Spelare, tränare och livslång supporter. Pepe Mel andas Real Betis. Han känner klubben utan och innan, vet hur det är att representera färgerna, och vilka krav som ställs. Men ibland räcker inte ens villkorslös kärlek för att lösa problemen.
Sommaren 2013 var det mycket som var frid och fröjd i Real Betis. Laget hade slutade sjua i La Liga under våren och lyckades kvalificera sig för Europa League. Pepe Mel, tränaren som förde klubben tillbaka till La Liga ett par åt tidigare, var omåttligt omtyckt av supportrarna.
Men trots harmoni och en fullgod spelartrupp låste det sig. Efter en usel säsongsinledning var Betis tabelljumbo när nyåret närmade sig. Någonting behövde ske. Supportrarna varnade att de kommer göra motstånd om Pepe Mel sparkades – men klubbledningen kände att det var det enda rätta beslutet att göra.
När nyheten nådde fansen samlades flera grupperingar utanför Benito Villamarín och demonstrerade.
“Pepe Mel, Pepe Mel, Pepe Mel” skanderades det på gatorna utanför arenan.
Huvudpersonen själv, som var mycket mer än bara en tränare för klubben, uttryckte sin kärlek till supportrarna efteråt.
– Jag hoppas att allting löser sig och att Betis fortsätter spela La Liga-fotboll. Fansen förtjänar det.
För att komma vidare kritade Pepe Mel i stället på ett kontrakt med Premier League-klubben West Bromwich, och under sin tid i England erkände han hur jobbiga veckor det var efter skilsmässan med Betis.
– Det var en tuff tid. Mitt hjärta kommer alltid vara med klubben. Jag är supporter, före detta spelare, och hela min familj är Béticos. Jag har många vänner inom klubben och jag hoppas alla hjälps åt för att lösa den svåra situationen.
Pepe Mels efterträdare Juan Carlos Garrido sparkades efter lite mer än en månad, och inte ens när Gabi Calderón – precis som Mel en gammal spelare i i klubben – tog över ansvaret gick det vägen. Real Betis ramlade ur La Liga som jumbo med ett historiskt dåligt poängfacit.
I höstas fick klubben börja om i Segunda División. Med den gamle Villarreal-ledaren Julio Velázquez på tränarbänken och många kvalitativa spelare kvar i truppen såg de sportsliga förutsättningarna goda ut för att göra sejouren i andradivisionen kort.
Hösten blev dock allt annat än harmonisk, även om det på ett sportsligt plan gick okej. Hela klubbledningen – som under lång tid var motarbetad av supportrarna – ersattes i november och Juan Carlos Ollero klev in som president. Hans första beslut var att avsätta Velázquez som tränare – något som satte igång spekulationerna om en eventuell Pepe Mel-comeback.
En månad senare var det också ett faktum. Efter att förre Betis B-tränaren Juan Merino lett laget under några veckors tid presenterades Pepe Mel som ny tränare strax före jul. Ett Betis som där och då låg fyra i Segundan – sex poäng bakom serieledande Las Palmas.
– Jag är hemma igen, i mitt lag, med mitt folk. Samtidigt som jag känner mig lyckligt lottad är det en svår uppgift som ligger framför oss. Målet är att ta Real Betis tillbaka till La Liga, där klubben hör hemma. Låt oss hoppas att allting lyckas den här gången, sa Pepe Mel när under sitt välkomsttal.
Med klubbikonen Mel, som själv gjorde över 100 matcher i Betis, tillbaka på tränarbänken började vindarna blåsa allt positivare igen. Och med kvalitetsförstärkningen Francisco Portillo från Málaga höjde sig laget ytterligare ett snäpp.
Nu, fem månader senare, är Real Betis Segunda-mästare efter att ha gått som tåget hela våren och bara förlorat en match. Avancemanget säkrades i och med 3-0-segern hemma mot Alcorcón.
– Min första match sedan comebacken var borta mot Alcorcón. Den matchen slutade oavgjort. Nu var det inget snack om saken. Jag tycker det symboliserar väl vilken enad grupp det här är och hur mycket laget har vuxit under säsongen, sa Pepe Mel efteråt.
Men framför allt var han påtagligt rörd – och uppskattade känslan av att kunna gå till sängs utan stress.
– Jag har inte sovit ordentligt under hela våren. I natt kommer jag göra det.
Real Betis har haft sjätte bäst publiksnitt under säsongen – bättre än den bittra stadsrivalen Sevilla. Närmare 50 000 var på plats mot Alcorcón och fick efteråt fira avancemanget. Namnet som fortfarande ekar högst är precis detsamma som när kaoset var som allra störst för ett och ett halv år sedan. Då hade han precis fått sparken. Nu har han fört Real Betis till Spaniens finrum igen.
“Pepe Mel, Pepe Mel, Pepe Mel”.
Källor: Marca, Estadio Deportivo, Birmingham Mail, DailyMail, RealBetisBalompie.es.
***
Så, vilka figurer kan vi se fram emot att se i Betis nästa säsong?
Målmaskinen Rubén Castro valde bort stålarna för att stanna kvar i Betis när klubben degraderades. Och under säsongen har han inte bara vunnit skytteligan utan också skrivit in sig i historieböckerna då han numera är klubbens främste målskytt genom tiderna. Castro håller inte bara La Liga-kvalité utan också väldigt hög sådan. Fortsätter han spela sin fotboll på Benito Villamarín till vardags har Betis en målgaranti.
Dani Ceballos, en snabbfotad och sevärd yttermittfältare, har fått sitt stora genombrott under säsongen. Blott 18 år gammal (född 1996) har han tagit en ordniarie tröja verkligen tagit för sig. Ämnad för något stort.
Minns ni förresten Antonio Adán? Målvakten som José Mourinho valde före Iker Casillas under en period för ett par år sedan, innan Diego López värvades till Real Madrid och tog över rollen som förstamålvakt. Adán följde med Betis ner i Segundan och har varit etta hela säsongen.
Måste för övrigt slå ett slag för Foued Kadir, som är på lån från Marseille. Det hade ju varit lite trist om han inte får hänga på Betis hela vägen till La Liga, när han som ny i klubben trodde att det var precis där han skulle spela inför säsongen.
– Det känns kul att få spela i en av världens främsta ligor och möta landsmän som Sofiane Feghouli, sa han då.
Vi får väl se om den algeriske landslagsmannen får lira vidare i grönvitt nästa säsong. Klart är i alla fall att Betis spelar La Liga-fotboll till hösten – och det välkomnas förstås med öppna armar.