Historiskt sett finns det spanska skäl till både rädsla och respekt. Men kanske lika stora skäl att skicka ett tackkort till grannlandet i norr. För det var när Ribéry, Vieira och Zidane skjutit Spanien ur VM-åttondelen i Tyskland 2006 som den spanske förbundskaptenen Luis Aragonés beslöt sig för att en gång för alla vända sitt landslags historiska kurs.
Pekade ut vägen
Med Barcelonas spel som bas gjorde han en hundraprocentig satsning på tekniska och utpräglade passningsspelare. Spelstilen "tiqui-taca" var född - och resten är, som man säger, historia.
-Det råder ingen tvekan om att Aragonés pekade ut vägen som ändrade den spanska fotbollshistorien. Han satsade på spelande killar och det gick hem, sade Fernando Hierro, landslagets sportchef 2007-2011, i en intervju med TT i våras.
I det franska lägret är man väl medveten om vad som väntar i kvartsfinalen i Donetsk.
-Det är en fotboll som jag gillar. Den är vacker och effektiv och grundar sig på spelare som känner varandra väldigt bra, sade förbundskapten Laurent Blanc inför matchen.
-Mot Spanien behöver vi vara mentalt förberedda på att springa - att springa väldigt mycket. Det gäller att ha snabbhet och djup, fortsatte Blanc.
Springa disciplinerat
Florent Malouda, som startade matchen i Tyskland för sex år sedan, utvecklade sin tränares analys:
-Det gäller att inte bara springa, utan att springa disciplinerat. Det gäller att skapa problem för dem när de har bollen, sade Chelseamittfältaren.
Han tror att Frankrike kan gå segrande från ländernas möte även den här gången.
-Ja, jag tror att vi har en god chans. När vi har mött Brasilien, England och Tyskland har vi visat att vi kan spela bra mot stora lag. Det är viktigt också för oss att visa det inför VM-kvalet där vi är i samma grupp. Just nu är det Spanien som är modellen och vi vill upp på den nivån. Vi vill vinna titlar.