Alla vi som minns sommaren 1994 drömmer om att få uppleva det igen, och kanske dela med oss till dem som var för unga för att vara med om det magiska som skedde då.
Hur Tommy Svensson, Brolin & Co tog VM-brons och frälste ett land som dansade och levde fotboll under några trollbindande sommarveckor.
Vem kan glömma Thomas Ravellis straffräddning? Eller Tomas Brolins frispark? Eller anfallsparet Martin Dahlin och Kennet Anderssons målfest?
Jag var där och kan få ståpäls bara genom att jag tänka på straffdramat i Palo Alto, skotten i Dallas och bronsfesten i LA.
I kväll får en generation spelare som haft några möjligheter att skriva historia en ny chans att lägga till ett kapitel i den svenska fotbollshistorien.
En del av Lagerbäcks mannar är inne på om inte sista sidan av landslagskarriären, så i varje fall sista kapitlet.
Därför är det lite av en ödeskaraktär över matchen mot Grekland. Den första matchen är alltid nästan viktigare än de andra, för man har sällan råd att förlora.
Man måste ha med sig poäng för att turneringen ska leva - och därmed även drömmen.
För många av spelarna är det en enda lång mästerskapsresa. De har blivit vana vi att delta i stora mästerskap - något andra generationers spelare inte varit borskämda med.
Tänk att mellan 1978-1990 deltog inte Sverige i ett enda mästerskap, vare sig EM eller VM.
Jämför då med Olof Mellberg som inte missat en minut av Lars Lagerbäcks mästerskapsmatcher i fyra raka mästerskap.
Fredrik Ljungberg har nästan spelat i det flesta matcher.
Och även Henrik Larsson och Marcus Allbäck har varit med hela vägen i mästerskapen sedan EM 2000.
Det finns fler som varit med länge och väl: Anders Svensson, Daniel Andersson, Zlatan Ibrahimovic, Niclas Alexandersson, Kim Källström, Andreas Isaksson, Micke Nilsson och Christian Wilhelmsson.
Lagerbäck har verkligen lyckats med att hålla en stomme med samma lirare i farten - även om det skett en del skiften.
Men i kväll springer ett ärrat, rutinerat, erfaret och slipat svenskt landslag ut till EM-premiär mot Grekland. För de som kan sin Lasse Lagerbäck är det inte svårt att rabbla namnen i sömnen.
It's the ususal suspects.
Självklart vet vi inte startelvan exakt men jag är ganska övertygad om att han satsar på Tobias Linderoth som gjort jobbet förut, på Christian Wilhelmsson som varit med förr och på Niclas Alexandersson som lojalt klarat av vad förbundskaptenen förväntar sig.
Lagerbäck gillar helt enkelt de som levererat förr.
Den svenska EM-truppen tillhör de äldsta som Sverige skickat till ett stort mästerskap och är bland de äldsta i EM. Det är inte svårt att slå fast att förbundskapten Lagerbäck går på rutin och erfarenhet.
Vilket är helt okej - bara det ger resultat.
För det är som Lagerbäck så ofta slår fast: att det enda som räknas i hans jobb är att göra resultat. Därför får han gärna strunta i generationsväxla om han bara når resultat.
Problemen börjar om det inte ger resultat.
Det är ur den synvinkeln det är en vågad och modig satsning att mestadels satsa på de gamla vanliga namnen. Att hellre flytta Mikael Nilsson till vänsterbacken än att gå på Mikael Dorsin. Eller att köra med en veteran som Alexandersson i stället för en oprövad Fredrik Stoor.
För tänk om det går åt helvete. Hur ska Lagerbäck kunna starta om med nya namn med någon trovärdighet. Han ville ju hellre ha Teddy Lucic som vänsterback eller skola om Mikael Nilsson än att ge Mikael Dorsin en möjlighet att slå sig in som vänsterback.
Ur det perspektivet är det vågat av Lagerbäck.
Samtidigt är det fegt att hela tiden köra med mestadels samma namn och inte våga satsa på en ny spelare fullt ut.
Jämför med VM 2006 och det bara att inse att det är mestadels samma gäng - förutom en pesnionerad Teddy Lucic som man ville ha tillbaka och en skadad Erik Edman.
I övrigt är sig det mesta likt.
Det är en signal om hur grymt svårt det är att ta sig in i landslagstruppen. Mot det kan man ställa ett femte raka mästerskap.
Alla som vill ha in yngre spelare för att lyfta landslaget kan bara hålla klaffen.
Resultaten i kvalen och i slutspelen talar för Lagerbäck.
Frågan är bara om det gäller även för EM 2008?
Vi på sidan, som önskar att Sverige ska gå bra kan bara hoppas att Lagerbäck satsat rätt på rutinen och erfarenheten - och det är först efteråt om vi vet att han hade rätt eller inte. Och då är det tyvärr för sent att åtgärda.
Jag önskar att Lagerbäck och hans män en gång för alla fick skriva in sig i den svenska fotbollshistorien, det är de värda.
För även om fem raka mästerskap imponerar räcker inte det för att bli legendarer likt bronshjältarna från 1994.
Bästa chansen tror jag att den här generationen hade 2004 i Portugal. Då målställningen stoppade laget från en semifinal och kanske en chans att utmana grekerna.
Nu får man möjligheten mot Grekland igen - och det är bara att gripa den.
*****
Peter Fröjdfelt siktar på slutspelet och helst finalen, och utan tvekan är Eskilstunas ena bidrag till EM - Sebastian Larsson är det andra - med i matchen sett till rubrikerna.
Domarexperterna säger att han dömde rätt när Holland gjorde mål - själv måste jag konstatera att reglerna är skumma men att det var en extrem situation.
Om Fröjdfelt är rätt på det så får han säkert köra vidare med sikte på finalen och jag gillar verkligen honom som domare. Vilken kyla han visade när det blåste till i EM.
Något för Zlatan & Co att ta efter.
*****
Grekland blir inte lätt, utan matchen kommer att bli ett ställningskrig där första misstaget lär avgöra. Upp till framför allt två spelare om Sverige ska vinna:
* Zlatan Ibrahimovic är den som måste spraka till framåt - ansvaret blir stort för han blir rätt ensam i frontlinjen när Henrik Larsson nu ska hjälpa till hemåt.
* Andreas Isaksson har ett ett par tunga år efter VM 2006 och nu behöver landslagetet ha tillbaka världsmålvakten som stod i både EM 2004 och i VM-kvalet 2005.
Om de kliver fram så kan Sverige ta ett kliv mot kvarten i kväll.
*****
Tror på följande startelva: Isaksson - Alexandersson, Mellberg, Hansson, Nilsson - Linderoth - Wilhelmsson, Svensson, Ljungberg - Ibrahimovic, H Larsson.
Rutin, rutin och ännu mer rutin.
*****
Greklands förbundskpaten Otto Rehagel var en veritabel underhållare och ganska generös mot svensk fotboll. Bara att bjuda på Gren-No-Li.
Ovanpå det är han en grym fotbollstränare och det är inget som behöver kollidera.
*****
Jag varnade för att Holland skulle vara starkt, och att Italien skulle vara svagt.
Men jag hade inte trott på 3-0. Aldrig.
Vilken fest det var och efter Rumänien-Frankrike behövde EM det.
Holland i semifinal är givet, eller?
Däremot tror jag att Italien får svårt att ta sig vidare, särskilt eftersom både Rumänien och Frankrike har något att spela för.
*****
Om Tobias Linderoth spelar och gör det bra är det en liten revansch för landslagsläkaren Anders Valentin. Han lovade i januari att mittfältaren skulle bli klar till EM,
Men då måste Linderoth vara bra också.
*****
Min finalfavorit Frankrike var skrämmande blekt. Skapade inget, dålig fantasi och trist att kolla på. Betyder inte att man är borta - men det måste bli bättre.
Mycket bättre.
Annat med Tyskland som jag tippat som EM-vinnare och det laget briljerade.