Det är dags att vakna nu, Valencia

Men Paco är bara en del i det som Valencia måste säkra upp. Nu måste klubben jobba hårt – och det finns anledning för supportrarna att oroa sig. Framför allt kan man undra vad som händer med Dani Parejos kontrakt.

När den nu 25-årige mittfältaren kom till Valencia 2011 var han tredjevalet som offensiv innermittfältare efter Éver Banega och Tino Costa. Under de första åren målades han upp som en fiaskovärvning. För bra för Getafe, för dålig för Valencia. Men Parejo gav inte upp. I stället för att gnälla visade han lojalitet, tog sig i kragen och fortsatte jobba hårt. Till slut kom chanserna, och i slutändan också framgångarna.

I dag är Dani Parejo lagkapten för Valencia. Han bär tröja nummer tio, är en ledare på och utanför planen och ett affischnamn. Han har utvecklats till en stjärna på Mestalla och har i ligaspelet gjort lika många mål från sin mittfältsposition som Alcácer och Negredo gjort tillsammans. Ändå sitter han fortfarande kvar på samma kontrakt som han skrev under när han kom till klubben 2011.

Avtalet sträcker sig till sommaren 2016. Fortfarande samma villkor – trots ett helt annat ansvar nu än då. Det är dags för Valencia att vakna. Det är inte läge att säga “han begär mer än vi är villiga att ge honom” just nu.

Att signa Enzo Pérez och Álvaro Negredo räcker inte för att allt ska vara frid och fröjd, för att ta sig tillbaka till toppen. Än viktigare är det att behålla ryggraden och tryggheten i laget.

Valencia vill förstås förnya med Dani Parejo, men då måste klubben också visa den uppskattning som mittfältaren förtjänar. Just nu ligger ett annat ärende överst på sportchef Rufetes prioriteringsbord: förlänga med José Luis Gayá. Och det klart, efter att ha tappat såväl Jordi Alba som Juan Bernat de senaste åren vill klubben hålla hårt i sin diamant. 19-åringen har varit La Ligas klart bäste vänsterback den här säsongen och sedan en vecka tillbaka har det från Madrid-håll rapporterats att han är överst på Real Madrids önskelista inför sommaren. Inte David de Gea, inte Marco Reus – José Luis Gayá.

Valencia har inte råd att tappa nyckelspelare. De har inte råd att förlora Nicolás Otamendi till Manchester United, eller att tappa klubbens största talang till det som anses vara en direkt konkurrent. Men framför allt kan de inte riskera att tappa spelaren som springer runt med tian, kaptensbindeln och bär ett enormt ansvar för det nya Valencia.

Dani Parejo kommer förmodligen aldrig bli lika högt ansedd på sin position som José Luis Gayá har potential att bli på sin. Men detta handlar om något helt annat. Ska Valencia vandra i en riktning framåt måste någon leda dem. Någon måste visa vägen. Parejo har den här säsongen visat att han är rätt person. Och sådana växer inte på träd.

Valencia har redan spenderat pengar, visat vilja och ambition. Nu gäller det att spänna musklerna på alla plan, annars är risken stor att gapet till konkurrenterna bara blir större.

***

I morgon är det dags för säsongens sjätte derbi Madrileño. Atlético har ett rejält övertag på Real Madrid och har fortfarande inte förlorat mot antagonisten den här säsongen. Dessutom har Diego Simeones manskap gått segrande ur tre av matcherna.

Atlético har lärt sig att spela mot Madrid, som Tiago antydde på presskonferensen i veckan. Just till morgondagens match vilar dock mer press på de rödvitrandiga än tidigare. Ett oavgjort resultat vore som en seger för Real Madrid. Det skulle visserligen kunna göra att Barcelona knappar in, men håller också Atleti på samma avstånd som tidigare.

Morgondagens match är vital för fortsättningen i La Liga-toppstriden. Åtminstone sett ur Atléticos perspektiv. Seger och laget är fortfarande med i kampen. Oavgjort eller förlust och det vill till ett mirakel för att Atleti står som ligasegrare i vår.

Nu är ju Diego Simeone känd för att utföra mirakel med sitt Atlético – men jag tvivlar på att ens han lyckas bära laget till en ny ligatitel om det blir förlust i morgon. Det återstår att se hur den pressen kommer påverka matchbilden.

@pinthorp