Då jag delvis vuxit upp i Spanien och med min pappa boendes i Las Palmas sedan 2001 så har jag fått en naturlig relation till spansk fotboll. Jag har lärt mig älska spansk fotboll och alla dess tillbehör, dessutom har den sydamerikanska fotbollen följt med av bara farten då den spanska ligan ofta berikats av just sydamerikanska importer.
Jag har en förkärlek till galna målvakter som Higuita och Chilavert, båda två har faktiskt spelat i La Primer División, colombianen för Real Valladolid och paraguayanen för Real Zaragoza. Men om jag beundrar galna sydamerikanska målvakter så älskar jag sydamerikanska och i förlängningen spanska kommentatorer.
Det går knappt att jämföra svenska med spanska kommentatorer. Den svenska skolan som andas legender som Hyland och Grive har vare sig dagens svenska kommentatorer vill det eller inte påverkat, och det stort. Ett svenskt referat förväntas inte som ett spanskt dito bjuda på galna ljud och minutlånga målrop. Kanske för att det skulle låta larvigt att skrika ”mål” i två minuter?
Då är det enklare att skrika ”goool”, spansk radio exempelvis – en plantskola i galenskaper. Så länge det bjuds på spansk kommentering så kan jag lyssna på eller se vilken match som helst – för att jag älskar referaten och inlevelsen.
”Fotboll är religion här.” En mening man ofta hör om man befinner sig i Sydamerika eller södra Europa. Just den sanningen med modifikation smittar naturligtvis av sig på åhöraren. Det finns en enorm stolthet i att vara just kommentator, det är dina ordval som gör matchen och kan du lägga till ett specifikt måljubel så finns alla förutsättningar för att bli just en legend.
Jag älskar kommentatorn på spanska La Sexta som gillar att berätta strax innan paus vilket pålägg han har på sin smörgås. Jag älskar prestigen i att aldrig avbryta ett ”goool”. När det för ett par år sedan var TV-strejk i Spanien så lyssnade jag på den eminenta radiostationen Cadena Ser, det stod 2-1 på Bernabéu när Atlético kvitterade i den 93:e minuten:
”Goooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooool…fuera de juego!”
Ett nittio sekunder långt ”mål” avslutades alltså med ”offside”. Man avbryter inte ett ”goool” i Spanien i onödan. Under en och en halv minuts tid försatte Cadena Ser alla Real Madrid-supportrar i helvetet samtidigt som Atleti-fansen fick en enkelbiljett till himmelen. Jag älskar den spanska passionen och galenskapen, en ständig mix mellan galna målvakter och bindgalna kommentatorer.