Monchi fixade inte Guidetti – Torrecilla gjorde det

Ja, det var så jag avslutade här på bloggen innan jag trampade iväg på lite sommarledighet. Som bekant blev så aldrig fallet – även om det under en period spekulerades i att såväl Sevilla som lokalrivalen Real Betis varit seriöst intresserade av John – men jag är inte mindre glad för det.

John Guidetti kommer likväl spela sin fotboll i Spanien den kommande säsongen. Det var ju egentligen det, och inte något specifikt klubbval, som jag innerligt hoppades på.

I Sevilla hade konkurrensen varit stentuff. I Celta Vigo är John Guidetti en statusspelare. Han ligger i toppskiktet lönemässigt, tog över tröja nummer elva och fick slå straff i sin blott andra match för klubben. Och nätade, förstås. Precis som han gjorde några sekunder in i sin debut.

Det påminner lite om starten han fick i Feyenoord för ett antal år sedan. Låt oss hoppas att han nu kan bibehålla och bygga vidare på den här formen och etablera sig som en högt ansedd anfallare i La Liga.

***

Eftersom jag befunnit mig på andra sidan Atlanten under i princip hela min semester trodde jag på förhand att det skulle vara som ett blankt papper när jag kom tillbaka till verkligheten. Men faktum är att fotboll, eller soccer som amerikanerna envisas med att kalla det, vuxit sig ganska stort de senaste åren. Både den inhemska ligan vars stora profiler gör sitt till att locka nya tittare, men framför allt den europeiska fotbollen blir allt större.

Den spanska topptrion de senaste åren – Barcelona, Real Madrid & Atlético – bevakades precis som övriga europeiska storklubbar ganska hårt borta i staterna. Därför var det åtminstone inga svårigheter att hålla koll på nyss nämnda tre under respektives försäsong.

Men nånstans är det ju också bara försäsong. Hur mycket ska man ta resultaten på allvar? Arsenal spelade skjortan av Lyon häromveckan men förlorade sin Premier League-premiär hemma mot West Ham i dag. Och när jag kliver in och kommenterar Lyon-Lorient i den franska ligapremiären några timmar framåt i tiden skulle det inte förvåna mig om Lyon studsar tillbaka och vinner med ett par bollar – trots urusel form under försäsongen.

Nu tror jag inte det kommer inträffa för den spanska topptrion, då samtliga visat ganska god form under försäsongen. Inte minst Rafa Benítez Real Madrid. I alla fall resultatmässigt. Däremot tror jag det blir mer av “två högerbackar på planen samtidigt”-varan framöver, och att Benítez – när det väl gäller – kommer högprioritera defensiven och inte våga spela med ett alltför offensivt mittfält.

***

Det pratas alltid om två lag i första hand när det kommer till spansk fotboll. Barcelona och Real Madrid. Real Madrid och Barcelona. Resten kommer i tredje eller fjärde hand – i bästa fall.

Och ofta dominerar också duon såväl på som utanför planen. Men inte alltid.

Atlético vann ligan 2013/14 – och har på allvar etablerat sig som en stormakt i Europa.
Och nu har vi även ett Valencia som kan spänna musklerna med de största rent ekonomiskt.

Faktum är att just Atlético och Valencia är de spanska klubbar som spenderat överlägset mest pengar i sommar. Inte Barcelona. Inte Real Madrid.

Någonstans indikerar det att det är på väg åt ett håll med en jämnare toppstrid, men en mindre jämn liga överlag. Det finns all anledning att tro att den här kvartetten kommer gjutas fast i toppen över de kommande åren och stångas mot varandra – medan övriga lag får svårt att hänga med över längre tid.

Jag kommer gå in mer och djupare på såväl Valencias som Atléticos sommar och vad vi kan vänta oss av båda lagen den kommande säsongen. Klart är att konstatera att båda klubbarna förfogar över rejält mycket starkare trupper jämfört med förra säsongen – något som gör att förväntningarna inför hösten är skyhöga.

***

En klubb jag är tämligen imponerad av så här långt den här sommaren är Deportivo La Coruña. Och då tänker jag helt och hållet transfermässigt.

La Liga-veteraner som Cani och Fernando Navarro kommer spela sin fotboll i A Coruña den kommande säsongen. Krydda det med en permanent övergång av Lucas Pérez (en av lagets bästa spelare förra säsongen, och tveklöst den med mest hjärta) och ynglingarna Fede Cartabia (lån, Valencia) och Luis Alberto (lån, Liverpool) så ser Depors lagbygge ut att faktiskt kunna undvika en bottenstrid och ta sikte högre upp i tabellen.

***

Det har varit kaos i Elche i sommar. Ekonomiska problem gjorde att klubben blev av med La Liga-platsen – och var på håret att även degraderas till motsvarande tredjedivisionen. Med en ny president vid rodret lyckades Elche behålla platsen i Segunda División inför den kommande säsongen, och i La Liga fick i stället Eibar en gratisplats.

Nu har lilla Eibar fått bygga ihop ett “paniklag” (förutsättningarna var långt ifrån de bästa när de fick beskedet om La Liga-platsen) och framför allt får man klara sig utan Gaizka Garitano på tränarbänken. Han har rullat vidare och tagit nästa steg i karriären, och gör han det bra i Getafe lär betydligt större klubbar vara och knacka på dörren inom kort.

Jag tror Eibar ryker den här säsongen också. Och det är tveksamt om det dyker upp ett nytt Elche som tvångsdegraderas och håller kvar Eibar.

***

Jag tror att Celta Vigo är ett bättre klubbval än vad exempelvis Sevilla hade varit för John Guidetti. I Celta kommer svensken in direkt med status och ansvar och kommer få större trygghet.

I Sevilla hade konkurrensen varit rejält mycket kraftigare och pressen att hela tiden leverera och ta chansen varit ohyggligt mycket större.

Celta är ett perfekt steg för John om han ska etablera sig i La Liga. Med Nolito och Fabian Orellana på flankerna kommer han serveras lägen – det är bara upp till honom själv att ta vara på dem. Gör han det känns en målsättning på tvåsiffrigt antal fullträffar inte alls vara en omöjlighet. Och det hade varit fullt godkänt första säsongen.

Monchi fixade inte John Guidetti. Miguel Torrecilla gjorde det. Och för John och La Liga-Sverige var det förmodligen det bästa som kunde hända.

Omåttligt laddad på att allt ska dra igång nu.