Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Det Atlético gör är inte förvånande längre

Pinthorp

Jag ramlade över statistiken ifrån gårdagens match och fascinerades enormt av den. Kolla här.

Atlético-Barcelona
Bollinnehav: 27,9%-72,1%
Passningsförsök: 200-681
Lyckade passningar: 122-595
Skott på mål: 6-4
Skott i mål: 2-0

Det säger ganska mycket om matchbilden – den vi alla hade väntat oss. Ett Atlético som la in pressen högt i den första halvleken, men blev allt lägre i sina positioner efter ledningsmålet, och ett Barcelona som successivt tilläts äga allt mer boll ju längre in i matchen vi kom.

Men Atlético har receptet mot Barça. Det spelar ingen roll att laget lyckades slå 122 passningar till rätt adress jämfört med Barcelonas närmare 600. Att rulla runt bollen som ett handbollsanfall leder ingen vart. Man ska förbi Atletis köttmur också. Ett hårt jobbande kollektiv där varenda spelare deltar i försvaret och är extremt taktiskt skolad under Diego Simeones vingar.

Annons

Lucas Hernández, 20 år, hade inte startat en Champions League-match någonsin före det här dubbelmötet. Det var knappast någon som märkte av att Atlético hade en ung och oerfaren spelare i mittförsvaret. Han blev till och med invald i veckans CL-lag efter första kvartsfinalrundan.

Simeone och hans stab utvecklar spelare och formar dem precis enligt den mall de behövs. Koke är ett lysande exempel på en ung spelare som tagit chansen när han fått den och i dagens läge är helt vital för laget. Saúl det kanske mest genomgående om vi pratar den här säsongen. 94-modellen var matchens bäste spelare i mitt tycke i går. Atlético hade gjort läxan väl och satte Saúl med utgångsposition till höger på mittfältet – just av den anledningen att skicka längre bollar då risken att han förlorar en nickduell mot Jordi Alba är minimal.

Annons

Det var också efter en vunnen nickduell som 1-0-målet till slut kom till. Små detaljer som blir viktiga i det långa loppet. Sedan att Saúls passning med vänster yttersida är en makalös delikatess är nog snarare någonting han kan tacka sin fotbollsfamilj och hård träning för snarare än någonting “El Cholo” lärt honom.

Simeone vann den taktiska kampen ännu en gång och Atlético har slagit ut den regerande mästaren och stora favoriten. Ingen vill ha Atleti i en semifinal nu. Och Atleti räds inte av någon.

Laget har bevisat att kvaliteten finns och fastgjutet i väggarna på Vicente Calderón finns en vilja och en tro som är av sällan skådat slag.

Atlético har gjort det till en vana att inte förvånas av deras snudd på maxpresterande insatser i möten av den här digniteten. Det är därför jag tror att laget kommer få en ny chans att ro hem den ädlaste av troféer i maj när det vankas final.

Annons

***

Det är få lag jag har sett sätta sådan press på Sergio Busquets som Atlético stundtals gjorde i går. Gabi, Koke eller Carrasco. Någon var där. Alla störde honom och det som inte hör till vanligheten är att katalanen kom helt ur balans.

Lyckas man störa Barças viktigaste spelare i uppspelsfasen är mycket vunnet redan där. Det märktes av laget var sargat och saknade idéer stundtals. Till och med genomsnälle Iniesta slog ut med armarna i ren frustration ett par gånger.

***

Snacka om att tala genuint och ärligt från Diego Simeones sida när han gång efter annan formulerat “speltid är ingenting man får, det är någonting man förtjänar. Jag vill att mina spelare ska se varje minut som en evighet och inte tänka på antalet minuter de spelar varje match”.

Lucas Hernández har vi redan talat om. Thomas Partey är den andre. Atlético-duon var utanför matchtruppen nästan varje match de första månaderna av säsongen.

Annons

Fjärde mittback och femteval som innermittfältare.

Knappast några enkla uppgifter för två unga spelare i ett lag som sällan roterar och framför allt aldrig gör det bara för sakens skull.

Men hårt jobb på träningar och tålamod räcker långt. Till slut kommer möjligheten.

Thomas fick först chansen när Tiago skadade sig i slutet av hösten – och tog den med råge. Oddsen att han hade lånats ut i januarifönstret var så låga de kunde bli, men efter flera avgörande insatser både i cup- och ligaspelet rådde inga tvivel om att Simeone ville hålla honom kvar i truppen.

Värre var det för Lucas, som inte spelade en minut i ligan under hösten utan bara fick speltid i Copa del Rey. Grabben är född 1996. Han behöver speltid, han vill ha speltid. Själv var han villig att lånas ut under våren för att få spela fotboll varje vecka – men Simeone satte stopp.

Annons

I dag är nog båda ganska glada över det. När Atlético haft mittbackskris har Lucas fått chansen och kastats rakt in i hetluften. Och efter att inte bara lyckats lösa uppgiften utan även imponera står nu Atleti-tränaren med huvudbry inför framtiden. Vem kommer egentligen spela bredvid Diego Godín när alla frisknat till?

Jag gillar när unga spelare tar chansen och går in och bara kör sitt. Det kommer man långt på.

Träffade för övrigt Lucas Hernández efter hans “debut” – eller åtminstone första match från start i en match av hög kaliber – mot Real Madrid i januari förra året. Går att läsa här.

En hel del har hänt sedan dess. Om ett par veckor är det inte omöjligt att han startar en CL-semifinal.

Publicerad 2016-04-14 13:20

Kommentarer

Visa kommentarer

Senaste tweets

Arkiv

Annons
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto