Efter ett längre uppehåll drar EM-kvalet i gång igen om en vecka. Då ska Sverige möta Moldavien i Chisinau och även om moldaverna föll mot Liechtenstein så har man inte släppt in några spelmål och kryssat borta mot Capellos ryssar. Så räkna inte med lätta tre poäng för ett svenskt landslag i gungning.
Startspelare som Jimmy Durmaz och Mikael Lustig är borta, Andreas Isaksson har haft skadeproblem och tappat platsen i klubblaget och de stormiga turerna kring Zlatan Ibrahimovic har varit ovanligt röriga. Det vore fel att peka på att harmoni råder i det svenska lägret och många pekar på fallet på Fifa-rankningen.
Inte sällan heter det att media och experter är hårda mot spelare, tränare och landslag. Så sent som på fredagens presskonferens kunde inte Erik Hamrén hålla tillbaka apropå att en del "experter" bedömt att Zlatan var ur balans efter turerna i Frankrike, och förbundskaptenen sköt tillbaka:
"Det finns experter som vet det mesta, kan det mesta och har synpunkter på det mesta". Jo, så är fallet och det är inte så länge sedan förbundskaptenen själv satt som expert i SVT:s studio på Copacabana i Rio de Janeiro och hade synpunkter på vad ett England i underläge skulle göra efter paus.
Fast man får inte glömma bort att de tuffaste kritikerna oftast är fansen och i höstas var det Johan Elmander som fick rejält med smisk av supportrar till landslaget efter EM-kvalet mot Liechtenstein. Då rasade folk över att Hamrén hellre satsade på veteranen som uppenbart var ur slag.
Anfallaren hade tidigare på hösten mist sin pappa efter kort tids sjukdom och hade en tuff tid när han bytt klubb från Norwich till Bröndby. Fotbollen blev lidande av påfrestningarna och det är bland det naturligaste som kan ske. Det finns saker som är viktigare än fotboll och den danska klubben gav Elmander en del ledigt.
Ändå valde förbundskapten Hamrén att satsa på Johan Elmander med blandade resultat om man tänker på spelet och det var faktiskt anfallaren själv som fick tacka nej till mötet med Montenegro för att han inte kände sig i slag. På många sätt blev Elmander en symbol för att Hamrén har svårt att förnya.
Många frågar sig vad en snart 34-årig anfallare ska göra i Sveriges landslag? Särskilt med tanke på att de senaste åren knappast varit någon framgångssaga i vare sig klubb eller landslag. Sedan han lämnade Galatasaray för Norwich 2013 och därefter Bröndby från i somras har han gjort två ligamål.
I landslaget får man spola tillbaka till Dublin hösten 2013 för att hitta det senaste målet från Johan Elmander som på 84 matcher gjort 20 mål. För att vara rättvis mot honom så bör man påpeka att han inte är den givne målskytten utan snarare att han skapar mycket via att löpa på ytor och slita.
På många sätt är han en rest från en tid då landslaget byggde mer på uppoffringar för kollektivet. En lagspelare som gör andra bättre. Få kan väl ha glömt när han i det närmaste på egen hand sprang sönder Holland hösten 2011 och då Sverige via 3-2 på Råsunda ordnade en plats i EM 2012.
Johan Elmander valde att följa med landslaget till Abu Dhabi i januari för att springa i gång den blågula karriären igen, men det var tydligt där att han hade en bra bit kvar. Vårstarten i danska ligan har knappast varit sprudlande med ett rött kort och brist på speltid, och det var väl knappast någon som trodde på Elmander i EM-kvalet mot Moldavien.
Erik Hamrén tänkte annorlunda och förbundskaptenen har sitt givna svar om att han tar ut de spelare som ger Sverige störst chans att vinna. Så istället för en Branimir Hrgota som trots allt spelar en hel del i Borussia Mönchengladbach så satsar Hamrén på sin gamle spelare Elmander.
En gång i tiden var det Erik Hamrén som gav Elmander chansen i Örgryte som 18-åring och då var han den "alla" ville ha in i det riktiga landslaget till EM 2000. Men Alingsås-talangen fick bida sin tid och egentligen var det först till VM 2006 som han tog plats i truppen och i mästerskap har han aldrig haft flyt.
Tog inte lång tid innan jag twittrat om att Johan Elmander var uttagen som ifrågasättandet kom i de sociala medierna. Erik Hamrén försäkrade att han snackat med Elmander om läget och att anfallaren känner sig i slag, men ibland är det orättvist för spelaren som knappast kan hjälpa att han blir uttagen.
Minns EM 2008 och där Daniel Andersson som genom landslagsåren ofta varit utskälld men nu startade i Sveriges matcher bredvid Anders Svensson och bara suckade apropå kritiken från en del fans; "Det är inte jag som tar ut laget, kan bara gå in och göra mitt bästa."
Kan önska att en spelare som Johan Elmander får sluta på topp, men det är få förunnat. De flesta faller ifrån på rätt osentimentala och oglamourösa sätt och därför kan jag på något sätt uppskatta lojaliteten som Hamrén visar sin gamle spelare – naturligtvis även för att förbundskaptenen vill ha en erfaren spelare i gruppen.
En utmaning som tränare har är att släppa gamla favoriter och det har vi sett hos betydligt fler än Erik Hamrén. Den problematiken fastnade Tommy Svensson i och många, många fler både före och efter bronshjälten. Det är så lätt att tro att en som alltid gjort jobbet ska göra det igen och igen.
Därför vore det vackert om Johan Elmander kunde visa klassen återigen, och tysta många av oss som är tveksamma till om han verkligen ska vara med i landslaget. Tyvärr är fotbollen sällan så vacker, utan det är en brutal verklighet som gör sig påmind när någon kastas på skräphögen och någon annan tar över i en evig äta-eller-ätas-tillvaro.