Nu ska U21-landslaget skriva historia - alla andra kan gå hem

Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Jag är helt säker på att det svenska U21-landslaget håller med och känner igen sig i Karin Boyes fina dikt, I rörelse.

Spelarna skulle kunna ha varit för nöjda efter att ha slagit ut Frankrike eller skickat hem Italien, England och Danmark. Men icke. Inte en chans. Oscar Hiljemark vill alltid ta en 80 meterslöpning till, Oscar Lewicki vill alltid gå upp i ryggen på ytterligare en stjärna och peta bort bollen och John Guidetti vill att alla andra ska gå hem.

Guidetti är nära att få sin vilja igenom. Det är bara ett lag kvar att skicka hem. Portugal i en EM-final. Examen för U21-landslaget. Slutprovet. Spelarnas sista match tillsammans. Chans att skriva historia och ta Sveriges första guld någonsin. Inget dåligt betyg efter en utbildning.

Hur det än går i kväll så har redan det här laget gjort mycket för svensk fotboll. Tidigare ville alla bara vara Zlatan. Men nu springer plötsligt barn runt på fotbollsplaner i Sverige och vill vara U21-spelarna. I går fick jag sms från en kompis som undrade om jag kunde fixa John Guidettis autograf till hans son.

Några minuter efter sms:et satt Håkan Ericson bredvid John Guidetti och Oscar Hiljemark inne på finalarenan Eden Arena i Prag och jag frågade förbundskaptenen vad det här betyder för svensk fotboll med tanke på att senast Sverige var i en final var i U21-EM samma år som spelarna bredvid honom föddes.

“Förhoppningsvis ger det intresse till tusentals nya ungdomar som vill spela fotboll och som har sett oss den här sommaren. Överhuvudtaget att få den uppskattningen och uppmärksamheten vi har fått ger ringar på vattnet i många avseenden.”

Så rätt så. För trots att inte spelet har varit bländande och utvecklande så är ändå framgången väldigt viktig för svensk fotboll. Nya idoler har fötts. Andra har sett att det finns möjligheter och jag vågar påstå att det finns en hel del som har fått ett större intresse och som förhoppningsvis gör det där lilla extra som är så viktigt för att lyckas.

Men spelarna är inte nöjda. Inte ännu. Nu vill de visa att det inte bara går att ta sig till en final, utan att man även kan vinna den och göra så att alla andra får gå hem.

I kväll går vi ut i den ljumma Prag-natten. Vi tar oss till Eden Arena. Färga läktaren gul och blå. Klockan 20:45 är det EM-final och Sverige har chans att ta sitt första guld någonsin.
U21-landslaget har varit uträknade så många gånger på vägen hit, men alltid rest sig på nio och nått framgång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.

Vi slog oss ner på Generali Arena i Prag och förväntade oss ett spelförande Danmark mot ett försvarande Sverige. Vi väntade och väntade. Men för första gången i EM började Sverige spela fotboll. Och det var som att, men kolla, vi kan ju vara offensiva och spela oss igenom motståndarnas lagdelar.

Inför matchen kastades det skit mellan lägren. Danskarna jublade över att få möta Sverige vilket fick John Guidetti att snacka tillbaka fast på ett lite mer ironiskt sätt. Skillnaden var att när det väl gällde då levererade Guidetti och vann fajten på knock. Den svenske anfallaren kan snacka som ingen annan, han pratar helt säkert i sömnen, men han är också ganska bra på att spela fotboll.

Först spelade han in bollen till Isaac Kiese Thelin som blev nerdragen och fick straff. Guidetti tog hand om den och satte 1-0. Sedan löste han en trängd situation på egen planhalva på ett fint sätt, avancerade och frispelade barndomsvännen Simon Tibbling som ökade på ledningen.

Danmark var i chock.
2-0 efter 26 minuter.
I en EM-semifinal.
Och på läktaren undrade vi också vad som hände. Jag vet till och med svenska journalister som hade bokat flyg hem till Stockholm i dag.

Men det blir några dagar till i Prag för om du skickar en festinbjudan till Sveriges U21-landslag så är det här ingen gäst som går hem först och lägger sig för att vara pigg dagen efter. Det här gänget vill var med och festa så länge det bara går och drar inte innan någon säger att festen är slut.

Danmark gjorde sitt bästa för att vända på matchen och fick in en reducering efter 63 minuter efter slarv av Filip Helander och Victor Nilsson Lindelöf och tryckte sedan på mot det svenska målet. Det var en anstormning.

Håkan Ericsons drag? Den svenske förbundskaptenen skickade in Robin Quaison. Schackmatt.

Det tog Quaison fem minuter att visa att han har något som ingen av de svenska startspelarna har. Kvickhet, genombrottskraft och förmåga att slå ut sin motståndare.

Först frispelade han Abbe Khalili som sköt utanför. Då var det väl lika bra att ta tag i det själv. Väggspel med Mikael Ishak, en fin löpning som gjorde att han blev fri och avslutet var säkert. 3-1. Matchen var över och av bara farten fastställde Oscar Hiljemark slutresultatet till 4-1.

Sverige är bäst i Norden.
På tisdag har U21-landslaget chans att skriva historia och ta det första svenska EM-guldet.

Portugal körde över Tyskland i sin semifinal, men bör ha stor respekt för Sverige som har skickat hem Italien, England och Danmark. Men det blir en svår nöt att knäcka för Sverige.

Orkar ni göra en stormatch till? Orkar Oscar Lewicki vara överallt igen och plocka bort motståndarnas nyckelspelare och sedan spela sig ur trängda situationer? Orkar Oscar Hiljemark ta löpningar på 80 meter och vinna boll när en lagkamrat tappat den? Orkar John Guidetti leverera igen?

Jag tvivlar inte längre. Det här laget är gjort för att orka och för att nå framgångar.

Det är fantastiskt att vara på plats i Tjeckien och jobba med det här landslaget. Jag älskar deras vilja, vinnarskallar och känslor som ibland går överstyr. Men det är äkta och ärligt.

Frankrike retades med en målgest. Sverige vann och slog tillbaka genom att sno målgesten. Danmark jublade över att få möta Sverige. Blågult vann och slog tillbaka. Håna oss, vi rör oss, ni står still.

John Guidettis intervju direkt efter slutsignalen är fantastisk. Det är så otroligt skönt att slippa intetsägande intervjuer med andra landslag och stjärnor som säger inga kommentarer eller vägrar komma till intervju. Här är det inte stängt och motsträvande. Här är det öppet. Spelarna vill ställa upp och förstår att de pratar till fler folk än till journalisten med bandaren.

Aldrig tidigare har ett svenskt U21-landslag vunnit EM.
Det är dags att skriva historia.
På tisdag är det final.
Guldet är nära nu!

Vi har lämnat Brno och rest 20 mil nordväst och har nu hamnat i Prag. Den tjeckiska huvudstaden är vacker och överallt byggnader i olika stilar med sina torn och spiror, och under Karlsbron och längs med Nationalmuseet breder den fina floden Moldau ut sig.

Det är här det smäller i kväll. Klockan 21:00 spelar Sveriges U21-landslag EM-semifinal mot Danmark. Vem trodde det för sju månader sedan när det svenska laget lämnade Frankrike med 0-2 i baken efter den första playoff-matchen? Vem trodde det 28 minuter in i EM-premiären när Alexander Milosevic fick rött kort och Italien gjorde 1-0 på straff? Vem trodde det efter 0-1 mot England? Vem trodde det i den 88:e minuten i den sista gruppspelsmatchen mot Portugal när det stod 0-1?

Svaret på frågorna är väl det svenska U21-landslaget. För om det är någon tro som någon gång har imponerat på mig så är det den som de blågula spelarna har. Det är inget hittepå med den. Och innan fredagens träning på Sparta Prags hemmaplan Generali Arena hörde vi återigen John Guidetti, Alexander Milosevic och de andra prata om deras tro och väg till EM-frälsning.

“När matchen börjar släpper du respekten och går ut och gör ett jävla jobb och litar på ditt eget lag och på din egen tro. Det har varit så många gånger som det inte skulle ha gått men det har gått ändå. Det känns som att det inte kan ta slut här. Det skulle vara så tråkigt att snubbla på mållinjen och därför ska vi ge allt vi har. Nu vill vi gå hela vägen,” sa Guidetti.

Det kan vara svårt att ställa om från gruppspel till ett slutspel. Speciellt när det har gått väldigt bra och man har överträffat många och kanske sina egna förväntningar. Det kan vara lätt att bli lite bekväm. Det kanske även hade drabbat det här U21-landslaget om det inte vore för dansk självgodhet.

Danmark är nöjda över att få möta just Sverige i semifinal. Lite för nöjda. Om det är något som kan straffa sig i den här matchen så är det dansk arrogans snarare än svensk bekvämlighet. För de blågula spelarna är störda på vad som har skrivits i dansk media och att man inte tar Sverige på större allvar. Och jag fullkomligt älskar Milosevic och Guidettis stenhårda passningar i midjehöjd.

Duon hade snackat ihop sig och gick ut till svensk och dansk media och pratade om hur fantastiskt det danska laget är, hur stora favoriter de är, vilken gyllene generation de har fått fram, att de spelar som Brasilien och vilken flopp och katastrof det skulle vara med en förlust nu när de har sagt att de ska slå Sverige.

För att ta sig till final krävs det återigen en stark defensiv och en otrolig vilja. Få bort elegante mittfältaren Pierre Emile Höjbjerg, bromsa upp snabba Yussuf Poulsen, Viktor Fischer och Rasmus Falk. Ställ om snabbt och hitta ytor bakom Danmarks försvar. Ta tillvara på Abbe Khalilis fasta situationer, vinn andrabollar bakom Isaac Kiese Thelin, visa samma vilja som Oscar Lewicki, John Guidetti och Oscar Hiljemark. Och passa Simon Tibbling.

EM-finalen är nära nu.
Krossa dansken och gå efteråt och tacka för tändvätskan.
Använd er av den där U21-tron.
Amen.

Det är oftast inte kul att upprepa sig för många gånger, men när det gäller det svenska U21-landslaget och bragdartade matcher så är det ändå helt okej att gång på gång skriva om gruppspelsmatchen mot Turkiet, det där playoff-mötet med Frankrike och EM-premiären mot Italien.

Så vi tar det väl en gång till då. Det är något speciellt med Sveriges U21-landslag. De här laget ger sig aldrig och har en sjujäkla förmåga att resa sig på nio och nå framgång. Spelet är inte det bästa, men de får ändå med sig resultaten på något underligt sätt.

När Portugal gjorde 1-0 i den 82:a minuten samtidigt som Italien hade 3-0 mot England var jag ganska säker på att få åka åka till hotellet och sova, vakna och flyga hem till Stockholm.

Men hur kan man glömma? Jag har ju till och med skrivit flera gånger de senaste dagarna om det här U21-landslagets märkliga förmåga att återuppstå och få med sig bragdartade resultat.

När bollen landade framför Simon Tibblings fötter i den 89:e minuten först då trillade polletten ner. Ja, just det ja. Pang. 1-1. OS-plats i Rio nästa sommar. EM-semifinal mot Danmark. Vi drar väl till Prag då, sänker dansken och vinner hela skiten.

Klart att det inte blir guld, kanske någon hävdar? Det tänker inte jag skriva under på för med tanke på vad det här laget ställer till med gång på gång så tänker i alla fall aldrig jag  mer döma ut det här lagets chanser, så det här kan visst sluta med guldmedalj. Och Sverige har ju Oscar Hiljemark som växer mer och mer för varje match, John Guidetti och Oscar Lewicki som visar vägen, Victor Nilsson Lindelöf som snart är med i Erik Hamréns A-landslag och ett helt gäng med andra blågula kämpar som är redo att göra exakt det som krävs för att lyckas. Tillsammans.

Om vi ska sansa oss lite, spelmässigt var det återigen ingen jättematch av Sverige utan som så många gånger förr var det defensiven som banade väg. Sverige är bra på att kämpa och försvara sig. Det vet vi nu. Det såg bra ut förutom till höger där Branimir Hrgota hade det tufft, men tur för Sverige då att Victor Nilsson Lindelöf gjorde ännu en imponerande insats som högerback. Han fick bättre hjälp när Simon Tibbling kom in.

Det är inte bara defensiven som imponerar med Lindelöf utan offensivt är han också bra. Lugn, klok och en bra passningsspelare som gärna vill framåt. Tänk att han inte var med i den här truppen från början. Nu är han given som startspelare. Tror inte att det dröjer länge innan han är med i Erik Hamréns landslag.

Gillar även U21-landslagets andra ytterback Ludwig Augustinsson. Bra i presspelet. Alltid en tanke bakom besluten och sätter oftast bollen på sina medspelare.

På mitten gör aldrig Oscar Lewicki och Oscar Hiljemark en svag insats. Båda är överallt. Täcker ytor, gör det svårt för motståndarna och spelar enkelt när de har bollen. Ser mycket fram emot att se duon mot Danmarks Pierre Emile Höjbjerg.

Ja, nu är det Danmark som gäller.
Slaget om Norden, som John Guidetti sa direkt efter 1-1 mot Portugal.
Nu säger Sverige att det ska bli guld.
Jag tror på det.
För jag tänker aldrig mer döma ut det här laget.

Matchdagar är bra. Upp vid åtta, frukost, ut med blogg/krönika och några artiklar inför matchen. Sedan spela in Fotbollskanalen On Tour, i dag hade vi med Portugal-spionen Reine Almqvist. Efter det dra loss startelvan, en promenad på stan, lunch, fika, avresa och nu det här blogginlägget.

Håkan Ericson gör två oväntade drag. Ut med Filip Helander och Simon Tibbling – in med Alexander Milosevic och Branimir Hrgota.

Först Helander. MFF-mittbacken har haft en svajig vår i klubblaget och i EM-premiären satte han Milosevic i skiten vid det röda kortet. Men han spelade upp sig i andra halvlek och var bra mot England. Ändå petas han och det är oväntat sett till att han har varit given i det här laget under en lång tid.

Tycker att Helander var bättre än Baffo mot England. Baffo var också bra, men blev för bolltittande i två lägen som var nära att straffas. En av gångerna räddades han av Helander.

Det Håkan skulle kunna ha gjort är att låta försvarslinjen vara. Det fungerade bra i andra halvlek mot Italien och även mot England. Men förbundskapten har stort förtroende för Milosevic.

Hrgota då. Valet är oväntat med tanke på att han inte har fått en minut i EM. Och att han nu startar på en kant. Det lär bero på att Sverige vill hitta ytor bakom Portugals vänsterback som är offensiv och även att man vill ha en offensivare spelare än senast då det var för defensivt balanserat.

I Hrgota borde Sverige få en djupledsspelare vilket betyder att Guidetti slipper få hela det ansvaret. En offensiv spelare.

Trodde nog att valet skulle bli Sam Larsson med tanke på att han startade i premiären. Men han blev utbytt i halvtid och frågan är om det blir någon mer start i det här mästerskapet för honom.

Robin Quaison har det tufft. Var nyligen med i Erik Hamréns EM-kvaltrupp, fick speltid i träningslandskampen mot Iran, startade i U21-genrepet mot Danmark men har sedan blivit omkörd av Sam Larsson, Simon Tibbling och Branimir Hrgota.

20:45 börjar matchen och två timmar senare vet vi om det blir slutspel, OS-match eller hemresa.

Det är i kväll grupp B avgörs i Tjeckien och det är ett stort drama vi står inför. Fyra lag gör upp om två slutspelsplatser. Vem vinner gruppen och får möta Tyskland i semi? Vem kommer tvåa och ställs mot Danmark? Och hur blir det med den där OS-matchen?

För Sverige väntar en tuff uppgift mot ett skickligt Portugal som tog sig till EM genom åtta segrar i gruppen och två i playoff. Och här i mästerskapet har man inte heller åkt på ett riktigt bakslag utan har besegrat England och spelat oavgjort mot Italien.

Efter 1-0 i den första gruppspelsmatchen mot England menade spionen Reine Almqvist att Portugal är för bra för Sverige. Och vi får ju inte glömma att det finns så många stjärnor i det där laget, som William Carvalho och Bernardo Silva, och att Portugal är ett av EM:s bästa passningslag och att Sverige har varit sämst på den biten.

Ni hör, det här blir väl omöjligt?

Skitsnack, sa Bull. Bullshit var ordet, sa Bill.

Det är i sådana här lägen, när knappt någon tror på det svenska U21-landslaget, som den här truppen växer och gör näst intill omöjliga saker.

Håna det här laget med en kaxig målgest och du får den tillbaka rakt upp i ansiktet när domaren blåser av matchen. Inte av en spelare utan av alla.

Få en svensk spelare utvisad i första halvleken i en EM-premiär och gör 1-0 på den efterföljande straffen och du får tillbaka tio blågula spelare som sluter sig samman, som det inte går att ta sig igenom och som sedan bryter ner dig på fasta situationer och går segrande ur striden.

I kväll är det dags för det svenska U21-landslaget att fylla på kapitlet om bragdartade segrar i den där boken som Håkan Ericson förmodligen skriver på.

Portugal med Carvalho och Silva ska brytas ner. Inte med hjälp av klackar, tunnlar och annat finlir utan med en klassisk smash and grab.

I premiären mot Italien gick det inte många minuter innan Oscar Lewicki sprang över stjärnan Stefano Sturaro. Sedan var den italienske mittfältaren ur balans och för honom slutade matchen med ett rött kort efter ett fult slag i ansiktet på Mikael Ishak.

Visa samma inställning mot Portugal. Var fysiska, gå in på kropp, smäll på, spring över, bryt ner, trötta ut, få motståndarna ur balans, hitta Isaac Kiese Thelins huvud och vinn andrabollar, hitta outtröttlige John Guidetti på djupet, ta till vara på fasta situationer – kort och gott: gör det som krävs för att skjuta upp sommarlovet.

Det svenska U21-landslaget är 90 minuter från sommarlov, 90 minuter från att ta sig vidare till EM-slutspel och en sommar att minnas.

Vi har med all rätt hyllat U21-landslaget som har radat upp bragdartade segrar. Alla gånger har Sverige någon gång under matcherna vågat. Mot England var planen och förhoppningen hela tiden att ta en poäng, så när modet försvann så kraschade Blågult för första gången på länge.

Startuppställningen var defensiv med fyra centrala mittfältare där ingen är någon djupledsspelare. Simon Tibbling startade till vänster och hjälpte Ludwig Augustinsson med Carl Jenkinson och Nathan Redmond.

Tibbling var lugn och bra i passningsspelet, men när det fanns chans att få bollen på djupet ville han hellre vända upp löpningen och möta vilket inte är konstigt eftersom han i klubblaget spelar som sittande mittfältare. Men sett till förutsättningarna i att spela på en något ovan position så gjorde han det bra. Det är svårt att kräva att han plötsligt ska bli en offensivare spelare.

Samma sak gäller Abbe Khalili. Han kommer tyvärr bort för ofta ute på kanten och gör sig bättre centralt. Mot England var passningsprocenten för låg. När han får bollen inne i banan hotar han mer med sin fina högerfot.

Sverige gjorde en bra första halvlek och släppte bara till två vassa chanser. Båda gångerna efter att Joseph Baffo tittat för mycket på bollen. Först dök Harry Kane upp bakom Baffo, efter ett fint högerinlägg, och nickade tätt utanför. Sedan vände duktiga mittfältaren Will Hughes bort den svenske mittbacken i straffområdet men när han skulle sätta bollen i mål så blockade Filip Helander. MFF-försvararen svarade för en väldigt bra match efter att ha gjort flera svajiga insatser i klubblaget och även i EM-premiären. Och förutom de där två engelska chanserna så gjorde Baffo också en väldigt fin match.

Sveriges presspel var bra och man fick ytor att etablera anfall. Men då märktes det att laget spelade med bara en djupledsspelare. John Guidetti var den som tog löpningar och som utmanade motståndarnas försvarare. Englands mittbackar hade problem och om Sverige hade haft någon offensivare mittfältare som kunde gett anfallarna understöd är det tveksamt om England hade klarat av att hålla nollan. För det var faktiskt ett ganska blekt lag som Håkan Ericsons gäng spelade mot. Men utan understöd orkade inte ens Guidetti eller Kiese Thelin, anfallen blev kortare och kortare ju längre matchen gick.

Det är bra att ha en defensiv spelidé, men mot England blev offensiven lidande. Som Guidetti sa efter matchen: ”Vi låter dem ha boll, det är vår spelidé. Vi tillåter dem att vara på vår planhalva.”

Det var grymt starkt av Filip Helander och Joseph Baffo att stoppa storstjärnan Harry Kane, av Tibbling och Augustinsson att ta bort Jenkinson och Redmond och av Oscar Lewicki och Oscar Hiljemark att stänga till centralt, men vi måste kunna kräva lite mer av det offensiva spelet.

Det är klart att mycket handlar om att defensiven måste vara bra och att det ska vara bra disciplin om det ska bli framgång i EM med tanke på att Sverige ses som underdog, och de bitarna är laget bra på. Fråga Harry Kane.

Framåt har Håkan Ericsons gäng gjort två mål på två matcher, ett på straff och ett efter en hörna. Om vi räknar bort fasta situationer och Mikael Ishaks löpning när han fick straff så har knappt Sverige skapat en farlig målchans på två matcher.

Tur då att det inte på långa vägar är kört. Sverige har allt i sina egna händer i onsdagens match mot Portugal. Och som vi vet vid här laget, inget är omöjligt med det här U21-gänget, och innan Guidetti gick in i spelarbussen sa han: “Det här laget är känt som ett litet mirakelgäng som kan göra sjuka saker, så varför sluta nu.”

Alla segrar är sköna, men efter extra härliga vinster kan det vara lätt att bli lite för nöjd. Men det svenska U21-landslaget har gång på gång visat att man inte blir bekväm utan alltid vill mer. Och den här gången är det ju England med Premier League-stjärnor som står för motståndet och i potten ligger det en OS-biljett och EM-avancemang.

Innan lördagens träning i Brno var John Guidetti en av de svenska spelarna som mötte media. Förutom att anfallaren jämförde sig själv med en hamburgare var han inte lika frispråkig som tidigare. Guidetti höll sig lugn och hyllade de engelska spelarna. Om det är någon i det svenska laget som vill vinna och göra mål mot England så är det Guidetti. Efter att inte lyckats slå sig in i Manchester Citys A-lag och efter en misslyckad lånesejour i Stoke lär den svenske anfallaren vara hyfsat sugen på att göra en bra match och överglänsa motståndarnas stjärnor.

För Sverige är det viktigt att förbättra starten på matchen. Mot Italien hade man ett etablerat anfall under de första 45 minuterna och det tog en halvlek innan man kom igång. Det var inte första gången som det såg ut så (läs, Frankrike i playoff) och det kommer inte att hålla i alla matcher.

Sam Larsson fick 45 minuter mot Italien så han var inte med under vändningen. Nu ser alltså Ericson ut att gå på Tibbling som vanligtvis är en central mittfältare och det tror jag beror på att förbundskapten har respekt för Englands offensiva kanter och anser att Tibblings defensiv är bättre än Larssons, Quaisons och andra konkurrenters.

Men ändå, fyra centrala mittfältare. Ingen ren kantspelare.

Alexander Milosevic är avstängd och på träningen såg backlinjen ut precis så som den var i andra halvlek mot Italien. Victor Nilsson Lindelöf, Joseph Baffo, Filip Helander, Ludwig Augustinsson.

Nu har vi lämnat Brno och är i Olomouc där Håkan Ericson, Oscar Lewicki och Kristoffer Olsson ska ha presskonferens. De engelska journalisterna är besvikna över att inte John Guidetti är med på presskonferensen.

Sedan har England träning och presskonferens.

Det svenska U21-landslaget är inget gäng som knackar på lite försiktigt innan man kliver in genom EM-dörren. Här flyger hela dörren med.

Redan innan avspark stod John Guidetti och eldade på de svenska fansen som inte var sena med att höja volymen på sången. Guidetti är en av alla det här lagets ledare och vinnare som aldrig ger upp en duell eller boll.

Ja, vi har ältat det här ett par gånger nu, men eftersom det här laget fortsätter att bjuda på sådana här galna vändningar så får vi fortsätta att dra upp det. Sveriges U21-landslag ger aldrig upp. De har varit uträknade flera gånger, men alltid visat att man är bäst när det gäller. Som i kvalgruppens två sista måstematcher när Grekland och Turkiet besegrades och inte minst mot Frankrike i playoff där laget bragdvände och tog sig till EM.

Mot Italien hamnade man i ett mardrömsläge när Alexander Milosevic i den första halvleken orsakade en straff och samtidigt fick rött kort. 0-1, en man mindre och en rejäl uppförsbacke. Men, det var ju det där med Sveriges U21-landslag och galna vändningar.

Sverige gick in i halvtid och pratade ihop sig. Det behövdes för den första halvleken var otroligt svag och knappt någon spelare var godkänd.

Håkan Ericson tog ut Sam Larsson, som hade en svår match på kanten när laget var en man mindre, satte in Victor Nilsson Lindelöf som högerback, flyttade in Joseph Baffo som mittback och tillbaka med Oscar Lewicki på det centrala mittfältet. Bra drag rakt igenom av den svenske förbundskaptenen.

Reserven Nilsson Lindelöf gick rakt in i hetluften och gjorde inte ett misstag utan spelade enkelt och bra. Baffo visade att han är bättre som mittback och Lewicki tog tillsammans med Oscar Hiljemark tag i mittfältet på ett föredömligt sätt.

De flesta spelade upp sig och en av dem var Isaac Kiese Thelin. Från att ha haft det tufft i den första halvleken blixtrade han plötsligt till, slog en djupledsboll över motståndarnas försvar och Sverige fick hörna. Abbe Khalili slog den över allt och alla och när man trodde att den skulle bli för lång dök Lewicki upp. Han tryckte in bollen framför mål till Guidetti som med vilja kvitterade.

Italien var skakat och Sverige såg sin chans. Kiese Thelin slog en ny boll på djupet till inhopparen Mikael Ishak som gjorde det väldigt bra och var först in i duellen med målvakten Bardi, ramlade och fick straff. Kiese Thelin var inte straffläggare, men ville ta den så mycket att han frågade Ludwig Augustinsson om lov. Vänsterbacken kunde ha blivit hjälte och fått rubrikerna men var snäll och lämnade över ansvaret till sin lagkamrat. Bollen satt säkert i mål och en ny galen vändning var ett faktum.

En ny bragdvändning, säger vi. En vanlig match med U21-landslaget, säger spelarna.

Drömstart i EM och efter slutsignalen firade de svenska spelarna hela vägen ut från arenan, in i bussen och till hotellet, och Alexander Milosevic sa det nog bäst: “Det är jävligt mycket hjärta i det här laget och vi har ett väldigt bra kollektiv. Det känns verkligen som vi spelar för Sverige. Det kändes som att alla blågula där ute var här för oss och vi ville göra det för dem.”

Säg U21-EM och jag tänker tillbaka på 2009. Det var något speciellt över det svenska laget som tog sig till semifinal på hemmaplan. Starkaste minnet är just semin mot England där Jörgen Lennartssons lag låg under med 0-3 i halvtid, men reste sig och tog matchen till straffar. Det blev till slut förlust men de blågula spelarna hyllades ändå.

Nu har det gått sex år sedan det mästerskapet och frågan är om vi nu får en sommar att minnas ett nytt svenskt U21-landslag?

Klart är att den här generationen har goda förutsättningar för att bli folkkärt efter att ha tagit sig vidare från ett dramatiskt kval. Inget förvånar längre med Håkan Ericsons gäng. De har varit uträknade flera gånger, men varje gång visat att man är bäst när det gäller. Som i kvalgruppens två sista måstematcher när Grekland och Turkiet besegrades och inte minst mot Frankrike i playoff där laget reste sig på nio, bragdvände och tog sig till EM.

Så här är vi nu. I den tjeckiska staden Olomouc där Sverige i dag spelar sin premiär mot Italien. Och som så många gånger tidigare är Håkan Ericson och hans spelare utdömda på förhand. Sämst i gruppen, enligt de flesta experter. Gissa om John Guidetti, Alexander Milosevic, Robin Quaison och de andra svenskarna återigen är sugna på att knäppa skeptikerna på näsan.

På onsdagsförmiddagen satt vi på matcharenan Andruv Stadion och kollade på Sveriges sista träning innan premiären. Spelarna verkade njuta där nere på den fina mattan och det såg ut som att man kunde se en möjlig startelva.

Reserven Victor Nilsson Lindelöf, Alexander Milosevic, Filip Helander och Ludwig Augustinsson matchades tillsammans, det gjorde även Abbe Khalili, Oscar Hiljemark, Oscar Lewicki och Robin Quaison, samt John Guidetti och Isaac Kiese Thelin.

Inga jätteskrällar om det nu blir den startelvan som möter Italien, möjligtvis att Nilsson Lindelöf från att ha varit ratad går rakt in från start.

Håkan Ericson har under kvalet haft en centrallinje som han ogärna rubbar på. Milosevic/Helander längst bak, Lewicki/Hiljemark framför och Guidetti/Kiese Thelin i anfallet.

Nu är det dags för den första gruppspelsmatchen och på andra sidan står alltså Italien som är en av favoriterna till att gå vidare till slutspel och som även har kapacitet att ta medalj. Det här är vad som väntar Håkan Ericsons lag:

Till skillnad från många andra länder har Italien inte valt att plocka ner spelare som startar eller är nära en startplats i A-landslaget. I kvalet spelade man oftast 4-4-2, men enligt italiensk media har förbundskapten Luigi Di Biagio ändrat till 4-3-3 och det bara för 20 dagar sedan när man samlades på det förberedande lägret. Återstår att se om det blir det spelsystemet eller om man kör vidare med 4-4-2.

Italien är duktiga i omställningsspelet och löpvilliga i djupled. Man vill snabbt hitta sin centrala anfallare Andrea Belotti (Palermo) som är stor och stark och som gärna vill sätta högeryttern Domenico Berardi (utlånad från Juventus till Sassuolo) i spel. Berardi är en omskolad anfallare som inte jobbar ihjäl sig i defensiven. Så det blir viktigt för Sveriges vänsterback Ludwig Augustinsson att värdera när han kan följa med upp och när det är bäst att stanna.

Italiens vänsterback Cristiano Biraghi (utlånad från Inter till Chievo) vill styra uppspelen och behärskar även att ha hand om hela sin korridor vilket gör det möjligt för vänsteryttern Cristian Battocchio (utlånad från Udinese till Virtus Entella) att dra sig in i banan.

Mittbackarna Daniele Rugani (Juventus) och Matteo Bianchetti (utlånad från Inter till Spezia) var stabila i kvalet, men det finns svagheter i lagets försvarsspel. Ytterbackarna vill gärna följa med i offensiven vilket gör att det finns ytor bakom dem när laget tappar boll. Och det måste Sverige utnyttja med sina kanter och med John Guidettis djupledslöpningar.

Italien vann sin kvalgrupp före Serbien. Sex segrar och två förluster. Förlusterna kom hemma mot Belgien i den första omgången och sedan borta mot Serbien.

Belotti var lagets bäste målgörare med sex fullträffar på nio matcher och han är förövrigt lagkamrat med Robin Quaison i Palermo.

Båda lagen är bra på fasta situationer så det blir intressant att se vem som vinner den kampen.

Klockan 18:00 är det avspark på Andruv Stadion.

Lite konstigt att Isak Ssewankambo  var med som reserv under hela det förberedande lägret, fick till och med spela i 70 minuter mot Danmark, men nu när Krafth är skadad så kommer Nilsson Lindelöf in.

Tycker det är rätt att ta med honom, men det är en märklig behandling mot Ssewankambo.

Om inte Krafth kan spela så lär Nilsson Lindelöf gå rakt in i startelvan. Det kan svänga snabbt.

Efter att ha sett flera träningar och en match i förra veckan så är det konstigt att tre-fyra spelare är med i truppen. För mig är det en gåta att inte formstarka Viktor Claesson är med och det är även konstigt att Carlos Strandberg ratades. Är ganska säker på att anfallaren hade smällt in fler än tio mål på en säsong i allsvenskan eller i den danska ligan om han spelat där. Hade han haft större chans att komma med då?

Strandberg började till och med på bänken i lördagens match i det yngre U21-landslaget och det är märkligt.

Sverige har en del att lära från en del andra länder och i förra blogginlägget skrev jag om Danmarks röda tråd. Vårt grannland saknade ju sex spelare i U21-landskampen mot Sverige, alla var med i A-landslaget. I lördags fick två starta och en hoppa in när Serbien besegrades med 2-0 i EM-kvalet. En av dem gjorde ett mål och han spelar i RB Leipzig, samma lag som Emil Forsberg, som var bänkad när Sverige spelade mot Montenegro.

Tycker det är konstigt att Erkan Zengin gick före Forsberg mot Montenegro. Zengin vill ha bollar på sig och stannar ofta upp anfallen medan Forsberg är en bättre djupledsspelare och som sätter bättre fart på anfallen.

Tycker däremot att Erik Hamrén gjorde rätt i att starta med Alexander Milosevic i stället för Jonas Olsson. Montenegro saknade sina stjärnor och att Sverige skulle föra matchen var väntat. Då är det bättre att välja en 23-årig mittback som kan spela än att gå på en 32-åring vars främsta styrka är att försvara.

Tillbaka till U21-landslaget.

11:00 lyfter planet till Brno. Knappt sju timmar senare är det mixad zon och sedan träning som bara är öppen i 15 minuter för media. Samma sak på tisdag, mixad zon och träning som bara är öppen 15 minuter, men på onsdag kan vi se hela träningen och det beror på att Uefa kräver att minst en träning ska vara öppen. Efter den har Håkan Ericson och två spelare presskonferens. På torsdag spelar Sverige mot Italien, klockan 18:00.

Det märks att Morten Olsen har ett finger med i spelet. Den röda tråden. Intressant att alla Danmarks landslag måste spela 4-3-3, säger inte att det är rätt väg att gå men det verkar fungera bra och man har något spännande på gång. Det är en tanke bakom det, man har en plan och har följt den i åtta år. Även där ligger Sverige efter sin nordiska granne.

Danmarks U21-landslag spelade fint och snabbt. Nästan alltid en tanke bakom och alla visste vad de skulle göra.

Har alltid gillat Danmarks sätt att spela fotboll på. Fina spelvändningar på yttrar som ligger brett och som är kvicka och skickliga på att slå ut sina motståndare.

Vad har Sveriges U21-landslag för kantspel? Abbe Khalili till vänster som vill in centralt och använda sin fina högerfot och Robin Quaison till höger som är väldigt kreativ och som gjorde det helt okej mot Danmark trots att han inte fick bollen efter några fina löpningar, men som är ännu bättre till vänster.

Lite samma sak är det i A-landslaget där Sebastian Larsson spelar till höger som oftast är central i sitt klubblag.

Det ska bli kul att följa Danmark i EM. Sex spelare saknades på grund av spel med A-landslaget, Andreas Christensen (Chelsea), Jannik Vestergaard (Werder Bremen), Pierre Emil Höjbjerg (Augsburg), Viktor Fischer (Ajax), Pione Sisto (Midtjylland), Yussuf Poulsen (RB Leipzig).

I Sverige måste flera spelare upp ett par snäpp. Oroande att laget inte hängde med i defensiven. Det kan bero på att spelare är ur slag och om det är så är det inte bra. Då kan det gå illa i EM. Men vi får avvakta och se, det var ju trots allt en träningslandskamp.

Det centrala mittfältet med Oscar Lewicki och Oscar Hiljemark måste höja sig. Mittbacken Filip Helander och målvakten Patrik Carlgren likaså.

Det svenska laget fick sig helt säkert en tankeställare och det kanske var nyttigt.

Håkan Ericson har satt sig i en jobbig situation eftersom han bara tog ut en högerback som nu är skadad.

Nu får man bara byta ut spelare mot läkarintyg fram till 24 timmar innan premiären. Så antingen tar man med en reserv till Tjeckien och avvaktar eller så tar man ett beslut innan avresan.

Om inte Krafth kan spela så är Joseph Baffo den enda i truppen som har spelat högerback den senaste tiden.

Tror inte att Mattias Johansson är aktuell och då står det mellan Isak Ssewankambo och Victor Nilsson Lindelöf. Ssewankambo var med på det förberedande lägret och fick även speltid mot Danmark vilket talar för honom. Nilsson Lindelöf har precis skrivit på ett femårskontrakt med Benfica, kan spela både högerback och mittback, och har ledaregenskaper.

I den första halvleken spelade Danmark ut Sverige som hade väldigt svårt att hinna med. Laget fick försvara sig och hade svårt att hitta rätt i positioner när hemmalaget öste på framåt. När man väl hade bollen såg spelarna osäkra ut på vad de skulle göra. Det gick långsamt och ofta skickades det upp långt mot anfallarna. Det kan man ju göra, speciellt när man har det tungt för att flytta upp laget och andas, men utan duktige bollmottagaren Isaac Kiese Thelin var det inget framgångsrecept.

Mikael Ishak fick chansen – men tog den inte. Anfallaren var anonym och när uppspel kom mot honom lyckades han inte suga in bollen. Han hade behövt göra en bättre insats för att flytta på Kiese Thelin eller John Guidetti.

Guidetti gav Sverige ledningen på straff efter bara 17 minuter efter att han själv blivit nerdragen av Patrick Bangaard som fick rött kort.

När Sverige blev tillbakapressat hamnade bollen ofta hos målvakten Patrik Carlgren och han spred en osäkerhet nästan varje gång han skulle sätta igång spelet med sina fötter. För att uttrycka det milt: bollen hamnade inte där han ville.

Yttermittfältarna Robin Quaison och Abbe Khalili försökte hitta löpningar in i plan, men fick sällan bollen.

Innan matchen mot Danmark pratade svenska spelare om ett viktigt test och att försvarsspelet måste sitta. Där har Sverige en hel del att rätta till. Det oroar att man inte hängde med i defensiven. Samtidigt är det viktigt att påpeka att Sverige spelade 90 minuter utan två ordinarie försvarare, 70 minuter utan tre och 45 utan fyra. Alexander Milosevic och Ludwig Augustinsson är med A-landslaget, Emil Krafth tvingades byta i den första halvleken och Filip Helander gick ut i halvtid. Och det är klart att det påverkade.

Det centrala mittfältet med Oscar Lewicki och Oscar Hiljemark hade stora problem i den första halvleken, både i det defensiva och i det offensiva då flera passningar hamnade hos fel spelare.

I den andra halvleken gick Lewicki ut, Khalili flyttade in centralt och Sam Larsson tog plats till vänster. Det blev bättre och därför var det synd att Khalili fick byta ganska tidigt i den andra halvleken.

Sverige gjorde en bättre andra halvlek och det märktes att Danmark var en man mindre. Hemmalaget tröttnade ju längre matchen gick. Sam Larsson gjorde ett piggt inhopp och spelade snyggt fram till Simon Gustafsons 2-2-mål.

Håkan Ericson tog bara ut en högerback i EM-truppen och mot Danmark skadade Emil Krafth ryggen. Nu är det väldigt tveksamt om han kan spela i EM och därför borde förbundskapten ringa till Mattias Johansson eller Victor Nilsson Lindelöf. På presskonferensen när Ericson tog ut truppen sa han att Johansson är halvskadad, men man borde ändå ta en ny kontakt med högerbacken. Om han är skadad så finns Victor Nilsson Lindelöf som nyss har skrivit på ett femårskontrakt med Benfica. Han kan både spela högerback eller mittback och har ledaregenskaper.

Några barn fick vara med när laget samlades i en ring.

Efter gårdagens träning bjöd landslaget in media till spelarhotellet för intervjuer där vi fick sitta ner i lugn och ro och prata och äta nybakta blåbärsmuffins. Vi gjorde även Greenscreen med spelarna och det var kul, ni vet de där spelarpresentationerna på TV4 där bakgrunden är grön och spelarna trixar med en boll eller kastar upp den i luften. En del var lite nervösa eftersom de inte riktigt visste vad man skulle göra. Roligast var Pa Konate som bjöd på sig själv och gjorde kaos. Gillade Simon Tibbling som visade upp sina skills, han har ju trixat typ 16 000.

Oscar Lewicki gör Greenscreen.

På onsdagens träning matchade Håkan Ericson en elva som det nu står klart kommer att starta i kvällens match mot Danmark.

Patrik Carlgren – Emil Krafth, Sebastian Holmén, Filip Helander, Pa Konate – Robin Quaison, Oscar Hiljemark, Oscar Lewicki, Abbe Khalili – John Guidetti, Mikael Ishak.

Holmén, Konate och Ishak ersätter alltså Alexander Milosevic, Ludwig Augustinsson och Isaac Kiese Thelin som är med A-landslaget.

Anmärkningsvärt att Mikael Ishak går före Branimir Hrgota och att Sverige ställer upp med ett mittfält där alla i grunden är centrala. Ingen naturlig yttermittfältare även om Quaison ibland fått spela på en kant och gjort det bra i AIK och i Palermo, men då har han varit till vänster. Därför hade det varit mer naturligt att byta kant på Quaison och Khalili.

På träningen blev ändå Khalili ganska central då han ofta flyttade in i banan. Det blir intressant att se hur kantspelet fungerar mot Danmark.

Danmark är ett bra lag som spelar 4-3-3 där yttrarna ligger väldigt brett, precis som det ser ut i deras A-landslag och det är ingen slump. Förbundskapten Morten Olsen startade en strategi 2007 som kallas för Den röda tråden där alla landslag, från U17 till A, ska ha samma taktik, filosofi och spela 4-3-3.

I Danmark är förväntningarna på landslaget väldigt höga och experter kallar U21 för det bästa som de någonsin har haft. Lagets målsättning är att ta sig till semifinal i EM. De flesta spelarna är ordinarie i sina klubblag och sju av dem har redan fått speltid i Morten Olsens A-landslag.

Danmark vann sin kvalgrupp efter åtta segrar och två oavgjorda matcher.

Det har varit bra tempo på båda träningarna och det märks att alla vill visa upp sig för att få så mycket speltid som möjligt i EM.

I dag körde Håkan Ericson en ganska lång träning med en del spelövningar. Först delades spelarna in i två lag.

Med västar: Carlgren – Krafth, Holmén, Baffo, Konate – Quaison, Simon G, Tibbling, Sam L – Guidetti, Hrgota.

Utan västar: Rinne/Linde – Ssewankambo, Helander, Augustinsson – K Olsson, Lewicki, Hiljemark, Khalili – Ishak, Kiese Thelin/Zeneli.

Isaac Kiese Thelin har problem med en häl och turades om med Zeneli om att spela bredvid Ishak. Kiese Thelin sa dock att hälen känns bättre och att han räknar med att träna för fullt på onsdag.

Det är kul att U21-landslaget har så många kreativa mittfältare. Många som är bollskickliga. Körde ut en fråga på Twitter om vilket mittfält som är bäst av Quaison, Simon G, Tibbling, Sam L mot K Olsson, Lewicki, Hiljemark, Khalili. Alla som svarade valde det första alternativet. Tror inte att förbundskapten Håkan Ericson håller med om det.

Efter en och en halv timme hade en del spelare tränat färdigt medan övriga körde smålagsspel.

Med västar: Linde, Zeneli, Konate, Ssewankambo, Tibbling, K Olsson, Quaison.

Utan västar: Carlgren, Baffo, Hiljemark, Khalili, Hrgota, Guidetti, Sam L.

Laget med västar vann och det var inga glada miner i det förlorande laget där det diskuterades flitigt och efter en stund gick Guidetti fram till Carlgren och bad om ursäkt för deras dåliga försvarsspel.

Då var Guidetti gladare efter måndagens träning där hans lag vann och då skulle det firas med lagfoton och annat.

Stämningen i truppen är bra vilket flera spelare har påpekat och det är viktigt nu när laget ska spela ett mästerskap.

Många spelare var pigga på tisdagens träning. Det är kul att se hur kvicka Sam Larsson, Robin Quaison och Arber Zeneli är. Simon Tibbling slog nog inte bort en boll i spelet. Och John Guidetti imponerade med en del mål och fina framspelningar. Gillar Guidettis inställning. Han kämpar hela tiden och är bra på att få med sig sina lagkamrater.

***

Att Sverige spelade 0-0 i en ganska dålig match mot Norge förvånar inte med tanke på att det bara är fem dagar kvar till EM-kvalmatchen mot Montenegro. Det kommer att bli en del förändringar i startelvan. Tror att Erik Johansson tar Alexander Milosevics plats bredvid Jonas Olsson och sedan borde Emil Forsberg starta till vänster på mittfältet i stället för Erkan Zengin. Forsberg sätter fart på bollen medan Zengin trampar på den.

Försvarsspelet har varit bra ända från anfallaren Lasse Vibe till målvakten John Alvbåge. När man tappat boll har alla pressat tillsammans för att snabbt vinna tillbaka den.

Gustav Svensson och Sebastian Eriksson har vunnit dueller, löpt otroligt mycket och visat hjärta och muskler. De centrala mittfältarna har varit ovärderliga för backlinjen.

Men det finns ändå frågetecken inför fortsättningen.

Offensiven kan utvecklas och hur klarar sig laget om Lasse Vibe lämnar?

Om vi ser till de 13 första omgångarna så håller inte Mikael Boman och det skulle förvåna om Thomas Mikkelsen blir kvar. Då har vi Gustav Engvall kvar. Han imponerade stort förra säsongen och kapaciteten finns där, men i år har skador gjort att det har gått tungt.

Tillsammans har Boman, Mikkelsen och Engvall gjort tre mål efter de 13 första omgångarna.

Om Vibe lämnar ligger det ett tungt ansvar på sportchefen Mats Gren som måste hitta en bra ersättare.

Finns det någon i allsvenskan? Tveksamt, men om Vibe flyttar lär IFK Göteborg behöva värva flera anfallare och en som kanske skulle kunna tänka sig en flytt till Göteborg är Emir Kujovic, 26.

Anfallaren har imponerat i vårens överraskning IFK Norrköping. Kujovic är smart, stark, har levererat (9 mål och 2 assist) och är väl den som har tagit flest avslut av alla anfallare i allsvenskan.

Kujovic och löpstarka Christoffer Nyman har varit allsvenskans bästa anfallspar under våren. Och med tanke på att Nyman är lik Gustav Engvall i spelstilen så hade Kujovic passat bra i IFK Göteborg.

Förutom anfallare behöver Mats Gren hitta en kreativ central mittfältare. Det saknar laget. Vet att sportchefen har kollat läget med Birkir Bjarnason, 27, vars kontrakt med Pescara har gått ut och av det man hört skulle det vara en väldigt fin förstärkning.

Om det inte går så varför inte kolla med Andreas Blomqvist, 23, som har haft det väldigt tungt i Ålborg men som innan det gjorde det bra i Mjällby vilket belönades med spel på landslagets januariturné och även i U21-landslaget. Han skulle vara ett bra komplement till mer defensiva Gustav Svensson, Sebastian Eriksson och Tom Pettersson.

Det är stor skillnad på fördelningen hur lagen har spelat, till exempel har Elfsborg spelat tio matcher på “sitt underlag” som är konstgräs och bara en på naturgräs.
Samma gäller Helsingborg som har gjort tio matcher på gräs och bara en på konstgräs.
Serieledaren IFK Göteborg har spelat nio matcher på gräs och två på konstgräs.

Elfsborg har tio matcher på konstgräs och är obesegrat – har spelat en match på gräs och förlorat (mot bottenlaget Halmstad)

Kalmar FF har förlorat alla sina fyra matcher på konstgräs.

Hammarby har förlorat alla sina tre matcher på gräs.

Falkenberg har på två försök inte tagit en poäng på konstgräs.

Örebro har fyra förluster på alla fyra matcherna på gräs.

AIK har på tre försök inte vunnit en match på konstgräs. Samma sak med Häcken.

Helsingborg har bara spelat en match på konstgräs, förlorade.

Gif Sundsvall har inte vunnit på gräs.

Åtvidaberg har tre förluster efter sina tre matcher på gräs.

IFK Göteborg – Gräs
Gräs: 9 matcher – 22 poäng (7 segrar, 1 oavgjord, 1 förlust)
Konstgräs: 2 matcher – 4 poäng (1 seger, 1 oavgjord)

Elfsborg – Konstgräs
Gräs: 1 match – 0 poäng (1 förlust)
Konstgräs: 10 matcher – 24 poäng (7 segrar, 3 oavgjorda)

IFK Norrköping – Konstgräs
Gräs: 4 matcher – 7 poäng (2 segrar, 1 förlust, 1 oavgjord)
Konstgräs: 7 matcher – 16 poäng (5 segrar, 1 förlust, 1 oavgjord)

Djurgården – Konstgräs
Gräs: 3 matcher – 5 poäng (1 seger, 2 oavgjord)

Malmö FF – Gräs
Gräs: 9 matcher: 17 poäng (5 segrar, 2 förluster, 2 oavgjorda)
Konstgräs: 2 matcher – 4 poäng (1 seger, 1 oavgjord)

Gefle – Konstgräs
Gräs: 3 matcher – 6 poäng (2 segrar, 1 förlust)
Konstgräs: 8 matcher – 12 poäng (3 segrar, 3 förluster, 2 oavgjorda)

AIK – Gräs
Gräs: 8 matcher – 17 poäng (5 segrar, 1 förlust, 2 oavgjorda)
Konstgräs: 3 matcher – 2 poäng (1 förlust, 2 oavgjorda)

Helsingborg – Gräs
Gräs: 10 matcher – 14 poäng (4 segrar, 2 oavgjorda, 4 förluster)
Konstgräs: 1 match – 0 poäng (1 förlust)

Häcken – Gräs
Gräs: 8 matcher – 13 poäng (4 segrar, 1 oavgjord, 3 förluster)
Konstgräs: 3 matcher – 1 poäng (2 förluster, 1 oavgjord)

Kalmar FF – Gräs

Hammarby – Konstgräs
Gräs: 3 matcher – 0 poäng (3 förluster)
Konstgräs: 8 matcher – 12 poäng (3 segrar, 3 oavgjorda, 2 förluster)

Falkenberg – Gräs
Gräs: 9 matcher – 12 poäng (3 segrar, 3 oavgjorda, 3 förluster)
Konstgräs: 2 matcher – 0 poäng (2 förluster)

Gif Sundsvall – Konstgräs
Gräs: 2 matcher – 1 poäng (1 oavgjord, 1 förlust)
Konstgräs: 9 matcher – 10 poäng (5 förluster, 3 segrar, 1 oavgjord)

Örebro – Konstgräs
Gräs: 4 matcher – 0 poäng (4 förluster)
Konstgräs: 7 matcher – 9 poäng (2 segrar, 2 förluster, 3 oavgjorda)

Halmstad – Gräs
Gräs: 9 matcher – 3 poäng (1 seger, 8 förluster) – segern mot konstgräslaget Elfsborg

Åtvidaberg – Konstgräs
Gräs: 3 matcher – 0 poäng (3 förluster)
Konstgräs: 8 matcher – 4 poäng (6 förluster, 1 oavgjord, 1 seger)

TABELLEN OM MAN INTE SPELAT PÅ SITT UNDERLAG

1. IFK Norrköping – 4 matcher – 7 poäng
2. Gefle 3 matcher – 6 poäng
3. Djurgården 3 matcher – 5 poäng
4. IFK Göteborg 2 matcher – 4 poäng
5. MFF 2 matcher – 4 poäng
6. HBK 2 matcher – 2 poäng
7. AIK – 3 matcher – 2 poäng
8. Sundsvall 2 matcher – 1 poäng
9. Häcken 3 matcher – 1 poäng
10. Elfsborg – 1 match – 0 poäng
11. Helsingborg 1 match – 0 poäng
12. Falkenberg 2 matcher – 0 poäng
13. Hammarby 3 matcher – 0 poäng
14. Åtvid 3 matcher – 0 poäng
15. Kalmar FF 4 matcher – 0 poäng

TABELLEN OM LAGEN BARA SPELAT PÅ SITT UNDERLAG

1. Elfsborg – 10 matcher – 24 poäng
2. IFK Göteborg 9 matcher – 22 poäng
3. AIK – 8 matcher – 17 poäng
4. Malmö FF – 9 matcher – 17 poäng
5. IFK Norrköping – 7 matcher – 16 poäng
6. Djurgården – 8 matcher – 16 poäng
7. Helsingborg – 10 matcher – 14 poäng
8. Kalmar FF – 7 matcher 13 poäng
9. Häcken 8 matcher – 13 poäng
10. Gefle – 8 matcher – 12 poäng
11. Hammarby 8 matcher – 12 poäng
12. Falkenberg 9 matcher – 12 poäng
13. Sundsvall – 9 matcher – 12 poäng
14. ÖSK – 7 matcher – 9 poäng
15. Åtvid – 8 matcher – 4 poäng
16. HBK – 9 matcher – 3 poäng

Stommen som åker till EM i Tjeckien är spelare som har varit med under de senaste landslagssamlingarna och som Håkan Ericson litar på. Robin Quaison och Sam Larsson är väl de enda som inte har varit med på ett tag och Arber Zeneli den enda som aldrig varit med. Att Quaison och Larsson nu är uttagna till EM är en självklarhet, men att Zeneli är det är en skräll.

Arber Zeneli har presterat hela våren och kan komma in och förändra matcher. Sverige möter bra lag och det är inte omöjligt att man behöver jaga mål i slutet av någon match. Det passar Zeneli. Därför är det rätt att han är uttagen till EM.

Däremot saknar jag några namn i den svenska truppen.

Reagerade när inte Viktor Claesson blev uttagen i landslagets januaritrupp. Det var märkligt. Att han inte är med i U21-landslagets trupp är ännu konstigare.

Claesson har bra form och har varit en av allsvenskans bästa spelare den här säsongen. Har använts på flera olika mittfältspositioner, offensiva som defensiva, och har gjort det bra överallt och det har även blivit imponerande fem mål och fem assist (två poäng efter Magnus Wolff Eikrem som toppar allsvenskans poängliga) på elva matcher. I min bok är han bättre än flera som har fått en EM-biljett av Håkan Ericson.

Mattias Johansson har varit med i Erik Hamréns trupp och har även varit given i AZ som slutade trea i den holländska ligan. Att han nu inte får en plats i U21-truppen såg till en början ut att vara anmärkningsvärt, men samtidigt ingen hemlighet att han har haft ett par duster med Håkan Ericson. Bland annat tackade högerbacken nej till en plats i truppen mot Frankrike för att han satsade på att komma med i A-landslaget. Men efter trupputtagningen berättade Håkan Ericson att han och Mattias Johansson kommit överens om det här beslutet eftersom högerbacken är halvskadad.

Tycker även att Carlos Strandberg borde ha fått en plats i truppen. Strandberg har fått en del speltid och gjort tre mål i storklubben CSKA Moskva där han även har utsetts till Månadens spelare av fansen. Det i samma lag som Pontus Wernbloom som ju är med i A-landslaget.

Sedan är det en skräll att Joseph Baffo kom med i stället för Victor Nilsson Lindelöf. En spelare som har suttit på bänken i tre raka matcher för Halmstad som ligger näst sist i allsvenskan före en som ska skriva A-lagskontrakt med Benfica. Malmö FF ville värva mittbacken som ersättare för Filip Helander men Benfica, som vann den portugisiska ligan och ska spela i Champions League nästa säsong, ville inte släppa. Men Håkan Ericson ser något som inte Halmstads tränare Janne Jönsson ser. Baffo har varit med i flera av Ericsons tidigare trupper och startade mot Frankrike.

Kristoffer Olsson kom med i truppen. En bra bollspelare som kan nå långt, men det är ett frågetecken för formen efter att han varit skadad och bara gjort fyra matcher från start (1 assist) i Midtjylland.

Här är EM-truppen:

Målvakter

Patrik Carlgren – 10 ligamatcher för AIK (10 från start) – 12 insläppta mål

Jacob Rinne – 3 ligamatcher för Örebro (3 från start) – 7 insläppta mål

Andreas Linde – Inga ligamatcher för Molde

Backar

Emil Krafth – 10 ligamatcher för Helsingborg (10 från start) – 1 mål

Alexander Milosevic – 1 ligamatch för Besiktas (Ingen från start)

Filip Helander – 10 ligamatcher i Malmö FF (8 från start)

Ludwig Augustinsson – 14 ligamatcher för FC Köpenhamn (14 från start) – 1 mål och 6 assist

Josph Baffo – 6 ligamatcher för Halmstad (5 från start) – 1 assist

Sebastian Holmén – 11 ligamatcher för Elfsborg (11 från start)

Pa Konate – 2 ligamatcher för Malmö FF (Ingen från start)

Mittfältare

Robin Quaison – 19 ligamatcher i Palermo (8 från start) – 2 mål och 1 assist

Oscar Hiljemark – 11 ligamatcher för PSV Eindhoven (2 från start) – 1 assist

Oscar Lewicki – 10 ligamatcher för Malmö FF (10 från start) – 2 mål och 2 assist

Abdul Khalili – 30 ligamatcher för Mersin (28 från start) – 2 mål och 2 assist

Simon Gustafson – 10 ligamatcher för Häcken (10 från start) – 1 mål och 2 assist

Kristoffer Olsson – 9 ligamatcher för Midtjylland (4 från start) – 1 assist

Simon Tibbling – 17 ligamatcher för Groningen (17 från start) – 1 mål

Sam Larsson – 21 ligamatcher och 4 playoff för Heerenveen (25 från start) – 8 mål och 5 assist

Arber Zeneli – 11 ligamatcher för Elfsborg (8 från start) – 4 mål och 2 assist

Forwards

Isaac Kiese Thelin – 15 ligamatcher i Bordeaux (12 från start) – 1 mål och 3 assist

John Guidetti – 24 ligamatcher för Celtic (19 från start) – 8 mål och 7 assist

Branimir Hrgota – 17 ligamatcher för Mönchengladbach (8 från start) – 2 mål och 3 assist

Mikael Ishak – 25 ligamatcher för Randers (22 från start) – 10 mål och 1 assist

Målvakter
Patrik Carlgren – AIK
Jacob Rinne – Örebro
Anton Cajtoft – Jönköping

Försvarare
Emil Krafth – Helsingborg
Mattias Johansson – AZ
Alexander Milosevic – Besiktas
Filip Helander – Malmö FF
Victor Nilsson Lindelöf – Benfica
Sebastian Holmén – Elfsborg
Ludwig Augustinsson – FC Köpenhamn
Pa Konate – Malmö FF

Mittfältare/Anfallare
Abbe Khalili – Mersin
Oscar Lewicki – Malmö FF
Oscar Hiljemark – PSV Eindhoven
Branimir Hrgota – Mönchegladbach
Robin Quaison – Palermo
Isaac Kiese Thelin – Bordeaux
John Guidetti – Klubblös

Reserver: Andreas Linde – Molde, Emil Bergström – Djurgården, Simon Tibbling – Groningen, Mikael Ishak – Randers, Muamer Tankovic – AZ, Kristoffer Peterson – Utrecht, Kristoffer Olsson – Midtjylland

Tisdag den 2 juni tar förbundskapten Håkan Ericson ut EM-truppen.
Måndag den 8 juni samlas truppen i Trelleborg för ett förberedande läger.
Måndag 15 juni är det avresa till Tjeckien där EM spelas.

Vi börjar alltså med en trupputtagning och här nedan kan ni se en sammanställning på spelare som under förra året och i år har varit med i U21-landslaget eller i det yngre U21-landslaget. Längst ner i inlägget kan ni se vilka jag tror kommer att få åka till Tjeckien.

Var inte med senast – ingick i stället i A-truppen

Filip Helander
Mittback – 10 ligamatcher i Malmö FF (8 från start)
Kommentar: Är på gränsen till A-landslaget, har startat i U21-landslagets kvalmatcher och är en viktig spelare där. Vänsterfotad mittback som är följsam och brytningssäker.

Robin Quaison
Mittfältare – 19 ligamatcher i Palermo (8 från start) – 2 mål och 1 assist
Kommentar: Har startat i flera matcher den senaste tiden och legat bakom några mål. Var ett tag sedan han var med i U21-truppen, men var med i Erik Hamréns förra trupp. Kan spela som central mittfältare, ytter eller släpande anfallare. Bra teknik och tillslag.

Isaac Kiese Thelin
Anfallare – 15 ligamatcher i Bordeaux (12 från start) – 1 mål och 3 assist
Kommentar: Startspelare i Bordeaux som är sexa i Ligue 1. Har dock inte levererat jättemycket poäng i klubblaget, men har ändå en ordinarie plats. Är uttagen i Erik Hamréns trupp och har även varit viktig för U21-landslaget. Bra fysik och bollmottagare.

Var med i senaste truppen

Patrik Carlgren
Målvakt – 10 ligamatcher för AIK (10 från start) – 12 insläppta mål

Jacob Rinne
Målvakt – 3 ligamatcher för Örebro (3 från start) – 7 insläppta mål
Kommentar: Är andramålvakt bakom Oscar Jansson i ÖSK men fick chansen i några matcher när laget gick dåligt.

Andreas Linde
Målvakt – Inga ligamatcher för Molde
Kommentar: Lämnade bänken i Helsingborg för bänken i Molde där det inte har blivit en enda match.

Mattias Johansson
Högerback – 31 ligamatcher för AZ (27 från start) – 1 mål och 2 assist
Kommentar: Given i AZ som slutade trea i den holländska ligan. Bra offensiv och har varit uppe i Erik Hamréns landslag.

Joseph Baffo
Mittback – 6 ligamatcher för Halmstad (5 från start) – 1 assist

Sebastian Holmén
Mittback – 11 ligamatcher för Elfsborg (11 från start)
Kommentar: Har inlett årets säsong bra och har fått ta ett stort defensivt ansvar bredvid omskolade mittbacken Anders Svensson. Stark i duellspelet.

Pa Konate
Vänsterback – 2 ligamatcher för Malmö FF (Ingen från start)
Kommentar: Får väldigt lite speltid i klubblaget men fick chansen i förra årets Champions League och gjorde det bra.

Victor Nilsson Lindelöf
Mittback – 41 ligamatcher för Benfica B (41 från start) – 1 mål och 1 assist
Kommentar: Kan användas som mittback, högerback eller defensiv mittfältare. På väg att skriva på ett A-lagskontrakt med Benfica vilket vittnar om kvalitet. Snabb, bra passningsspel och spelförståelse.

Emil Bergström (kallades in när Filip Helander flyttades upp i A-truppen)
Mittback – 10 ligamatcher för Djurgården (10 från start) – 1 mål
Kommentar: Har utvecklats till en viktig spelare i klubblaget och är en ledare. Bra duellspelare och är viljestark.

Ludwig Augustinsson
Vänsterback – 14 ligamatcher för FC Köpenhamn (14 från start) – 1 mål och 6 assist
Kommentar: Gjorde det väldigt bra i IFK Göteborg och framgången har fortsatt i FC Köpenhamn. Offensiv ytterback med bra passningsfot och spelförståelse. Sju poäng på fjorton matcher är bra av en vänsterback. Är uttagen i Erik Hamréns trupp.

Oscar Hiljemark
Mittfältare – 11 ligamatcher för PSV Eindhoven (2 från start) – 1 assist
Kommentar: Har varit uppe i Erik Hamréns trupp men blev av med platsen innan han skadade ljumskarna och tvingades vila i flera månader. Fick knappt någon speltid i mästarlaget PSV när han kom tillbaka och vill nu byta lag. Har varit en ledare i U21-landslaget.

Viktor Claesson
Mittfältare – 11 ligamatcher för Elfsborg (11 från start) – 5 mål och 5 assist
Kommentar: Har bra form då han har varit en av allsvenskans bästa spelare den här säsongen. Kan användas på flera mittfältspositioner men trivs bäst i en offensiv roll. Löpstark, fin speluppfattning och bra i avgörande lägen.

Simon Gustafson
Mittfältare – 10 ligamatcher för Häcken (10 från start) – 1 mål och 2 assist
Kommentar: En av allsvenskans bästa mittfältare. Mycket frustration i början av säsongen när Häcken hade det tungt, men sedan har han kommit tillbaka i fint slag. Bra bollspelare med fin speluppfattning.

Abdulrahman Khalili
Mittfältare – 30 ligamatcher för Mersin (28 från start) – 2 mål och 2 assist
Kommentar: Har haft en fin utveckling i Turkiet och har bra form. Gjorde nyligen två assist mot Fenerbahce. Central mittfältare, men har även använts som ytter i U21-landslaget.

Sam Larsson
Vänsterytter – 21 ligamatcher och 4 playoff för Heerenveen (25 från start) – 8 mål och 5 assist
Kommentar: Fin säsong i Holland där han har bidragit till Heerenveens lyft. Poängspelare med fin teknik. Har nämnts som ett av flera namn som PSV Eindhoven följer. Har dock haft det lite tyngre i de senaste klubblagsmatcherna efter att ha spelat mycket. Har inte varit given i U21-landslagets trupp.

Oscar Lewicki
Mittfältare – 10 ligamatcher för Malmö FF (10 från start) – 2 mål och 2 assist
Kommentar: Satte viktiga mål som tog Sverige till EM och har varit given i U21-landslaget. Bra start på säsongen på det centrala mittfältet i Malmö FF men har haft det tyngre i de senaste matcherna.

Simon Tibbling
Mittfältare – 17 ligamatcher för Groningen (17 från start) – 1 mål

Nicklas Bärkroth (kallades in när Modou Barrow – som nu har valt bort Sverige för Gambia – lämnade återbud)
Yttermittfältare – Inga ligamatcher för IFK Norrköping
Kommentar: Skadade sig i den allsvenska premiären och är ännu inte tillbaka i full träning. Var från början petad i förra U21-truppen men kallades in när Modou Barrow lämnade återbud. Frågan är om han är aktuell till EM på grund av skadan och att det var längesedan han spelade match?

Branimir Hrgota
Anfallare – 17 ligamatcher för Mönchengladbach (8 från start) – 2 mål och 3 assist

John Guidetti
Anfallare – 24 ligamatcher för Celtic (19 från start) – 8 mål och 7 assist
Kommentar: Fin start i Celtic men fick inte spela mycket i slutet på grund av att han inte ville förlänga kontraktet. Bra poängspelare. Har varit med i Erik Hamréns landslag och varit en viktig spelare i U21-landslaget.

Mikael Ishak
Anfallare – 25 ligamatcher för Randers (22 från start) – 10 mål och 1 assist
Kommentar: Har efter tunga sejourer i Italien, Schweiz och Tyskland fått igång målskyttet i den danska ligan. Har ofta varit med i U21-landslagets trupp men inte varit given i startelvan.

Senaste truppen för yngre U21

Anton Cajtoft (lämnade återbud senast)
Målvakt – 6 ligamatcher för Jönköping (6 från start) – 8 insläppta mål
Kommentar: Talang som lämnade återbud senast på grund av skada. Är frisk nu och har tagit tillbaka platsen i Jönköpings mål.

Linus Müller (inkallad som reserv)
Målvakt – 2 ligamatcher för Ängelholm (1 från start)
Kommentar: Reserv i Ängelholm.

Jesper Johansson
Målvakt – 4 ligamatcher för Mjällby (4 från start) – 7 insläppta mål
Kommentar: Har haft en tung start på säsongen i Mjällby.

Jesper Manns
Högerback – 4 ligamatcher för Elfsborg (3 från start)
Kommentar: Fin säsong i Jönköping förra året, men har inte imponerat lika mycket i Elfsborg. Har haft en del skadeproblem och har bara startat i tre matcher.

Jacob Une Larsson
Mittback – 11 ligamatcher för Brommapojkarna (11 från start)

Sebastian Starke Hedlund
Mittback – 7 ligamatcher för Schalke 04 Reservlag (4 från start)
Kommentar: En talang som lämnade BP som 17-åring för att spela i Schalke 04, men den här säsongen har det bara blivit fyra matcher i deras reservlag. Nu står det klart att det inte blir en fortsättning i klubben och därför letar han efter ett nytt lag.

Adam Lundqvist
Vänsterback – 11 ligamatcher för Elfsborg (11 från start)
Kommentar: Fin fot och bra i offensiven. Given som vänsterback i Elfsborg som har imponerat i år.

Carl Johansson
Mittback – 4 ligamatcher för Helsingborg (2 från start)
Kommentar: Gjorde två matcher från start när HIF hade skador på mittbackar. Sedan har det blivit bänken. Var med i Håkan Ericsons trupp i träningsmatch förra året.

Pontus Nordenberg
Vänsterback – 8 ligamatcher för Åtvidaberg (7 från start)
Kommentar: Talang som håller på att ta en ordinarie plats i Åtvidaberg. Har aldrig varit med i Håkan Ericsons U21-landslag.

Simon Sandberg
Mittback – 7 ligamatcher för Häcken (7 från start)
Kommentar: Mittback som även har använts som högerback i Häcken. Bra passningsspel och speluppfattning. Går sällan bort sig.

Jesper Karlström
Mittfältare – 9 ligamatcher för Djurgården (4 från start)
Kommentar: Talang som har gjort det bra i Djurgården när han fått spela. Fyra starter har det blivit. Bra bollspelare.

Melker Hallberg
Mittfältare – 4 ligamatcher för Udinese (2 från start)
Kommentar: Tung säsong i Italien där det endast blivit två matcher från start. Har varit med i Håkan Ericsons U21-landslag, men petades senast och fick i stället vara med i yngre U21. Kan användas som central mittfältare eller på en kant. Har varit skadad på slutet.

Alexander Fransson
Mittfältare – 10 ligamatcher för IFK Norrköping (10 från start) – 1 mål och 1 assist
Kommentar: Bra start på säsongen i IFK Norrköping som har överraskat. Där har han en given plats på det centrala mittfältet.

Arber Zeneli
Yttermittfältare – 11 ligamatcher för Elfsborg (8 från start) – 4 mål och 2 assist
Kommentar: Zeneli har fått ett genombrott den här säsongen. Har imponerat stort med sin teknik och kvickhet. Bra poängspelare. Frågan är om det räcker till EM efter att ha dansat i elva omgångar?

Samuel Gustafson
Mittfältare – 11 ligamatcher för Häcken (10 från start) – 2 mål och 2 assist
Kommentar: Bra bollspelare och fin speluppfattning som dock har fått stå i skuggan av brorsan Simon. Men Samuel är också en bra spelare vilket han har visat i år.

Ferhad Ayaz (inklallad som reserv i senaste truppen)
Mittfältare – 8 ligamatcher för Gaziantepspor (2 från start)
Kommentar: Fin säsong i Degerfors förra året men har haft det tyngre i Turkiet. Där har det bara blivit två matcher från start i Gaziantepspor som ligger elva i ligan.

Sam Lundholm
Mittfältare – 11 ligamatcher för AIK (6 från start – 2 assist)
Kommentar: Är inte given i AIK:s startelva men har ändå fått spela en hel del när lagkamrater varit skadade. AIK:arna har höga förhoppningar på Lundholm som väntar på sitt genombrott. Bra speluppfattning.

David Moberg Karlsson
Anfallare – 25 ligamatcher för Nordsjälland (13 från start) – 4 mål och 3 assist
Kommentar: Hade det tungt i England och Skottland men har fått mer speltid i Danmark. Gjorde många startmatcher i början men i slutet har det blivit bänken. Kan användas som anfallare eller ytter.

Kristoffer Peterson
Anfallare – 20 ligamatcher för Utrecht (15 från start) – 2 mål och 2 assist
Kommentar: Lämnade Liverpool och anpassade sig fort till holländska Utrecht. Bra början med flera matcher från start och några poäng men i slutet blev det mest inhopp. Bra teknik. Kan användas som anfallare eller yttermittfältare.

Kerim Mrabti
Anfallare – 10 ligamatcher för Djurgården (9 från start) – 2 mål och 3 assist
Kommentar: Har bra form och satte bland annat två mål i derbyt mot AIK. Kan användas som anfallare eller yttermittfältare. Kvick och bra teknik.

Dino Islamovic
Anfallare – 11 ligamatcher för Groningen (1 från start)
Kommentar: Har inte fått så mycket speltid i Groningen men ses som en framtidsspelare i det holländska laget.

Muamer Tankovic (lämnade återbud senast)

Spelare som inte var med i någon trupp senast på grund av skada

Alexander Milosevic
Mittback – 1 ligamatch för Besiktas (Ingen från start)
Kommentar: Bröt foten i vintras och har därför bara gjort en enda ligamatch i Besiktas, ett inhopp i tre minuter vilket var i lagets senaste match. Är tillbaka nu och har tränat för fullt i två månader samt spelat några reservlagsmatcher. Är uttagen i Erik Hamréns landslag som ska möta Norge. Har varit en viktig spelare i Håkan Ericsons U21-landslag, men nu är det ett frågetecken för formen.

Emil Krafth
Högerback – 10 ligamatcher för Helsingborg (10 från start) – 1 mål
Kommentar: Viktig spelare i Helsingborg som har fått känna på att vara med i Erik Hamréns landslag. Gjorde det bland annat helt okej i bortamatchen mot Frankrike i Marseille. Var skadad när Håkan Ericson tog ut förra truppen men är tillbaka nu. Bra offensiv och är en kämpe.

Isak Ssewankambo
Högerback – 13 ligamatcher för NAC Breda (12 från start) och 7 ligamatcher för Derby U21 – 1 mål
Kommentar: Gjorde det bra i Holland och flyttade till England där han åkte på en skada som höll honom borta ett tag. Har därför inte spelat tävlingsmatch på ett tag. Startade i den första playoff-matchen mot Frankrike.

Kristoffer Olsson
Mittfältare – 9 ligamatcher för Midtjylland (4 från start) – 1 assist

Gustav Engvall
Anfallare – 5 ligamatcher för IFK Göteborg (3 från start)
Kommentar: Slog igenom förra säsongen men har haft det tyngre i år. Har dragits med skador och det har bara blivit tre matcher från start.

Spelare som har gjort det bra i klubblag och kan vara med i snacket om en EM-plats

Simon Hedlund
Yttermittfältare – 8 ligamatcher för Elfsborg (7 från start) – 2 mål och 1 assist
Kommentar: Har imponerat i Elfsborg med sin snabbhet och fina speluppfattning. Är bra på att utnyttja sin fart. Hade fin form innan han åkte på en sträckning i låret vilket har gjort att han missat lagets tre senaste matcher.

Simon Thern
Mittfältare – 15 ligamatcher och 3 playoff för Heerenveen (17 från start) – 4 mål
Kommentar: Har gjort det bra i Holland i nya rollen som sittande mittfältare. Bra driv och speluppfattning. Kan användas i flera olika roller på mittfältet. Har åkt in och ut i U21-landslaget.

Carlos Strandberg
Anfallare – 10 ligamatcher för CSKA Moskva (3 från start) – 3 mål
Kommentar: Tog ett stort steg när han lämnade Häcken för CSKA Moskva, men har klarat av det bra och fått en del speltid och även gjort tre mål. Bra fysik, snabb och målfarlig.

Spelare som var med i U21-landslaget någon eller några gånger under 2014, men som inte varit med på ett tag

Simon Kroon
Yttermittfältare – 3 ligamatcher för Malmö FF (2 från start)
Kommentar: Har precis kommit tillbaka från skada och har fått speltid direkt. Respektlös och kvick som har sin styrka i offensiven. Har visat att han behärskar spel på internationell nivå då han bland annat gjorde ett mål borta mot Olympiakos i Champions League.

Per Frick
Anfallare – 11 ligamatcher för Elfsborg (11 från start) – 3 mål och 4 assist
Kommentar: Har tagit en ordinarie plats i Elfsborg och har levererat. Bra bollmottagare, huvudspel och speluppfattning.

Andreas Blomqvist
Mittfältare – 1 ligamatch för Ålborg (Ingen från start)
Kommentar: Stor talang som har varit med på landslagets januariturné men efter flytten från Mjällby har det gått riktigt tungt i Danmark. Har bara gjort ett inhopp på fyra minuter. Bra bollspelare med fin speluppfattning.

Måns Söderqvist
Anfallare – 10 ligamatcher för Hammarby (10 från start) – 1 mål och 1 assist
Kommentar: Har blixtrat till emellanåt i Hammarby, men har varit lite för ojämn precis som hela laget. Väldigt snabb med ett bra tillslag.

Malkolm Moenza
Vänsterback – 8 ligamatcher för Gais (8 från start) – 1 mål och 1 assist

Christoffer Nyman
Anfallare – 11 ligamatcher för IFK Norrköping (11 från start) – 5 mål och 2 assist
Kommentar: Löpstark anfallare som tillsammans med Emir Kujovic bildar ett av allsvenskans bästa anfallspar. Har gjort en bra vår och varit med och bidragit till IFK Norrköpings succéstart. Var med i U21-landslaget i början av 2014.

Källa: Transfermarkt, Svensk Fotboll, Ligue 1

Vet inte hur många spelare Håkan Ericson kommer att ta ut, men det brukar väl vara 23 spelare plus några reserver som tas ut.

Här är truppen som jag tror att Håkan Ericson tar ut

Målvakter
Patrik Carlgren – AIK
Jacob Rinne – Örebro

Försvarare
Emil Krafth – Helsingborg
Mattias Johansson – AZ
Alexander Milosevic – Besiktas
Filip Helander – Malmö FF
Victor Nilsson Lindelöf – Benfica
Sebastian Holmén – Elfsborg
Ludwig Augustinsson – FC Köpenhamn
Pa Konate – Malmö FF

Mittfältare/Anfallare
Abbe Khalili – Mersin
Oscar Lewicki – Malmö FF
Oscar Hiljemark – PSV Eindhoven
Branimir Hrgota – Mönchegladbach
Robin Quaison – Palermo
Isaac Kiese Thelin – Bordeaux
John Guidetti – Klubblös
Mikael Ishak – Randers
Viktor Claesson – Elfsborg
Simon Gustafson – Häcken
Sam Larsson – Heerenveen
Simon Tibbling – Groningen

Reserver: Andreas Linde – Molde, Joseph Baffo – Halmstad, Emil Bergström – Djurgården, Melker Hallberg – Udinese, Muamer Tankovic – AZ, Kristoffer Olsson – Midtjylland

Själv hade jag slängt in Elfsborgs Arber Zeneli i truppen. Zeneli har presterat hela våren och borde vara med som en joker som kan komma in och förändra matcher. Sverige möter bra lag och det är inte omöjligt att man behöver jaga mål i slutet av någon match. Det passar Zeneli.

Två andra som borde vara högaktuella är Simon Hedlund och Carlos Strandberg. Strandberg borde, precis som Zeneli, få en plats i truppen. Anfallaren får en hel del speltid i en stor klubb som CSKA Moskva och där har det blivit tre mål.

Zeneli och Hedlund är två yttermittfältare med speed och det är något som det inte finns så mycket av i den svenska truppen som jag tror att Håkan Ericson kommer att ta ut. Visst, Sam Larsson, men han har haft en lång säsong och har inte gått jättebra i slutet. Då är det bra att ha alternativ. Centrala mittfältare finns det gott om.

Kristoffer Olsson är på gränsen till truppen. Det blir spännande att se om han får åka med till Tjeckien. Håkan Ericson har ett gott öga till Olsson som bland annat satte tre mål mot Turkiet. Men nu har han varit skadad och fått lite speltid i Danmark så det är ett frågetecken för formen.

Nicklas Bärkroth har varit med i flera av Håkan Ericsons tidigare trupper, men var petad i förra och kom in när Modou Barrow lämnade återbud. Det ska nog mycket till för att han ska bli uttagen den här gången med tanke på att han inte är tillbaka i full träning efter sin skada och att det var längesedan som han spelade match.

Kristoffer Peterson har tidigare nosat på en plats i Håkan Ericsons trupp och i början av den holländska ligan såg det bra ut för “Koffe” som fick ett stort förtroende i Utrecht, men i slutet har det blivit en del bänk och det kan nog bli hans fall när det gäller en plats till EM.

Melker Hallberg har också varit med i flera av Håkan Ericsons trupper och startade i bragdmatchen mot Frankrike. Men det har blivit väldigt lite speltid i Italien och i slutet har han dragits med en skada så det är ett frågetecken för formen.

Joseph Baffo har startat i flera U21-landskamper, bland annat i bragdmatchen mot Frankrike, men nu har han haft en tung period i Halmstad där det har blivit bänken i tre raka matcher. Blir tufft att få en EM-biljett.