Gåshuden är av den hårdaste sorten. Det är nära till tårarna. Öronen får lika mycket stryk som på en AC/DC-konsert. Och allt är en enda ljusblå röra av glada människor och det är svårt att inte bli smittad av stämningen.
Just där och då hade jag gärna stått i MFF-klacken, men det är ju inte mitt gäng utan tillhör dem som varit med hela vägen, även när det gått tungt.
Betydelsen av Malmö FF:s 16:e SM-guld är tydlig när man ser alla jublande, skrikande, dansande och firande. Scenerna från planen är ljuvliga. Okej för att det är rörigt, rökigt och rött från bengalerna - och allt annat än organiserat.
Jag gillar det, för det är vänligt och glatt och inte alls aggressivt som i fjol.
Söndagen den 7 november. En märkesdag för Malmö. I framtiden en dag som man berättar om för barnbarnen. En dag att komma ihåg. Kanske som en vändpunkt? En dag som började hoppfullt då polisen berättade att man äntligen gripit den skytt som under hösten terroriserat staden med sina attentat. Och på kvällen kom SM-guldet ”himm” igen, efter att de ljusblå hjältarna frälst de sina efter 2-0 inför ett fullspäckat Stadion.
Det var som om lättnaden efter polisens besked hade spridit sig till Swedbank Stadion inför avspark mot Mjällby. Har upplevt en del i form av tryck inför viktiga matcher, och det MFF-fansen bjöd på var högklassigt. Gåshuden var där redan då, under min feta dunjacka, och som uppväxt i Lund vet jag värdet av Malmö FF:s storhet.
Blev hög bara av stämningen från läktarna och det kommer jag att ta med mig. Mäktigt, magiskt och majestästiskt.
Malmö tog ganska direkt kommandot i matchen och tryckte tillbaka Mjällby som ju tidigare haft lätt för MFF. Efter drygt tio minuter var Daniel Larsson på väg igenom, men MFF-hjälten från senaste SM-guldet, Mattias Asper, var med.
Däremot hann inte målvakten med sex minuter senare när Juan Robledo slarvade och gav bollen till Larsson som hittade Jiloan Hamad rakt framför målet. Skottet var inte märkvärdigt men det betydde 1-0.
Mjällby försökte trampa i gång men det var ett lag utan riktig kraft, kick och kreativitet. Mostapha El Kabir som terroriserade MFF i somras var långt ifrån något reellt hot. Dessutom gav målet lugn till Roland Nilssons mannar.
Det handlade bara om tid och sedan skulle fler ljusblå mål komma. Daniel Larsson var nära själv efter en dryg halvtimme men fick återigen assistera, denna gång till Agon Mehmeti som satte 2-0 precis före pausen.
Andra halvleken spelade Malmö bara av i väntan på festen och de enorma jubelscenerna som nu pågår framför mig och ger både gåshud och glädje. Den typen av firande är underbart, även om det är okontrollerat och kaosartat.
Förlösningen av alla känslor på en gång är en makalös upplevelse att följa från sidan. Det är ett privilegium att få vara med på detta.
Bara att bocka och buga för Malmö FF. Ett värdigt mästarlag som förutom en effektiv och framgångsrik fotboll även spelat underhållande. En kombination som utan tvekan är bland det svåraste som finns i fotboll.
Till slut fick Roland Nilsson ordning på sitt lag, eller så fick laget ordning på sin tränare? Förklaringarna till förvandlingen är lika många som det finns fans.
Ganska direkt börjar klubbens jobb inför 2011 och det handlar i första hand om att snabbt bestämma sig för om man ska behålla alla eller om man ska sälja någon eller några. För att sedan kunna förstärka i tid och ta sikte på att både försöka nå Europa och etablera sig i toppen av allsvenskan.
Inget snack om att Malmö FF har bäst förutsättningar av alla svenska klubbar att göra det – men det har man haft länge utan att mäkta med det.
***
Helsingborg, då? Ja, klubben ledde ett tag allsvenskan med nästan tio poäng och fick till slut nöja sig med Stora silvret. Givetvis en besvikelse denna söndag, att man inte kunde hålla hea vägen, men det klubben gjort har varit oerhört starkt. Svackan under sommaren och början av hösten blev dyrbar, och Gais-matchen kommer inte många att glömma, men faktum är att man reste sig och pressade MFF.
***
Unnar verkligen
Daniel Andersson detta. En riktig vinnare. Alla spelare som tycker att han är överskattad är bara avundsjuka.
***
Helsingborg har chansen att trots allt ta en titel. Kan laget ladda om till lördagens cupfinal på Söderstadion? Måste de kunna.
***
Bengaler är förbjudna. Ändå älskar jag dem. Hur löser vi det? Bengalerna är en given krydda.
***
Skönt att det inte blev målskillnad, är ett rätt trist sätt att avgöra en serie över 30 omgångar. Omspel, anyone?
***
Allsvenskan kanske är rankad 28:a i Europa på sportsliga grunder. Fast inramningen på Swedbank Stadion inför Malmö-Mjällby gick definitivt in på topp tio. Wow, det var ett imponerande tryck som fansen fick till.
***
Fotbollsgalan går i Malmö och nu med Malmö FF som SM-vinnare. Kan bli en häftig Fotbollsgala.
Kanske även med HIF som cupvinnare?