I grevens tid: missade ni min statistik inför Bulgarien?

Alla har väl redan koll eller någorlunda koll på att Sverige leder kvalgruppen med 4 omgångar/speldagar kvar. Men bara för att Sverige leder före Frankrike i egenskap av snäppet bättre målskillnad (eftersom det är en FIFA-tävling) så finns ingen garanti för att Sverige vinner gruppen även om det blir full pott under sista omgångarna. Därför gäller det att vinna och göra det stort. Varje extra mål är därför viktigt, eller k-a-n visa sig i efterhand ha varit viktigt.

Sverige och Frankrike har 13 poäng var. Sverige har 8 plusmål medan Frankrike har 6 plusmål. Sveriges övertag är 2 plusmål. Det är detta försprång som Sverige måste behålla i händelse av att Sverige och Frankrike går poängmässigt lika bra i resterande kvalmatcherna. Sverige och Frankrike har redan stökat undan sina bägge inbördes möten så nu gäller det helt enkelt att lägga en jättetung sten på gaspedalen och försöka vinna så stort som möjligt!

Så här ser spelprogrammet ut i sin helhet på torsdag kväll för Sveriges kvalgrupp…

20:45 Bulgarien–Sverige
20:45 Frankrike–Holland
20:45 Luxemburg–Vitryssland

Att det brukar gå bra mot Bulgarien känner de flesta till, men hur bra har det gått? Så här ser resultathistoriken ut i sin helhet…

Det har alltså gått 49 år och drygt 9 1/2 månader sedan senaste förlusten mot Bulgarien. Eller nästan 18 200 dagar. Omvänt räknat så har Bulgarien inte slagit Sverige på samma tidsperiod. Jämför gärna detta med Djurgårdens derbyspöke: nu knappt 2 200 dagar utan seger. Bulgariens “Sverige-spöke” är därmed ungefär 16 000 dagar äldre än Djurgårdens derbyspöke.

Under de 11 senaste mötena mellan Sverige och Bulgarien så har Bulgarien gjort endast 1 enda mål.

För de senaste 4 mötena, med EM 2004 som start, har Sverige 4 raka segrar med total målskillnad på 14–0. Men då är det 2 hemmamatcher (Solna), neutral mark (EM 2004) och en enda bortamatch. Hade Sverige grejat 14–0 på 4 raka bortamatcher mot Bulgarien i tävlingssammanhang? Det kommer vi nog aldrig få veta.

Men så här har det gått i samtliga (äkta) bortamatcher mot Bulgarien:

Sofia är Bulgariens största stad med en hygglig bit över 1 miljon invånare. Burgas är den fjärde största staden med cirka 200 000 invånare. Den staden placerar sig därmed mellan Sveriges trea och fyra som är Malmö (drygt 300 tusen) och Uppsala (drygt 150 tusen).

Sverige har ett historiskt övertag med fyra raka utan förlust där det handlar om 3 segrar och 1 kryss.

Och nu över till hur länderna har legat på FIFA-rankingen sedan starten 1993:

Sverige har nästan alltid haft en bättre rankingposition. Endast vid fåtalet tillfällen har Bulgarien varit bättre rankat. Bulgarien har endast en (1) månad på Topp-10: juni 1995. Tittar man på 2000-talet har Bulgarien relativt få antal månader på Topp-30 där Sverige i normala fall alltid brukar befinna sig.

***

Sverige S-K-A bara vinna mot Bulgarien. Men motståndaren skall inte underskattas då laget slog Holland hemma i slutet av mars i år med 2–0. Bulgarien har så här långt in i kvalgruppen vunnit samtliga av sina 3 hemmamatcher och förlorat samtliga av sina 3 bortamatcher.

Bulgarien hemma…

Luxemburg: seger med 4–3 (10 okt borta)
Vitryssland: seger med 1–0 (1–2 borta)
Holland: seger med 2–0 (3 sep. borta)
Sverige: 31 aug 2017 (0–3 borta)
Frankrike: 7 okt 2017 (1–4 borta)

Av de tre hemmasegrarna var de två första knappa, och därefter en seger mot ett Holland som är långt ifrån fornstora dagar där landet gick väldigt långt i VM/EM. Två hemmamatcher återstår och det är mot de två bästa lagen just nu i gruppen. Ska nog mycket till för Bulgarien att vinna bägge dessa.

Det tåls att upprepa det: Bulgarien släppte in 3 mål hemma mot Luxemburg.

***

Bulgariens tyngsta målspruta i truppen mot Sverige är den snart 30-årige Spartak Moskva-anfallaren Ivelin Popov med 12 mål på 68 landskamper. Intern skytteligatvåa är den snart 32-årige CSKA Sofia-mittfältaren Stanislav Manolev som gjort 4 mål på 47 landskamper.

***

Vilka är era favoritminnen från Sveriges matcher mot Bulgarien? Henke Larssons störtsköna nickmål i 5–0-segern i EM 2004 kanske?

…kanalpropaganda: ratta in en av de större kanalerna. Kickoff-tid är planerad till 20:45.

Nu är derbyförlustsviten på 7 raka matcher äntligen bruten – till Djurgårdarnas glädje. Den här gången blev Djurgårdens poängräddare Aliou Badji.

Med denna nya poäng inräknad ser Djurgårdens poängfacit från derbymatcherna på 2000-talet ut så här:

Noteras bör att cupmatcherna mot AIK 2002 och 2003 inte räknades som poäng i cupen, men i detta diagram tar vi oss den friheten så att det blir illustrativt/jämförbart.

***

Trots denna poäng kvarstår ändå faktumet att Djurgården har i och med detta kryss spelat 18 raka derbyn utan att vinna (11 förluster & 7 kryss), varav 16 av dessa har spelats på lagens nya hemmaarenor som har gällt sedan 2013. Sedan starten 2013 för AIK, och sedan sommaren 2013 för Djurgården och Hammarby. År 2013 spelade Hammarby i Superettan. Våren 2013 spelades derbyt på Kompisvallen då Telekomvallen ännu inte var helt redo för att ta emot sina nya hyresgäster Djurgården och Hammarby.

Nästa chans som Djurgården har för att jaga bort derbyspöket är om knappt en månad: den 24:e september. Då står Hammarby som gäst på Telekomvallen, då Djurgården formellt sett är hemmalaget.

***

Lite djupdykning i hejarramsor nu, även om det är “off topic”, men som en kul bonus…

Djurgårdens hejarramsa “Vi e Djurgår’n, vi e Djurgår’n…. []. Vi ska vinna SM-guldet, vi e Sveriges bästa lag.”

Den har väl alla hört någon gång? Originalet som ramsan baserar sig på är följande låt:

[youtubeplay id=”arL3QzNBc6A” size=”large”]

Men det är inte bara Djurgårdsfansen som har gjort en sång baserad på denna. Även Cher Lloyd har gjort det. Ni kanske minns låten “Swagger Jagger” som var på tapeten för några år sedan?

**

Stora frågan: vilken är den bästa/skönaste hejarramsan som brukar sjungas på allsvenska arenor?

Så här såg tabelltoppen ut efter omgång 8:

1 AIK 8m 19p (+11)
2 DIF 8m 18p (+17, 21–4 (!))
3 Ham 8m 18p (+7)
4 HIF 8m 14p (+2)

De flesta av er läsare minns säkert hur det blev. Djurgården tog ledningen, utökade den, strödde salt i såren och ledde med 3–0 efter att Johan Elmander hade målat för andra gången i matchen i den 72:a minuten. Vem trodde då på AIK-poäng? Därefter reducerade Mats Rubarth i den 79:e minuten och det kändes fortfarande som att “ja ja, ett mål är inget mål, Djurgården vinner ändå” och efter andra reduceringen i 84:e av “Ishi” var väl tankarna att “två mål är ett mål för mycket”. Johan Elmander fick efter var och en av reduceringarna chanser att göra Djurgårdens 4:e mål och därmed ett hattrick, men det ville sig inte. Så på stopptid hände det som INTE fick hända (om man är Djurgårdare): AIK kvitterade till 1–1 genom Samuel Ayorinde, som byttes in cirka 10 minuter tidigare mot Daniel Hoch.

Det där retsamma 3–3-målet som Ayorinde fixade mot Djurgården var hans enda för AIK i Allsvenskan det året. År 2003 gjorde han 1 start och 6 inhopp för AIK och noterades för ett enda mål. Det var knappast ett “7–0-mål” mot ett uppgivet jumbolag Enköping om man säger så. Nu vann ju AIK inte med 7–0 mot Enköping det året utan det blev 3–0 och 2–0, men ni förstår tankegångarna…

Samuel Ayorinde fyller 43 bast om knappt 2 månader och nigerianen med Honeybabes (namnet! no joke!) som moderklubb lär nog än idag ha det kvitteringsmålet som en av höjdpunkterna i karriären.

Efter det där derbyt i omgång 9 såg tabelltoppen ut så här:

1 Ham 9m 21p (+8), bortaslog Örgryte med 1–0
2 AIK 9m 20p (+11)
3 DIF 9m 19p (+17)
4 ÖSK 9m 16p (+3)

…och sedan vann Djurgården Allsvenskan 2003.

***

Tillbaks nu till 2017 efter denna flashback: åter dags för ett derby där bägge lagen ligger i toppen av tabellen. Djurgården tvåa på 36 poäng (14 plusmål) och AIK trea på 35 poäng (10 plusmål). Även denna gången är det AIK som är hemmalaget, men till skillnad från 2003 har lagen nu varsin egen hemmaarena och ej längre en gemensam derbyarena. Nu blir det ett äkta bortaderby till skillnad från 2003 som inte var lika “äkta”.

Inför derbyt 2003 hade Djurgården två raka segrar mot AIK: cupfinalen 2002 och i Allsvenskan den 8:e augusti 2002. Den här gången är läget helt annorlunda. Nu har Djurgården hela 11 raka tävlingsmatcher (alla i Allsvenskan) mot AIK utan seger. Senaste segern mot AIK kom i september 2011 då en viss Kennedy gjorde matchens enda mål.

Så här har Djurgårdens derbyfacit sett ut på 2000-talet:

Senaste poäng från ett derby kom år 2015. 2–2 mot Hammarby den 24:e augusti 2015 (mycket tack vare målsprutan Nyasha). Det är över 2 år sedan. Därefter 7 (!) raka derbyförluster – 6 stycken i Allsvenskan och 1 i Svenska Cupen.

Djurgårdens totala derbystatistik på 2000-talet ser ut så här:

Mot AIK: 33 matcher – 9 12 12 41–47 (–6)
Mot Ham: 24 matcher – 9 3 12 30–39 (–9)
Summa: 57 matcher – 18 15 24 71–86 (–15)

…antal möten i rad efter senaste seger:

Mot AIK: 11 stycken (senaste segern 19:e sep 2011)
Mot Ham: 10 stycken (senaste segern 13:e aug 2007)

…antal DAGAR efter senaste seger:

Mot AIK: 2169, eller drygt 5 år & 11 månader (senaste segern 19:e sep 2011)
Mot Ham: 3667, eller drygt 10 år (senaste segern 13:e aug 2007)

***

Djurgården har ännu inte vunnit ett derby, vare sig hemma eller borta, sedan de tre stora 08-klubbarna fick nya hemmaarenor år 2013. På 15 försök – 14 i Allsvenskan och 1 i Svenska Cupen. 16:e gången gillt nu?

Sedan senaste derbysegern (september 2011 mot AIK) har Djurgården spelat 17 derbyn utan att vinna.

***

När vi ändå är i farten och räknar fram antal dagar sedan senaste DIF-segrarna mot AIK och Hammarby så kommer här en bonus till alla nytillkomna och trogna läsare/följare…

Hur länge sedan var det som Djurgården senast vann borta mot Hammarby om den avbrutna matchen år 2006 räknas bort och att endast räkna in färdigspelade möten?

Hur många dagar har gått sedan senaste DIF-bortasegern mot Hammarby?

Svaret: 5094 dagar (!) – eller nästan 14 år sedan.

Den dagen lär Daniel Sjölund minnas för resten av livet. Han satte det avgörande 3–2-målet relativt sent i en helgalen match. Andreas Isaksson måste också minnas den, eftersom Hammarby fick en frispark inne i Djurgårdens straffområde. Knappt en halvtimme in i matchen brakade målkalas loss. “Vovven” och Pablo gjorde 2 mål var inom loppet av cirka 10 minuter. I den 57:e minuten drog Kim Källström på sig sitt andra gula och fick lämna. Därefter 11-mot-10 för Hammarby mot ett 4–3–2-spelande Djurgården (som inledde matchen med 4–3–3) till den 72:a minuten då Karl-Oskar Fjörtoft fick sitt andra gula efter sitt hjärnsläpp att ta på bollen från en långpassning med handen och drog upp spelartröjan för att dölja huvudet av ångerfullhet. Detta jämnade ut oddsen och Liverpool-lånet kunde något senare fixa segern åt Djurgården.

***

Övrigt noterbart från Djurgårdens derbyn på 2000-talet är att Djurgården aldrig gjort 4 eller fler mål i ett och samma derby. Däremot har laget släppt in 4 mål två gånger. Första gången var år 2002 mot AIK (3–4-förlust) och andra gången mot Hammarby förra året (2–4-förlust). Med andra ord har det bara inträffat 2 gånger av 57 att något av lagen i Djurgårdens derbymatcher har svarat för 4 mål – bägge gånger av motståndarna.

När skall Djurgården göra sin första derbymatch på 2000-talet där laget gör 4 (av domaren godkända) mål?

***

Femton noll pip, som Vanheden i Jönssonligan hade sagt, är det tänkt att dagens möte mellan AIK och Djurgården på Kompisvallen skall starta igång. En bit över 30 tusen plåtar är redan förköpta efter gårdagens sammanräkning. För den som av någon anledning inte kan kolla matchen på plats kommer den att sändas & streamas i C Mores sportutbud.

Hur tror ni läsare att det går? Ni som tippar får gärna även säga vilket lag i Allsvenskan som hjärtat bultar för. Stor ära till den som tippar rätt slutresultat innan kickoff.

Efter så många år i rad när svenska mästarlag (inklusive Malmö FF) misslyckats att nå CL-gruppspelet lyckades Malmö FF till slut sommaren 2014. Att MFF lyckades två år i rad var en ännu större bedrift.

Det blir onekligen mer intressant när man gräver i statistikboken för att se vilka rankingar som de olika motståndarlagen hade inför respektive säsong då de svenska kvalbragdklubbarna klev in.

Sommaren 2014 – CL – Malmö FF
q2: Ventsils (Lettland), 1–0 tot
q3: Sparta Prag (rankad 78), 4–4 tot, vann på bortamål
q4: Salzburg (rankad 46), 4–2 tot

Sommaren 2015 – CL – Malmö FF
q2: Z Vilnius (Litauen), 1–0 tot

Sommaren 2017 – EL – Östersund
q2: Galatasaray (rankad 31), 3–1 tot
q3: Fola Esch (Luxemburg), 3–1 tot
q4: PAOK (rankad 61), 3–3 tot, vann på bortamål

Galatasaray hade en bättre ingående ranking än rätt skapliga klubbar som Roma, Liverpool, CSKA Moskva med flera (även Milan som missat några säsonger efter några floppsäsonger i Serie A).

***

Så här mycket fick klubbarna förra säsongen i Europa League…

Nå gruppspelet: 2,6 miljoner euro (24,7 miljoner kronor)
Gruppspel, seger i match: 360 tusen euro per seger (3,42 MSEK)
Gruppspel, kryss i match: 120 tusen euro per kryss (1,14 MSEK)
Bli tvåa i gruppen: 300 tusen euro (2,85 MSEK)
Bli etta i gruppen: 600 tusen euro (5,7 MSEK)
EL-seger med bästa sportsliga prestation: 15,71 miljoner euro (drygt 149 MSEK) – detta lär dock inte inträffa för Östersund.

…antaget en eurokurs på 9,50 kronor.

Sedan tillkommer den så kallade “Market Poolen”. Det kan bli nästan vad som helst där. Svårt att kunna spå på förhand, men hösten 2012 fick AIK 0,495 miljoner euro (4,7 miljoner kronor) efter att ha spelat i samma grupp som Dnipro, PSV och Napoli. AIK:s market pool-summa tillhörde de mindre beloppen den säsongen.

En marketpool-slant på cirka 5 miljoner till Östersund låter inte helt orimlig, även om man kan hålla tummarna för att det skall bli minst det dubbla. Gruppspelet ger nästan 25 miljoner kronor – i garanterade pengar. Förmodligen kommer ÖFK att dra in åtminstone 30 miljoner kronor på Europa League och med lite extra tur & flyt blir det 35–40 miljoner kronor. Använd pengarna klokt nu, Potter!

(Om alla UEFA-pengar till Östersund kommer redan i år återstår att se. Det kommer visa sig i föreningens årsredovisning för 2017 en bit in på 2018.)

***

Vad anser ni läsare? Vilken kvalbragd av dessa tre är den största?

14 av de 15 lagen som hunnit spela playoffen har tagit sig vidare. Grattis by the way till Östersund som slog ut PAOK! Som jag skrev tidigare i bloggen: förlusten mot AIK spelar noll roll OM laget slår ut PAOK i playoffen till EL-gruppspelet. Laget har alltså skickat ut både Galatasaray och PAOK.

Kom ihåg nu att Östersunds motståndare hade följande ranking inför denna säsong:

Galatasaray: 31 (bättre än lag som Roma, Liverpool, CSKA Moskva med flera)
PAOK: 61
Malmö FF: 113 (som referens)
Vardar Skopje: 255 (som referens, laget som slog ut MFF i CL-kvalet i somras)

Årets tränare i Allsvenskan är varken MP eller Özkan (Özcan?). Låt Potter få det priset. Vunnit svenska cupen, skapligt facit i Allsvenskan och slagit ut dessa storklubbar i Europa League.

Cupen i sin helhet har följande upplägg som har gällt senaste åren:

Omgång 1: här kämpar korplagen.

Omgång 2 (“playoff”): här gör alla 32 SEF-lag entre. I klartext så klampar lagen från Superettan och Allsvenskan in här.

Omgång 3 (gruppspel): 8 st grupper med 4 lag i varje. 32 lag totalt. Enkelmöten, till skillnad från CL och EL som kör dubbelmöten mellan alla lag.

Kvartsfinal: enkelmöte. De fyra bästa gruppsegrarna lottas mot de fyra sämsta gruppsegrarna.

Semifinal: enkelmöte

Final: enkelmöte (tidigare på öronmärkt arena, men nu får ena finallaget hemmaplan)

***

Intressant med kommentarerna till förra inlägget. Vissa vill verkligen ha kvar dessa playoffmatcher i augusti. Någon tycker att det vore en god idé att låta lagen som ska spela i Europa få direktplatser till cupens gruppspel.

Kanske vore en bra mellanväg att låta topp 8-klubbarna i Allsvenskan få slippa playoffspel. Om ett lag sämre än topp 8 går och vinner cupfinalen så slipper även det laget playoffen. Ett sådan upplägg kommer innebära att det blir ett “tabellstreck” mellan plats 8 och 9. De annars avsågade lagen som mot slutet av Allsvenskan inte har något med varken europaplatser eller nedflyttningshot att göra får därmed en “morot” att försöka hamna på sämst plats 8 vilket garanterar en plats i en framtida säsong av Svenska Cupen.

Hur man än kommer att låta cupen att arrangeras i framtiden lär aldrig alla magar mättas.

***

Önskelåda: någon som önskar någon specifik research till framtida blogginlägg?

Låt oss påminnas om säsongen 2015–16 av Svenska Cupen då Malmö FF skulle ha mött Götene i playoffen i augusti. Men det passade inte på grund av Europa. MFF lyckades kvala in till CL-gruppspelet och fick möta Zlatans PSG, Ronaldos RMA och “det där Donetsk”. Vilken match prioriteras av RMA-MFF eller Götene–MFF? Svaret är så enkelt.

Så när spelades den senarelagda matchen Götene–MFF? 8:e november! Som jämförelse spelades sista omgången av Allsvenskan 2015 den sista oktober. Det är ju inte vettigt för fem öre med så senarelagda matcher.

I praktiken – i princip statistiskt säkerställt – går ändå alla allsvenska lag vidare till gruppspelet, så varför ska vi då ha kvar detta playoff?

Så här ser läget ut just nu för de 16 allsvenska lagen och deras “cup-status”:

Nu åkte förvisso Eskilstuna (inte Eskilsminne) ut men det krävdes förlängning. Knappast storstryk med 7–0 under ordinarie tid för “E-tuna”. Med lite mer av det rätta flytet hade E-tuna vunnit.

Låt därför de 16 allsvenska lagen få 16 direktplatser till de 32 platserna i cupens gruppspel. Lagen som hamnar på plats 1–8 i Allsvenskan läggs i seedningsgrupp 1 medan platserna 9–16 innebär seedningsgrupp 2. Snarlikt dagens upplägg, med skillnaden att gällande upplägg saknar garantier till de allsvenska lagen.

Om 16 av 32 platser i gruppspelet öronmärks för de allsvenska lagen, så kommer det finnas 16 platser kvar för lagen från Superettan och lägre divisioner. Det kommer högst troligt innebära att vi får in en mängd olika lag från lägre divisioner än Superettan till gruppspelet. Dessa lag från lägre divisioner skulle kunna garanteras två allsvenska motståndare i gruppspelet om små enkla & smarta justeringar görs i cupens upplägg.

Vi har faktiskt även sett hur UEFA håller på att förändra Champions League lite smått: där de bäst rankade ligorna kommer få ännu fler lag raka vägen in i gruppspelet och slipper kvala. Jag gjorde en genomgång av detta förut. Repris på grafiken kommer här:

I det gamla blogginlägget finns liknande diagram även för Premier League med mera.

Men vi ser här ovan att: vad är poängen med dessa kvalmatcher när de spanska lagen ändå i princip alltid kvalar in?

Att göra något motsvarande för Svenska Cupen skulle förmodligen inte skada. Sedan kan man diskutera när gruppspelet skall spelas och kanske till och med förlänga det så att alla möter alla både hemma och borta? Då kan lag som Ytterhogdal få två av sina hemmamatcher mot allsvenskt motstånd i början av november om det anses mer fördelaktigt än februari/mars med hänsyn till spelduglig arena. Då får dessa “exotiska” lag garanterade besök av två allsvenska klubbar och möjligen även ett skapligt lag från Superettan – samt att få spela borta mot dessa. Jämför det med dagens upplägg där de allsvenska klubbarna skickar iväg sina B-lag till de “exotiska orterna” och bara göra sitt dagsverke och åka hem med ett avancemang till gruppspelet.

***

Vad känner ni läsare? Vore detta något?

Eller någon som sitter på en brutalt genial idé om hur cupen borde spelas?

———-

Fotnot: förslaget i detta blogginlägg är ett personligt sådant.

Men hur många gånger har Salzburg misslyckats med sina CL-kval? Har laget lyckats någon gång? Modern tid gäller. Häng med här och fortsätt läs!

Med anledning av att tabellens bredd skall matcha bloggens bredd så skippade jag kolumnen “CL-försök”, vilket kanske är det allra mest intressanta i slutändan – vilket gör att det får summeras i textform i stället.

Det vi ser i tabellen är de senaste 11 årens europacupspel plus det pågående. Totalt 12 säsonger (föregåtts av 8 ligaguld och 4 hedrande andraplaceringar). För 10 av dessa 12 säsonger har Salzburg startat i CL-kvalet, men aldrig lyckats nå gruppspelet.

***

När det gäller Salzburgs chanser att nå gruppspelet för gamla UEFA-cupen och nya Europa League har det funnits hela 12 möjligheter. Salzburg har nått EL-gruppspelet 6 av 12 gånger. Salzburg har gått vidare från EL-gruppspelet 4 av 6 gånger. För den inledande knock out-ronden efter gruppspelet har Salzburg gått vidare endast 1 av 4 gånger, den gången mot Ajax säsongen 2013–14, för att i följande rond skickas ut av Basel.

För den pågående säsongen kvalar Salzburg till EL-gruppspelet efter att ha förlorat mot Rijeka i CL-kvalet. Salzburg spelar hemmaretur på torsdag mot ett lag med ett namn som man får köra copy-paste med. Med tanke på en 3–1-ledning efter bortamötet är chanserna goda nå EL-gruppspelet. Motståndaren med-det-knepiga-namnet måste göra åtminstone 3 mål borta mot Salzburg för att vinna dubbelmötet.

***

I förra inlägget om Lukakus förra säsong och PL-inledningen denna säsong, så hoppas jag att de flesta av er läsare tolkade rubriken rätt. Uttrycket “vikarie” var ju såklart med glimten i ögat. Nu ska vi inte skapa en höna av en fjäder.

***

Stora frågan: kommer Salzburg någonsin att lyckats kvala in till Champions League? Och vad anser ni läsare om Salzburgs prestation i europacuperna med tanke på den stora mängden försök?

Lilla frågan: vad anser ni läsare om bortamålsregeln? Rättvis/bra eller borde den skrotas?

Lukaku värvades från Everton och den hemliga övergångssumman ligger kring cirka 75 miljoner pund enligt BBC Sport. Grabben kritade på ett 5-årskontrakt, motsvarande de kommande 190 matcherna i Premier League plus de övriga tävlingsmatcherna.

Nu har det redan avverkats två omgångar av Premier League. 2 down – 188 to go. Under dessa två första ligamatcherna har Lukaku redan gett skaplig valuta för pengarna. Totalt 3 mål på dessa 2 matcher: mot Swansea och West Ham.

Men Swansea och West Ham är knappast Chelsea och City eller Arsenal och Tottenham. Alla ligamatcher är lika viktiga eftersom varje är värd 3 poäng. Men för att sänka andra lag behöver målen göras. Bollarna ska bara petas in. Rökare i krysset! Ju bättre motståndare desto viktigare är det att kunna göra mål. Att n-å-g-o-n gör mål, förslagsvis lagets centertank eller tilltänkta blivande interna skyttekung.

Så här såg Lukakus målspridning ut förra säsongen:

(Tabellen inkluderar även målen från den pågående säsongen med United.)

4 av de 25 målen kom mot de 6 bättre placerade lagen. På de 11 matcherna mot de 6 bättre lagen gjorde han “bara” 4 mål. Det ger ett målsnitt på 0,36. På de 26 matcherna mot de 13 sämre lagen gjorde han 21 mål vilket ger ett målsnitt på 0,81.

Som en sammanställning…

Mot de bättre lagen = 0,36 mål/match (6 bästa lagen)
Mot de sämre lagen = 0,81 mål/match (13 sämsta lagen)

***

Än så länge har Lukaku inte satts på prov mot de stora bjässarna. Preliminärt sett möter United dessa lag denna säsong under följande datum…

17 sep – Everton hemma
14 okt – Liverpool borta
28 okt – Tottenham hemma
5 nov – Chelsea borta
1 dec – Arsenal borta
8 dec – City hemma
31 dec – Everton borta

Ja, dessa 12 matcher handlar det troligen om.

Den avslutande omgången av Premier League går av stapeln 13:e maj. Preliminärt.

***

Vad tror ni läsare? Hur många mål tror ni att Lukaku lyckas göra mot de 6 övriga lagen bland Topp 7 denna säsong i PL under förutsättning såklart att United hamnar i denna klunga? Blir det bättre eller sämre facit än under förra säsongen (4 mål)?

(När det gäller Wayne Rooney så har han redan gjort 2 mål på 2 omgångar med Everton. Det kan jämföras med de 5 målen på 25 ligamatcher förra säsongen med United.)

Östersund har ändå hängt med relativt bra i tabellen även i år (plats 7 nu en bit in på omgång 20), men så som laget har presterat nu på sistone så förtjänar laget verkligen inte något guld: en enda seger på senaste 8 omgångarna, se här hur poängkontot har förräntats:

Den enda segern är ironiskt nog med deras B-lag mot Djurgården den 16:e juli mellan de två mötena med Galatasaray som Östersund starkt nog lyckades vinna när 180 minuter summerades.

Nu blev det 0–3 hemma mot AIK, men vad gör det OM laget lyckas slå ut PAOK i EL-kvalet? Det “räcker” med att kopiera den där 2–0-segern mot Galatasaray. Då är nog AIK-förlusten glömd. För vad spelar det för roll egentligen om man slutar på plats 5 eller 9 i Allsvenskan? Visst, det blir lite mer klirr i kassan med en bättre tabellplacering som spelarna förmodligen inte bryr sig ett skvatt om, och det kan ha betydelse för svenska cupens gruppspel ifall man blir första- eller andraseedad.

***

Lite Östersund-statistik för Allsvenskan hittills kan ju inte skada…

Interna skytteligan (toppen)

Jamie Hopcutt, 5 mål, varav 1 på straff
Saman Ghoddos, 4
Brwa Nouri, 4 varav 3 på straff

Interna poängligan (toppen)

Saman Ghoddos, 8 (4 mål + 4 assist)
Brwa Nouri, 6 (4 mål + 2 assist)
Jamie Hopcutt, 5 (5 mål, ingen assist)

Ghoddos gjorde hela 10 mål förra året för Östersund. 6 mål fler än hittills i år. Assistmässigt har han redan tangerat förra årets 4 målpassar.

Publikmässigt ligger på man en tiondeplats för hemmasnittet med drygt 5000 åskådare.

Vi ser såna här otippade segrar ibland. Som nu. Som hösten 2003 på Stadion när Assyriska körde över Djurgården i cupen med hela 4–0. Efter 4–0 i halvtid frågade den sändande kanalens reporter Zoran Lukic: “kommer ni att vända på detta?” med svaret “näe, det kommer vi inte” som följd. Zoran har haft rätt flera gånger genom åren även om han inte alltid har rätt.

Det kan låta som en klyscha detta med “det finns inga lätta matcher”, men nu har vi åter igen påmints av detta efter MFF:s bakslag i Eskilstuna, hemstaden för den aktiva spelaren Sebastian Larsson och Kennet Andersson – två spelare som gjort större avtryck i svenska landslaget än exemplevis Jimmy Tamandis enda landskamp år 2001.

Inför bakslaget låg blivande mästarlaget Malmö FF poängmässigt bättre till än samtliga tidigare mästarlag under senaste 2 omgångarna. Nu ligger laget efter 20 omgångar 2 poäng sämre till än för rekordnoteringarna som är 48 poäng.

…men deppa nu inte MFF!

Även för nästa omgång (21) är rekordnoteringen 48 poäng för mästarlag (1993–2016). Seger hemma mot IFK Göteborg nästa söndag och MFF går upp på nya rekordnoteringen 49 poäng.

Grafiskt? Yes box:

***

Nästa söndag (27:e augusti) blir verkligen en “Supersöndag” för Allsvenskan:

15:00 >> AIK – Djurgården (hur länge ska DIF:s derbyspöke få leva?)

17:30 >> Malmö FF – IFK Göteborg

Bägge matcher kommer att rullas ut i C More-djungeln. Exakt vilka kanaler det handlar om finns att se på tvmatchen eller i TV-apparatens programguide (“EPG”).

…men det är inte slut där. Två ytterligare matcher av intresse kommer att sändas 27/8:

17:00 >> BP – Falkenberg, Superettan (TV4 Sport)

17:45 >> Linköping – Rosengård, Svenska Cupens final för damer (TV12)

A >> som i England: 1 enda match & alltid samma arena (tradition)
B >> som i Sverige (förut): 1 enda match & ena finallaget får spela på sin hemmaplan
C >> som i Spanien: 2 matcher & bägge finallagen får varsin hemmamatch
D >> om nån vet något annat exempel eller kommer på en lysande idé?

I och med att den spanska supercupen är färdigspelad och att en vinnare har korats så kan vi summera läget för storklubbarna efter att alla supercuper har avverkats.

Det är alltså Real Madrid som hittills har vunnit flest titlar denna säsong. FIFA Club World Cup brakar igång en bit in på december. I år kommer FIFA CWC att spelas i Förenade Arabemiraten och datumen är 6–16 december. Real Madrid klampar in den 13:e december och det är en kvällsmatch.

I de hittills 13 genomförda upplagorna av FIFA CWC är det bara lag från Europa och Sydamerika som har vunnit. Europeiska lag står för 9 av segrarna (Spanien 5, Italien 2, England 1 & Tyskland 1) och Sydamerikanska lag står för 4 stycken (endast brasilianska lag).

För de senaste 10 upplagorna av FIFA CWC har europeiska lag vunnit 9 av dessa. De senaste 4 upplagorna har bara vunnits av europeiska lag. Inget lag har ännu lyckats försvara sin titel, men i år har Real Madrid chansen att göra det.

***

För er som inte såg mitt blogginlägg efter europasäsongen 2016–17 med sammanställningen för flest titlar bland storklubbarna kommer en repris av tabellen:

***

Hur tror ni läsare att Barca hade presterat i spanska supercupen om man väntat med att sälja Neymar till PSG? Hade Barca kunnat vinna eller hade Real Madrid vunnit ändå?

Andra uttryck som skaver inombords är att det så ofta som möjligt skall tas fram “derby” från den språkliga verktygslådan. Detta exempel är högintressant: “Norrlandsderbyt mellan Gefle och Östersund”.

Avstånd: Gefle och Östersund = 391 km
Avstånd: Stockholm och Borås = 411 km

Några få kilometers skillnad mellan dessa exempel, men i det ena fallet är det alltså DERBY. I det andra exemplet är det inte ett derby. Vad som faktiskt är derby är mellan 08-klubbarna och det är ju knappast astronomiska avstånd mellan Kompisvallen och Telekomvallen som mellan Gävle och Östersund. 13 kilometer bara, enligt den medföljande kartappen i en populärar mobiltelefon som saluförs globalt inklusive Sverige.

Ni läsare kan faktiskt åka (eller cykla eller gå) mellan Telekomvallen och Kompisvallen tur-och-retur hela 15 gånger. Eller “30 enkla resor”. För så långt är det mellan Gävle och Östersund – och när dessa städers lag möts så är det alltså ett “derby”.

Låt oss slippa att dessa fina ord och uttryck inte fortsätter att vattnas ur (devalveras) ytterligare!

***

Men åter till IFK Göteborg nu!

Bortasegern mot Elfsborg på måndagskvällen innebar att det var första gången i år som Blåvitt hade lyckats vinna två allsvenska matcher i rad. Först 2–1 hemma mot AIK och sedan 2–1 borta mot Elfsborg. VM90-resultat, fast omvänt. Blir det 2–1-seger även i nästa match (20:e augusti hemma mot Häcken)?

Senast IFK Göteborg hade två raka allsvenska segrar var den 24:e och 27:e oktober förra året, eller i omgång 27 och 28 av Allsvenskan 2016. Då precis som nu inleddes den två matcher långa segersviten med att hemmaslå AIK (1–0) och sedan 3–1 borta mot GIF Sundsvall. Därefter blev det 2–2 i “El Västico” på hemmaplan.

Mellan nuvarande och förra sviten på 2 raka segrar var det hela 19 allsvenska matcher: de 2 sista förra året och de 17 första i år.

***

Senast IFK Göteborg hade 3 raka segrar?

Det var omgångarna 11–13 förra året…

2016-05-23 Hammarby hemma, 2–1
2016-05-29 Helsingborg borta, 3–1
2016-07-10 GIF Sundsvall hemma, 4–1

Därefter har det gått 34 allsvenska matcher inför den pågående segersviten som är 2 matcher lång. Hur lång kommer den bli? Vad tror ni läsare?

Det blev inget VM-guld för Tyskland. Det blev dock ett silver, eller en andraplats. Denne Kahn utnämndes till både turneringens bästa spelare alla kategorier samt bästa målvakt. Kommer Özkan att göra en så lik kopia på Kahn som det bara går? Det vill säga att lotsa Djurgården till en andraplats i Allsvenskan och att koras till Allsvenskans bästa spelare och bästa målvakt? De två sista sakerna var ett skämt. Men Årets tränare har han ändå chans på att bli. Även om det nästan alltid blir mästarlagets tränare som koras till Årets tränare vid Fotbollsgalan. Men Özkan har chansen. MP ligger nog bäst till, trots kvalfiaskot i Champions League.

Djurgården är nu på en andraplats i den allsvenska tabellen. Men hur ligger laget till rent poängmässigt jämfört med de tre guldsäsongerna 2002, 2003 och 2005? Svaret finns här:

Özkan skuggar Åkeby/Lukic SM-guld 2002 just nu. Men upp till poängskörden vid samma tid guldåren 2005 och 2003 är det en bra bit.

Jämför man årets facit efter 19 omgångar med samtliga säsonger på 2000-talet för Djurgården ser det ut så här:

“Super-Djurgården” 2003 är faktiskt sämre än årets Malmö FF som står på 3 poäng mer efter lika många omgångar. SÅ bra är Malmö FF i år.

***

Vad anser ni läsare om Özkans insats för Djurgården? Har någon en smart minnesregel som kan användas för att alltid skriva hans rätt (Özkan vs Özcan)?

Tror ni att Djurgården blir tvåa i år och att “ÖM” blir årets tränare?

“Följa John” ser alltså ut att ha avslutats, men likhet finns kvar, och det är att bägge lagen är parkerade på en niondeplats. Vi vet hur det slutade år 2010. BP slutade som jumbolag på 25 poäng och åkte ner till Superettan. Noterbart är att BP:s 25 poäng år 2010 är det högsta poängantalet för ett jumbolag i 16-lagsallsvenskans historia.

Med Blåvitts “Följa John” med BP till och med omgång 17 och att laget efter 18 omgångar har samma tabellplacering som BP hade år 2010 efter samma antal matcher, då är den berättigade frågan hur stor chansen är att Blåvitt kommer att åka ner till Superettan. Hur stor chansen är hänger samman med avståndet ner till de sämsta lagen. Så let’s have a look!

Tabellbotten 2010, efter 18 omgångar…

9 18m 22p BP (som referenslag)
13 18m 20p Halmstad
––––––––––––––––––––––
14 18m 19p Gefle
––––––––––––––––––––––
15 18m 19p AIK
16 18m 13p Åtvidaberg

Tabellbotten 2017, efter 18 omgångar…

9 18m 25p IFK GBG (som referenslag)
13 18m 17p Kalmar FF
––––––––––––––––––––––
14 18m 16p GIF Sundsvall
––––––––––––––––––––––
15 18m 13p Halmstad
16 18m 7p AFC Eskilstuna

BP hade 3 poängs försprång mot AIK på nästjumboplatsen. IFK Göteborg har hela 12 poängs försprång mot Johan Oremos nya klubb Halmstad på nästjumboplatsen. Med andra ord har IFK Göteborg hela 9 poäng mer i försprång än vad BP hade.

***

Men nu kommer nästa fråga: hur många poäng måste IFK Göteborg ta denna säsong för att säkra det allsvenska kontraktet och slippa ett ovisst kvalspel som möjligen kan bli mot Helsingborg?

För 16-lagsallsvenskans samtliga avverkade säsonger sedan starten 2008 har laget som knipit kvalplatsen krigat ihop 24–32 poäng. Snittet och det vanligaste är cirka 29 poäng. Det innebär att med 30 poäng på kontot är chansen stor att kontraktet är säkrat medan 33 poäng med största sannolikhet innebär säkrat kontrakt.

Det återstår 12 omgångar av Allsvenskan 2017 och på dessa 12 omgångar räcker det 5–8 poäng, eller i praktiken 2 eller 3 segrar. Sedan kan Tobbe Hysén bjuda hela laget på både Halv och Hel Special för att laget kommer att spela i Allsvenskan 2018.

Hur många av bröderna Elm hade Kalmar mot MFF? Bara en enda: Viktor, för dagen mittback.

Näe, den lyckligaste Ex-Djurgårdaren blev Magnus Pehrsson, mer känd som “MP”. Han har för andra omgången i rad satt nytt poängrekord för ett Allsvenskt mästarlag. Ja, Malmö FF är 2017 års mästarlag. De återstående matcherna är bara av akademiskt intresse och möjlighet för ungtuppar att visa upp sig för scouters. Ungefär som Kalle Anka på julafton med klippet om tjuren Ferdinand när tjurarna skulle visa upp sig.

Men åter till det seriösa: Malmö FF:s otroliga poängbana denna säsong:

Inget annat mästarlag har haft 46 eller fler poäng efter 19 omgångar. Imponerande av MFF.

***

Statistiken talar starkt för dessa händelser i år:

Malmö FF vinner Allsvenskan 2017.

Brommapojkarna vinner Superettan 2017.

***

Apropå tennis: vilka tennismatcher har ni som största minnen? Gärna största positiva respektive negativa minnet.

Inför varje ny säsong av Allsvenskan snackas det massor om sålda årskort och antal förköpta plåtar till hemmapremiärerna. Det listas ofta vilka lag som hade bäst publiksiffror i sina hemmapremiärer och hur bra “årets hemmapremiär för samtliga allsvenska lag jämfört med förra året”. Och så vidare. Och så vidare. Ni hajar galoppen, right?

Men något som i princip helt glöms bort och ej uppmärksammas är detta med den allsvenska återstarten efter sommaruppehållen. Under dessa sommaruppehåll har samtliga allsvenska klubbar en verkligt stor chans att “lobba” för sin första hemmamatch efter det långa matchuppehållet – ofta på grund av något mästerskap på seniornivå.

Så här ser publiksnitten ut:

Det är endast AIK, IFK Göteborg och Elfsborg som har haft 12 stycken allsvenska hemmapremiärer efter sommaruppehållen på 2000-talet. Övriga lag i diagrammet står på 1–11 stycken sådana. Exempelvis står Hammarby, som är bäst i Sverige, på 9 stycken. BP, som är sämst i klassen, står på 2 stycken.

Eftersom alla lagen har varit med i Allsvenskan olika antal gånger kommer den totala hemmapubliken se olika ut. Så här ser den ut, sorterat efter lagen med bäst hemmasnitt, och det är DÄRFÖR som diagrammet kan se väldigt osorterad ut:

Nu vill ni säkert att undertecknad ska sortera diagrammet ovan rätt, och ja – det är självklart att jag gör det:

I detta senaste diagram så handlar det om att för det första ha gjort så många allsvenska säsonger som möjligt, och för det andra lyckas locka så många personer som möjligt till första hemmamatchen efter sommaren för var och en av säsongerna.

Nu är det alltså AIK som är bäst i Sverige.

***

Efter gårdagens blogginlägg kan vi konstatera följande kring de två hösta serierna:

BP vinner Superettan 2017.

Malmö FF vinner Allsvenskan 2017 (känt sedan ännu tidigare i bloggen).

***

Finns det något intresse hos er läsare för liknande research för den absolut sista hemmamatchen för säsongen?

“Men om du vänder på det?
Är det något lag, som efter 18 omgångar haft så många poäng, och ändå missat uppflyttning när säsongen var färdig?”

Sådana kloka kommentarer har bra chans att rundas av med ett blogginlägg som svar. Och här kommer svaret i form av research:

Det vi ser ovan i tabellen är alla ledare åren 2005–2016 samt sorterat så att den poängrikaste ledaren är högst upp och den poängfattigaste är längst ner. Tyvärr har jag inte hunnit researcha Superettan 2000–2004 ännu men säsongerna 2005–2016 är ändå ett gediget underlag.

Kontentan: samtliga serieledare på 40 poäng eller mer efter 18 omgångar i Superettan har vunnit serien och skjutsats raka vägen upp till Allsvenskan. Samtliga serieledare med 34–39 poäng efter 18 omgångar har hamnat på en placering för direktuppflyttning. Det är endast den poängfattigaste serieledaren efter 18 omgångar (Ängelholm) som misslyckats med att nå Allsvenskan, men fick dock ändå chansen.

BP står just nu på 43 poäng vilket är “40 poäng eller mer” och med statistiken i ryggen så ska BP helt enkelt ta hem seriesegern och alla ni supportrar runt om i Sverige som hejar på ett Allsvenskt lag som är kvar till nästa år och älskar att åka på bortamatcher: det blir troligen en bortaresa till Grimsta IP i västra Stockholm nästa år.

Återstår att se om den underbart suveräne Henrik Strömblad kommer bli matchspeaker för några av matcherna på Grimsta i Allsvenskan 2017…

***

Någon av er läsare som har kört en Jeep någon gång? Eller åtminstone suttit med som passagerare?

Hakeem Araba!

Mäktigt!

Men tyvärr fick vi inte se den versionen av honom ikväll. Kanske en annan kväll.

Åter till det serieledande Brommapojkarna. Hur ligger egentligen årets upplaga till poängmässigt 18 omgångar in på säsongen jämfört med tidigare mästarlag i Superettan? Och hur ligger laget till poängmässigt jämfört med de säsonger då laget gick upp till Allsvenskan?

Vi börjar med att kolla in BP jämfört med tidigare säsonger då laget gick upp till Allsvenskan:

BP 2017 står på 43 poäng efter 18 omgångar. Det är 4 poäng mer än de 39 poängen efter lika långt in på säsongen år 2012 då det blev en direktuppflyttning. Säsongerna 2006 och 2008 gick BP upp till Allsvenskan via kvalspel mot Häcken och Ljungskile.

Jämför vi BP:s 43 poäng efter 18 omgångar med alla 17 tidigare blivande mästarlag i Superettan efter lika många omgångar så är det endast 3 sådana lag som gjort det bättre än BP. Dessa är:

2012: Öster, 48p
2009: Mjällby, 47p
2007: Norrköping, 47p

Om BP visar sig vara ett blivande mästarlag så är BP det fjärde bästa sådana laget i Superettan efter 18 omgångar. Bakom BP hittar vi 2015 års Superettan-mästare J-Södra på 42 poäng. Sedan kommer dessa mästarlag på 40 poäng (Sirius 2015 & AIK 2005).

Så här har MFF:s poängkonto ökat efter varje omgång i år – jämfört med IFK Göteborg:

Detta är nytt rekord för ett blivande mästarlag efter 18 omgångar (enligt gällande allsvenskt stuk), kära läsare!

Det gamla rekordet för Allsvenskan 1993–2016, efter att det sunda förnuftet segrat så att “Mästerskapsserien” och “Kvalsvenskan” avskaffats, sattes redan 1993 av IFK Göteborg: 42 poäng på 18 första matcherna.

MFF hade chansen att slå rekordet så sent som år 2014 då laget stod på 40 poäng efter 17 omgångar men i den 18:e blev det bara ett kryss. I år uppstod exakt samma förutsättning som 2014 med 40 poäng efter 17 omgångar – och nu hade man det rätta flytet.

***

Det där “MP” som står på Magnus Pehrssons tränaroutfit. Det står för “många poäng”, eller?

Dock så är inte målskillnaderna identiska motsatser, även om det inte är långt ifrån:

MFF = 31–15
Etuna = 14–35

***

DIF-tränaren Özcan (eller är det Özkan med k?) hade helt rätt i media inför mötet med MFF om att just detta Malmö FF kommer att vinna SM-guld i år. Det har jag lagt fram statistiskt “bevis” för lite tidigare i denna blogg.

***

Nu har MFF 8 raka allsvenska matcher utan förlust. 7 segrar och 1 kryss. Starkt!

***

Stor gåta varför Kim Källström inte får dundra in straffsparkar för Djurgården.

Innan AIK:s seger igår (4–1 mot Sirius) såg tabelltoppen ut så här:

1 MFF 17m, 40p
2 DIF 17m, 30p

Det skiljer hela 10 poäng mellan MFF och Djurgården. Vinner Djurgården så minskas gapet från 10 till 7 poäng. Då leder MFF ändå med motsvarande 2 segrar + 1 kryss. Ganska skaplig serieledning, må sägas.

***

När det gäller en final i ett cupspel så går guldet till det laget som vinner finalen.

När det gäller en seriefinal i en liga, borde det då inte finnas en möjlighet för bägge lagen att titulera sig serieledare efter matchen beroende på resultatet?

***

Ponera följande scenario: tabelltoppen såg ut så här inför kvällens match…

1 MFF 17m, 32p (inte 40p)
2 DIF 17m, 30p

I denna låtsasvärld hade Djurgården blivit ny serieledare vid seger. Djurgården hade alltså haft en chans att bli serieledare i en seriefinal med dessa förutsättningar. Den chansen finns inte på långa vägar i kvällens möte med Malmö FF.

***

Så vad anser ni läsare? Är det rätt att kalla det seriefinal om serietvåan är chanslös att bli serieledare vid seger?

Kolla bara in tyska ligan. Eller skottska ligan. Bayern München och Celtic brukar leda med snudd på astronomiska mått en bit in på säsongen. Är det verkligen en “seriefinal” när BM eller Celtic möter tvåan?

Anyway, så här har IFK Göteborg plankat det Brommapojkarna som åkte år Allsvenskan 2010:

Det som ändå talar för IFK Göteborgs fördel är att det är en större klubb plus att laget har gjort 25 mål hittills medan BP bara hade gjort 14 efter lika många omgångar år 2010 (17 st). Ytterligare en räddningsplanka är att om inget under sker så kommer det alltid finnas den där Eskilstunaklubben i den allsvenska tabellens avgrund.

Nästa match för IFK Göteborg är redan nu på torsdag. Då skall äntligen den där senarelagda matchen mot AIK spelas. Många av oss som spenderar lång tid varje dag åt att kolla på den allsvenska tabellen kommer säkert att få rejäl sinnesfrid när det inte längre finns någon hängmatch.

Fotboll ses helst på plats, men för den som av någon anledning inte kan så är tvmatchen bra på kanalpropaganda.

***

Hur skall IFK Göteborgs säsong 2017 sluta? Vad tror ni?

Efter avslutat ligaspel i Grekland bränner man av ett så kallat “UEFA-playoff” för att fördela fyra av de 5 europacupplatserna. Varför? Varför? Varför räcker inte de 30 omgångarna för att avgöra vilket lag som är nummer 2, 3, 4 och 5? Behöver dessa lag verkligen ha en intern uppgörelse om om detta efter att ligan är färdigspelad? Detta efterspel gör mig bara tokig. Några som håller med? Några som tycker att detta efterspel är hur smart som helst?

Utan detta UEFA-playoff hade PAOK fått starta direkt i CL-kvalets tredje omgång, men efter en mindre lyckad sportslig uppgörelse med toppkonkurrenterna blev det en EL-kvalplats istället för CL-kvalplats.

Med facit i hand kanske det ändå är lite kul för fotbollssverige, eftersom det kommer hit en ex-Djurgårdare! Nämligen “Schweizserben” Aleksandar Prijović, 27 bast. Om några dagar är det exakt 4 år sedan han kritade på för 2 1/2 år med Djurgården, då med norrmannen Högmo som tränare.

Drygt 12 månader efter ankomsten till Djurgården packade han väskan för att dra till en klubb i den turkiska andradivisionen. Där blev det också bara 1 år. Sommaren 2015 skrev han på för 4 säsonger med polska klubben Legia Warszawa, men redan i januari i år lämnade han klubben för grekiska PAOK.

I detta PAOK är han vice hövding (vice kapten) på planen och trots att han värvades in i mittsäsongsfönstret och hade skadefrånvaro lyckades han ändå vinna den interna skytteligan. Flest mål totalt i laget när alla tävlingar räknas samman och flest mål i ligaspelet samt delad etta i nationella cupen och den där “onödiga” (?) grekiska UEFA-playoffen. Eftersom han inte var med redan vid säsongsstarten hade han aldrig någon rimlig chans att kunna bli bäst inom laget på att göra mål i europacupspelet.

Han är centertank och han har nummer 9. Se och lär alla ni klubbar och övriga lag som delar ut tröjnummer med udda logik.

Så här gick det för Prijovic under vårsäsongen 2017 med PAOK:

Totalt antal mål: 10 st
…varav ligamål: 7 st (inkl UEFA-playoff)
…varav ligamål: 6 st (exkl UEFA-playoff)
…varav cupmål: 3 st
…varav EL-mål: 0 st (laget nådde slutspelet efter nyår)
…varav CL-mål: 0 st (laget slogs ut redan i kvalet)

Antal spelade matcher:
…ligan: 9 st
…UEFA-playoff: 6 st
…cupen: 5 st
…EL/CL: 0 st

Ett förhållandevis starkt facit, minst sagt.

Det troliga är att kommer att finnas med från start och spela som centertank mot Östersund den 17:e och 24:e augusti. Östersund gör nog rätt i att försöka scouta honom inför det inledande bortamötet. Hur skall denne forward stoppas? Möjligen att hans insatser i Allsvenskan 2013–2014 kan komma Östersund till nytta, då det borde gå att kunna prata med några av de lag, tränare och spelare som mötte Djurgården.

***

Troligen lär Östersunds bägge möten med PAOK sändas i riksteve och den så kallade “kanalpropagandan” får som vanligt sajten/tjänsten/appen tvmatchen hålla ansvar för. Ni läsare kan säkert länken och har förhoppningsvis även appen installerad i mobilen.

***

Stora frågan: vad har ni läsare för mobil som “daily driver”? Android eller iPhone? Någon som använder någon riktigt udda typ av mobil?

Summorna börjar bli så stora nu att det kanske är svårt att “få grepp” om hur mycket pengar det verkligen är. Eller hur “lite”. Vad kan man jämföra med? Ni som redan hunnit läsa rubriken lär veta vad för jämförelse det kommer bli. Yes, det blir en jämförelse med Allsvenskan – och att krydda med Superettans årliga intäkter och då bakas alla “SEF”-klubbarnas totala intäkter ihop. Bra va?

Spana in diagrammet nedan:

Det är verkligen alla intäkter som gömmer sig i staplarna. Det är Häckens stålar från Gothia Cup (intäkterna, ej resultatnettot), det är CL-stålar till MFF & Co, det är inklusive försäljningsintäkter för spelare, det är även ditten och datten. Ja, även inklusive PEAB-stålarna till Bajen och Djurgården 2012 för förseningen av Telekomvallen. Alla siffror kommer från SvFF:s sammanställningar.

Neymar-transfersumman är större än rekordåret 2015 när man bakar ihop intäkterna för de två högsta divisionerna.

Förra året (2016) noterades ett nytt all time high för spelarförsäljningar i Allsvenskan. Cirka 251 miljoner kronor. Så här har utvecklingen sett ut sedan 1993:

Så här kan vi se på saken:
Hela Allsvenskan 2016: 251 miljoner kronor
Neymar 2017 till PSG: 2135 miljoner kronor

Neymar = 8,5x Allsvenskan 2016, som var ett rekordår.

Åtta komma fem.

***

Vi slipper inte undan Zlatan 🙂 Inte denna gången heller. Neymar är nu etta på 222 miljoner euro. Zlatans övergång till Barcelona sommaren 2009 rankas som den 12:e dyraste då den värderas till cirka 66 miljoner euro.

Zlatan som är född år 1981 har bara en enda äldre spelare framför sig på listan över de dyraste övergångarna: “dubbel-Z” (Zinedine Zidane) som Real Madrid köpte loss från Juventus år 2001 för knappt 80 miljoner euro vilket då var nytt rekord men nu ligger den övergången på plats 9.

***

Stora frågan: säger ni “evvro” eller “juuro”?

…vilket leder fram till denna frågeställning: hur förutsägbart är egentligen Champions League? Vilka lag är det som med statistiken i ryggen kan vinna?

Inför den pågående europacupsäsongens två huvudturneringar (CL och EL) är en enkel metod att kasta ett öga på hur UEFA-rankingen för klubblag och ligor såg ut efter CL-finalen sent i våras. Metoden är enkel men bearbetningen och analyseringen av data tar en stund.

Diagram 1 – ranking för klubblag

För de 25 finalerna har topp 10-klubbar vunnit 18 gånger. För topp 11-klubbarna är det 20 finalsegrar på 25 år. Skrällklubbarna har varit dessa:

Finalen år 1995: Ajax vann – rankad 20 inför säsongen

Viktigt att komma ihåg är att när CL startade igång säsongen 1994–95 var det bara 1 lag från varje liga. Inför 1997–98 fick de bättre ligorna ställa upp med 2 lag i CL (1 till gruppspelet och 1 till kval). Sedan har UEFA blivit ännu mer generös mot de bättre ligorna och från och med 1999–2000 har det varit löst räknat 4 lag från varje liga bland de absolut bäst rankade ligorna.

Eftersom rankingen bygger på senaste 5 säsongernas spel i europacuperna dröjde det till ungefär 2004–2005 innan UEFA:s generösare utdelningar av CL-platser till de bättre ligorna gett full effekt på klubbrankingen eftersom det under dessa år blivit möjligt för klubbar att samla rankingpoäng.

Därmed kan man ta rankingpositionerna hos vinnarna bland skräll-lagen till och med Porto 2004 med en nypa salt. Lagen var nog ändå aningen bättre än vad rankingen gjorde sken av.

Detta gör att den största skrällen får nog ändå anses vara Inter 2010 som var rankad som nummer 11 på UEFA:s klubblagsranking inför säsongen 2009–10.

UEFA:s klubblagsranking & kvalificering inför 2017–18…

1 Real Madrid (CL)
2 Bayern München (CL)
3 Barcelona (CL)
4 Atletico Madrid (CL)
5 Juventus (CL)
–––––––––––––––––––
6 PSG (CL)
7 Dortmund (CL)
8 Sevilla (CL)
9 Benfica (CL)
10 Chelsea (CL)
11 Arsenal (EL)
–––––––––––––––––––
12 City (CL)
13 Porto (CL)
14 Schalke (–)
15 United (CL)
16 Leverkusen (–)
17 Napoli (CL)
18 S Donetsk (CL)
19 Zenit SP (EL)
20 Tottenham (CL)

10 av de 11 bäst rankade lagen inför säsongen kommer spela CL. De flesta av mästarna på senare år (2006–2017) har varit rankade topp 5. I tabellen ovan ser man tydligt vilka dessa fem lag är. Dessa fem klubbar kommer från tre av de fyra bäst rankade ligorna (Spanien, Tyskland & Italien), vilket leder oss vidare in på nästa intressanta diagram…

Diagram 2 – ranking för ligor

Med få undantag är det i princip bara klubbar från topp 3-ligorna som vunnit CL. Ju mer åren gått desto mer sällsynt är det med mästarlag från ligor rankade 4 eller sämre. De fyra senaste åren har spanska lag vunnit CL: 3x Real Madrid & 1x Barcelona.

De bästa ligorna, topp 10 inför denna säsong…

1 Spanien
2 Tyskland
3 England
–––––––––––––––––––
4 Italien
5 Frankrike
6 Ryssland
7 Portugal
8 Ukraina
9 Belgien
10 Turkiet

***

Kan Paris SG vinna CL kommande säsongen? Laget är rankad 6 och franska ligan är rankad 5. Chansen finns, men de statistiska förutsättningarna är inte de absolut superbästa.

***

Vilket lag tror ni läsare kommer att vinna?