“Är rankingen bara baserad på Landslagsfotbollen här? Eller är det också de svenska klubbarnas framgångar/fall i Europaspelet som spelar in i denna ranking? För då är det ju en del av resultatet som ligger bortom förbundskaptenens kontroll…”
Så jag tänkte att jag kan reda ut detta i ett nytt blogginlägg så att så många som möjligt kan ta del av svaret:
Först och främst så är FIFA-rankingen enbart baserat på landslagsfotbollen (senaste 48 månaderna räknas in), och det är A-landslagen det handlar om. Klubblagens resultat har alltså noll påverkan. Inte heller ungdomslandslagens framgångar (eller motgångar) påverkar rankingen. När Sveriges U21-landslag vann U21-EM sommaren 2015 så gav det noll effekt på Sveriges FIFA-ranking.
Vid enstaka tillfällen kommer de två länderna som möts i en vänskapsmatch överens om att den inte skall ingå i FIFA-rankingen. Vi har sett prov på detta fåtalet gånger för Sveriges del senaste åren. Oftast handlar det om att motståndaren ställer upp med ett U23-landslag eller är en mix med spelare från både “här och var”. Ett klockrent exempel på en sådan match är när Sverige mötte motståndaren “Hong Kong League XI” för snart 13 år sedan.
Nu över till hur man sammanställer rankingtabellen…
STEG 1: räkna ut poäng för varje spelad match (för varje land).
Matchpoäng = A x B x C x D = konfederation (0,85–1,00) x matchstatus (bestämt värde, 1,0–4,0) x matchresultat (0–3) x motståndarens styrkepoäng
Konfederation:
Om båda länderna är från samma konfederation som i detta fallet så gäller 0,99 eftersom bägge länderna tillhör UEFA. När länder från olika konfederationer möts så räknar man fram snittet för de två konfederationernas värden. Om Sverige möter ett land från exempelvis asien eller afrika så blir det (0,99+0,85)/2 = 1,84/2 = 0,92. För Sveriges det är det en förlust på ca 7 procent men för motståndaren är det en vinst på drygt 8 procent – allt jämfört med att spela mot en regional motståndare.
Matchstatus:
Träningsmatcher har alltid statusvärdet 1,0. Ju högre status för matcherna desto högre statusvärde. Kvalmatcher ger mer (2,5 poäng) medan finaler ger allra mest. En VM-final ger statusvärdet 4,0.
Matchresultat:
Fungerar nästan som poängutdelningen i ishockey senaste åren. Grundprincipen är att att förlust ger 0p, kryss 1p och seger 3p.
Nuvarande ranking / motståndarens styrkepoäng:
Det fasta värdet 200 subtraheras med den rankingposition som motståndaren har.
RÄKNESTUGA – pågående fönstrets matcher för Sverige:
Frankrike–Sverige 11 nov 2016 (2–1)
Frankrike 7 på rankingen => styrkan = 200–7 = 193
Sverige 39 på rankingen => styrkan = 200–39 = 161
För Sveriges del:
0,99 x 2,5 x 0 x 193 = 0 (utfall)
0,99 x 2,5 x 1 x 193 = 478 (om matchen slutat exempelvis 1–1)
0,99 x 2,5 x 3 x 193 = 1433 (om Sverige vunnit)
För Frankrikes del:
0,99 x 2,5 x 0 x 161 = 0 (om Frankrike hade förlorat)
0,99 x 2,5 x 1 x 161 = 398 (om matchen slutat exempelvis 1–1)
0,99 x 2,5 x 3 x 161 = 1195 (utfall)
…ikväll spelar Sverige mot (det 22-rankade) Ungern och då gäller för Sveriges del:
0,99 x 1,0 x 0 x 178 = 0 (om Sverige förlorar)
0,99 x 1,0 x 1 x 178 = 176 (om det blir kryss)
0,99 x 1,0 x 3 x 178 = 529 (om Sverige vinner)
Seger som ger cirka 529 poäng skall i första hand jämföras med snittpoängen 395 för senaste 12-månadersperioden. Eftersom det blev förlust mot Frankrike så skulle kryss/förlust mot Ungern inte vara särskilt bra för svensk del vilket skulle innebära 0 eller 176 poäng totalt på 2 matcher. Seger skulle innebära 529 poäng över 2 matcher vilket ger 264 poäng/match i snitt under detta fönster.
…för Ungerns del används mallen 0,99 x 1,0 x Y x 161, där Y är 0/1/3 och 161 är vad Sverige är värderat till.
Som mest kan ett land få 2400 “matchpoäng” för en seger vilket handlar om VM-finaler. Äkta förluster innebär alltid att laget tilldelas 0 poäng.
STEG 2: räkna ut poängsnittet för alla landskamper under senaste 4 stycken 12-månadersperioderna.
Grundskolematematik här. Summera ihop antalet “matchpoäng” från samtliga FIFA-klassade A-landskamper och dividera med antalet matcher. För detta krävs åtminstone 5 stycken landskamper. Vid färre antal landskamper reduceras landets poängsnitt för året enligt en trappstegsmodell.
STEG 3: vikta poängsnitten för de 3 äldsta 12-månadersperioderna lägre än för den senaste.
Uträkningarna från steg 2 går vidare till nästa räknestuga. Ju längre bakåt i tiden desto mindre får ett land behålla – enligt en trappstegsmodell. Sveriges snitt för den äldsta 12-månadersperioden är drygt 424 men får bara använda sig av 20 procent av detta, alltså cirka 85.
Alla landskamper som är äldre än 48 månader (4 år) stryks.
STEG 4: addera poängsnitten för senaste 4 stycken 12-månadersperioderna.
Också busenkel matematik. Addera fyra stycken värden och se vad man kommer fram till. För Sveriges del gällde 714,77 poäng när senaste FIFA-rankinglistan presenterades i slutet av oktober. Landet med mest poäng är världsetta. Just nu är det Leo Messis Argentina (1621,32 poäng) som är bäst i världen – i alla fall enligt gällande rankingmodell.
***
En stor nackdel med denna rankingmodell (som infördes efter VM 2006) är att alla värdländer brukar rasa rejält på FIFA-rankingen inför sina mästerskap. Det beror på att när alla andra länder spelar kvalmatcher som viktas 2,5x så spelar värdlandet träningsmatcher som viktas 1,0x. Vi kommer av den anledningen se Ryssland tappa märkbart FIFA-rankingen inför deras hemma-VM sommaren 2018. Vi såg detta med Brasilien inför VM 2014 och för Frankrike inför EM i somras.
Till EM 2020 där vi saknar ett värdland kommer alltså inget land högt upp på FIFA-rankingen att göra en störtdykning neråt.
En annan nackdel är att vissa länder räknar ut vad som är mest gynnsamt när det gäller träningslandskamper. Vilket upplägg med träningslandskamper vid sidan av kvalmatcher till mästerskap är bäst för landets rankingutveckling? Oftast handlar detta om att spela minimalt antal träningsmatcher.