Debuten är avklarad och sett till protokollet är inte en 1-0 förlust borta mot regerande världsmästarna och redan VM-klara Italien något att skämmas för. Absolut inte - och då spelar det ingen roll att det var ett B-betonat motstånd som gjorde många byten. Italienarna kan det här med att vinna och göra det effektivt.
Något Sverige också behöver slipa på. Nu hade Erik Hamrén tagit vad som fanns kvar av Lars Lagerbäcks landslag och under tre dagar försökt få in gruppen på nytt spår och få dem att anpassa sig till 4-2-3-1. Och så här efteråt känns det okej. De visade en hel del mod.
Tänk om bara Tobias Hysén utnyttjat frispelningen och tryckt in ett svenskt ledningsmål? Då hade testet fått bättre vind i seglet direkt.
Nu kom den svenska pigga starten av sig och de bollskickliga, cyniska och filmande lirarna under ledning av Di Natale tog över matchen. Vad rutinerat de tar frisparkar.
Gång på gång tog de sig ganska lätt igenom de svenska linjerna och skapade skarpa lägen. Andreas Isaksson var med på dem. Istället så straffade italienarna Sverige på en hörna och det är typiskt en sådan grej som brister i ett nyskapat landslag.
Just det målet tog Erik Hamrén på sig, eftersom han menade att organisationen inte blivit hundraprocentig i samband med hörnor. Självklart är det en sådan sak som en förbundskapten kan slipa på till nästa höst.
Han har trots allt fyra, fem landskamper till innan allvaret börjar på riktigt. Är enig med Hamrén om att det viktigaste var modet, inställningen och attityden som vi fick se på arenan. Tecknen var positiva.
Bara en sådan sak som att Andreas Isaksson stormade fram på övertid för att försöka ordna en kvittering på hörn är en viktig symbolhandling.
Det är mod, det är attityd och det handlar om att fixa ett resultat. Vem gillar inte det?
Synd bara att han inte kan nicka...
Det var veteranerna i det svenska landslaget som var bäst, Anders Svensson, Olof Mellberg, Daniel Majstorovic men det betyder säkert inte att Erik Hamrén bara komma att köra "old school" och undvika att ge andra spelare chansen.
Men ge honom tid. Ge landslaget tid. Ge spelsystemet tid. Mycket ska fixas till på vägen till vinterturnén och omstarten med Europa-proffsen i mars.
Och det behöver heller inte vara fel att de som varit med tänder till och är sugna på att ta det här vidare.
Erik Hamrén gillar inte att snacka om Zlatan Ibrahimovic. Irritationen över frågorna var tydlig. Det är möjligt att det inte är roligt men det är en del av jobbet att svara på de frågorna.
Barcelonas superstjärna är svensk och kommer alltid finns i mångas tankar och därför är det väl bättre att bara svara på frågorna och bita ihop.
Självklart blir det fokus på Hamréns kommande resa till Barcelona. Olof Mellberg, Sebastian Larsson, Daniel Majstorovic och många andra spelare vill givetvis ha en sugen och taggad Barcelona-anfallare i blågult.
Så därför är det givetvis ett måste för Hamrén att göra ett rejält försök - och om det är nej även efter det så är det bara att acceptera, vilket inte betyder stopp på frågorna.
När nu landslaget drar hem efter Hamréns första landskamp är det säkert många som är nöjda och glada. Programförklaringen har gjort de flesta entusiatiska och taggade på att vara med under den nya förbundskaptenens ledning.
Han är positiv, energisk, levande och driven. Dessutom lever han med från linjen i sin kostym och farten på träningarna var det länge sedan vi såg.
Fast vi ska inte förblindas av glädjen alla känner över något nytt. Glöm inte att Portugal tog sig till VM i kväll, precis som Grekland, Slovenien och ett Frankrike som visade prov på den cynism som ibland är ett måste.
Trist bara att svenske Martin Hansson missade den givna handsen.
Så att det är driv på svenska träningar är ingen tröst i juni nästa sommar när alla blcikar riktas mot Sydafrika - men det är en lite tröst.