Fjärde ligamatchen. Första poängen. Okej, kanske ett steg i rätt riktning för Celta Vigo? Well, det klart. Ser man enbart till poängskörden är det ett litet steg framåt. Men matcher som mot Leganés och Osasuna – även om det är på bortaplan i det sista fallet – ska det kasseras in tre om Celta återigen vill vara ett topplag.
Redan nu har laget halkat extremt långt efter. Jag skrev redan om det efter premiärförlusten mot Leganés, att laget verkligen måste ta sig i kragen om det inte ska bli en ond spiral. Nu är man mitt uppe i den.
Bara ett mål har man gjort framåt. Det är fasansfullt uselt. Och i de nästkommande två matcherna väntar båda Barcelona-klubbarna. Att det blir trepoängare där känns föga troligt i nuläget.
Det är extremt tydligt att Celta saknar en matchvinnare. En spelare som kan luckra upp ett försvar med en fint eller två eller en öppnande passning. Pablo Hernández är smart, John Guidetti löper ofta rätt och lagets kanske mest begåvade passningsspelare, Daniel Wass, har inte gått att känna igen sedan premiären.
Mot Osasuna i dag blev det 0-0. Fabián Orellana saknades så mycket att det nästan blev löjligt. För att inte tala om Nolito förstås.
Det finns väldigt mycket potential i det här Celta Vigo-laget – men flera spelare har en bra bit kvar och när inte andra kliver fram blir förlusten av stjärnorna så påtagligt stor.
Just nu känns det inte som att Celta kommer vara ett lag som överhuvudtaget slåss om en Europa-plats.
***
Jag hade en text halvklar efter onsdagens CL-matcher men då nätet havererade totalt och jag dagen därpå drog utomlands har det blivit strandat.
Nåväl, det handlade mest om det faktum att det inte blev inte enkelt som jag – och Real Madrid också för den delen – trodde på förhand mot Sporting. Raka motsatsen faktiskt.
Det var en förvånansvärt svag insats på Bernabéu – men när allt kommer kring står Real stadigt med tre poäng och har precis allt för att ta hem gruppen. Det är precis som Cristiano Ronaldo själv sa efteråt:
“Real Madrid är precis det här, sena vändningar är en del av historian på den här legendariska arenan. Det sitter i väggarna och vi slutar aldrig tro”.
Han satte ord på precis allt. För det är verkligen precis så det är. Precis när krönikörerna på arenan satte pennan på pappret och skrev ned “skrällen på Bernabéu” sköt laget tillbaka.
Jag tror inte på samma underskattning mot Espanyol i kväll, men det är likväl en väldigt lurig uppgift.
***
I skrivande stund har jag på Athletic-Valencia och slår ett öga eller två mellan varven. Det är förstås hemmaledning efter dubbla mål av Aritz Aduriz.
Om 45 minuter tror jag vi kan räkna in fjärde raka förlusten för Valencia.
Celta Vigo kan i alla fall glädja sig åt att inte vara Valencia i nuläget.
***
Diego Simeone fick i princip alla svar han ville ha och någonsin önskat i gårdagens match mot Sporting Gijón.
Antoine Griezmann fortsätter visa att han är en av världens bästa spelare. Kévin Gameiro fick äntligen göra ett spelmål och satte även tonen med en tidig assist. Fernando Torres kom in och gjorde två baljor, och Ángel Correa gjorde poäng igen.
Alla anfallare igång för “Cholo”. Om någon trodde det var kört efter två inledande kryss har Atleti studsat tillbaka rätt ordentligt. 10-0 på de tre senaste matcherna.
***
Festen fortsätter på Gran Canaria!
***
Målen som Barça gjorde mot Leganés var ett skämt. Det såg så förödmjukande och löjligt ut att det snudd på var rimligt att ta det på allvar.
Vad gör ens Leo Messi innan han frispelar Luis Suárez till 3-0-målet? Playstation-nivå. Om det ens går att göra sånt på TV-spel.