luis Suarez som bitit sig ur VM, och därmed radikalt sänkt sitt lands chanser att gå långt i turneringen. Ändå vill få från Uruguay se att han gjort något fel.

Talar inte om straffet, som var för tufft, men att man från uruguyanskt håll inte alls kan sträcka upp handen och tala om att Suarez faktiskt gjorde fel. Istället gräver man ner sig i skyttegravarna och späder på konflikten och försöker göra den till något mycket större och mer konspiratoriskt.

VM i fotboll är givetvis inte bara fantastiskt spel och jublande brassar klädda i gult som firar ännu ett mål av Neymar. Det slår mig verkligen när jag läser om Algeriets gamla hjältar från VM 1982 och 1986 och hur de antagligen blev dopade utan att de fattade det själva.

När Algeriet inledde sin frihetskamp för att ta sig loss från Frankrike och utkämpade ett krig 1954-1962 så hade man Sovjet på sin sida och i en tid när världen väldigt mycket handlade om att antingen är ni med oss eller så är ni mot oss så blev det dit man vände sig för hjälp.

Så även om en del franska proffs med algeriska rötter redan under befrielsekrigets slut formade ett landslag som kallades FLN Frihetselvan – och spelade ett gäng matcher under några år så var man snabbt ute med ett riktigt landslag 1963.

Framgångarna dröjde och under den sovjetiske tränaren Jevgenij Rogov så utnyttjade man att VM ökat från 16 till 24 lag till VM i Spanien 1982. Algeriet tog en av Afrikas två VM-platser efter att ha slagit Nigeria i den sista omgången. Väl i Spanien så gjorde man ett starkt avtryck.

Algeriet skrällde redan på VM:s första dag när man slog Europamästarna Västtyskland med 2-1 och därmed blev det första afrikanska lag som slog ett europeiskt i VM och var på väg att gå vidare till andra rundan, men blev bortspelade av Österrike och Västtyskland.

Det är en av VM-historiens mest uppenbara fusk när Österrike och Västtyskland kunde spela den sista gruppmatchen efter att Algeriet spelat klart och från tyskt och österrikiskt håll insåg att 1-0 till Västtyskland innebar att bägge lagen gick vidare men alla andra resultat hotade antingen Västtyskland eller Österrike.

Horts Hrubesch  gav tyskarna ledningen med 1-0 efter 10 minuter och det som sedan utspelade på planen har kallats allt från ”Skammen i Gijon”, ”Anschluss” och ”Icke-aggressionspakten i Gijon” men det slutade 1-0 och Algeriet fick lämna VM efter.

Ett minne som givetvis är bra att dra fram för Vahid Halilhodzic inför åttondelsfinalen mot Tyskland i nästa vecka. Dagens Algeriet har visat att man via en del fynd i den franska ligan kan spela både en bländande och framgångsrik fotboll, och 32 år senare får man möjligheten till hämnd.

Ändå är det så sorgligt att läsa om de gamla hjältarna från Algeriet, och deras kamp om att få vet vad det vad de fick äta för piller under en tid när landslaget gick till två VM och kom trea i Afrikanska mästerskapen. Vad var det Jevgenij Rogovs sovjetiska läkare gav dem?

Det var för ett par år sedan som några spelare gick ut och berättade om att spelarna Djamel Menad, Kaci Saïd, Taj Bensaloua, Mehdi Cerbah, Mohamed Chaïb, Abdelkader Tlemçani och Salah Larbès alla fått barn som fötts med handikapp.

De ville ha en utredning men Rogov är död sedan länge och läkaren är det ingen som kunnat lokalisera. Rachid Hanifi var läkare för det algeriska laget när Rogov tog över och han hoppade av när han inte fick insyn i jobbet som Rogov gjorde med sin sovjetiska läkare.

"Jag tror att de gjorde utvärderingar av tester som de inte ville berätta om”, sa Hanfi till AFP när det blev debatt om det här efter att spelarna krävt en utredning. ”Kopplingen (mellan dopningen och handikappen) är inte given men den är möjlig.”

Det är ingen hemlighet längre vad som skedde bakom muren när det handlar om statsstödd dopning och det var naturligtvis något en tränare tog med sig, och Rogov gjorde underverk med ett Algeriet som aldrig satt avtryck i fotbollens värld tidigare.

För spelarna blev sig inte livet vad de trott, backen Mohamed Chaïb miste en dotter 2007 och alla hans barn har en muskelsjukdom som varken han eller hans fru har anlag för att föra vidare genetiskt och Chaïb var tydlig när han ville ha en utredning:

”Jag behöver inte berätta om hur mitt liv varit, min hustrus och mina flickors liv. Mina tre döttrar har alla lidit mycket, beroende på, jag är helt övertygad om det, tabletterna som den ryske landslagsläkaren Micha gav spelarna varje morgon.”

Tyvärr har utredningen planat ut och spelarna har inte fått någon upprättelse. Det vore det minsta Fifa och det algeriska förbundet kunde göra. Att ta reda på vad de fick till maten och vilka effekter det fick.

Publicerad 2014-06-27 kl 19:24
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå