AIK tar SM-guld - så slutar allsvenskan 2017

Det har gått fem månader sedan förra säsongen tog slut. Fem tunga och mörka månader. Vi kämpade och tog oss som vanligt igenom tunneln och ut till en motorväg av ljus. Så, nu möts vi igen och det är det käraste av återseenden och det tydligaste vårtecknet.

Allsvenskan. På lördag börjar säsongen 2017.

Äntligen!

Och vi sparkar igång med en match som är svensk fotbolls tyngsta möte.

På lördag kommer tusentals blåvita stå på Ullevi. De flesta kommer att sjunga: ”När vi går genom staden över broar och torg, med doft av salt ifrån havet minns vi glädje och sorg. Och vi minns första gången när änglarna sjöng, hur vårsolen värmde och vintern var glömd.”

Andra kommer att sjunga: ”Mästarna från Malmö här är vi.”

På söndag kommer tusentals svartgula att hylla sitt AIK när det är spelarbussmottagning, och veckan efter kommer tusentals grönvita att marschera från Medborgarplatsen till Gullmarsplan.

Fansens engagemang, sånger, stöd och energi som man ger sina spelare är helt fantastiskt och lyfter allsvenskan och det gör att jag aldrig tröttnar på serien. Det spelar ingen roll om någon gör ännu en artikel om att Kim Källström och Andreas Isaksson är bästisar och gillar att dela rum, eller om den där golfbollen Mikael Stahre fick rakt på skallen, eller att Alexander Axén har en AIK-tatuering, eller att Rasmus Elm är landslagsmässig när han är frisk, eller om Peter Gerhardssons musikintresse (ja, jag vet att han inte längre är i allsvenskan, men han var där och kommer säkert tillbaka någon gång).

Det här är allsvenskan. Serien där mycket avgörs under sommarens transferfönster. Serien som lilla Östersund kan hamna i efter att ha klivit rakt upp från division 2 och väl där skaka om landets största klubbar och nu vara med i guldsnacket. Serien där IFK Norrköping för två år sedan chockade alla och tog hem titeln. Serien där man som tränare kan få sparken efter ett SM-guld.

De flesta – nästan alla – tror att Malmö FF kommer att ta SM-guld. Laget är favorit, truppen är stark, man är regerande mästare och har en ekonomi som spelar i en egen serie.

Så på pappret pekar mycket på att Malmö FF borde vinna – men ändå är det långt ifrån säkert att det blir så.

Om man ska leta efter saker som får en att tvivla en aning på guld så startade laget svagt förra året och det dröjde några omgångar innan man kom igång och Enoch Kofi Adu kom efter många om och men in och fick fart på grejerna.

Nu är Adu borta och en annan viktig central mittfältare, Anders Christiansen, har precis kommit tillbaka efter en skada. Så frågan är hur det centrala mittfältet kommer att fungera från början?

Skyttekungen Vidar Örn Kjartansson lämnade i somras och ersattes av Alexander Jeremejeff. Han kom in och levererade på hösten. Men på grund av en skada har Jeremejeff knappt spelat något på försäsongen utan precis kommit tillbaka.

Spelskicklige mittbacken Rasmus Bengtsson är skadad och viktige Jo Inge Berget har lite problem med sina ljumskar.

Pressen på nye tränaren Magnus Pehrsson är stor redan från början. Många blev förvånade när han fick jobbet som MFF-tränare, dels på grund av misslyckandet i Djurgården, dels på grund av att han aldrig har vunnit någonting. En svag start i Malmö och det kommer att börja storma.

Pressen på sportchefen Daniel Andersson finns också där. Det skulle inte se bra ut om det visar sig att Magnus Pehrsson också är fel tränare för MFF med tanke på att Allan Kuhn fick sparken trots ett SM-guld. Två felrekryteringar på kort tid skulle se konstigt ut.

Sedan undrar jag om viktiga spelare som Jo Inge Berget och Magnus Wolff Eikrem, vars kontrakt går ut efter säsongen, är lika hungriga på att ta guld i år som man var förra säsongen eller om man kommer att gå in lite mer för Champions League?

Berget och Eikrem är inte ensamma i MFF om att ha utgående kontrakt. Johan Wiland, Fredrik Andersson, Erdal Rakip, Pa Konate, Luis Felipe Carvalho, Oscar Lewicki, Markus Rosenberg, Anton Tinnerholm och Yoshimar Yotun sitter också på utgående avtal och kan lämna gratis efter säsongen, och det är en märklig situation som Malmö FF har satt sig i.

Det är en ingen optimal situation för en storklubb som MFF som inte ska behöva hamna i en sådan situation för det här är något man skulle ha tagit tag i tidigare, innan den allsvenska starten. För nu vill flera av de här spelarna avvakta trots att klubben har varit på och önskat förlänga, men många har tackat nej.

Det är bara för MFF att hoppas att spelarnas fokus inte kommer att ligga på annat än på det spelmässiga och att man inte har huvudena någon annanstans med snack om kontrakt, agenter och annat. Samtidigt vet spelarna om att man måste visa upp sig om man vill utomlands. Men det är ett frågetecken för koncentrationen hos de här spelarna och situationen är inte optimal för MFF.

Malmö FF lär vara med i toppen och har så klart stor chans att ta guld i år igen. Men det finns andra lag som också är ganska bra och som vill utmana. Ett av dem tror själva på guld och menar att man har prickat helt rätt med sina två nya anfallare och att det var deras sista pusselbitar. Då litar vi väl på det och tippar att AIK tar guld i år.

I cupen och i träningsmatcherna har AIK varit väldigt bra defensivt men inte lika bra framåt. Om nya anfallarna Henok Goitom och Sulejman Krpic är vassa så kan det bära långt, väldigt långt. Och om man ska tro på AIK:s sportchef Björn Wesström så har AIK prickat rätt med båda, vilket han inledde med att säga när båda presenterades på en presskonferens.

Så om det stämmer att man har prickat helt rätt med anfallarna så borde AIK ta guld. För då har man förutom två bra anfallare, en bra grund, en hunger, ett bra försvar som sett vasst ut, ett bättre mittfält än förra säsongen med tunga värvningarna Kristoffer Olsson och Simon Thern, en bra bredd och bra ekonomi efter Alexander Isak-försäljningen till Dortmund som gör att man kan förstärka ännu mer i sommar.

Men räkna med att flera lag vill göra upp med MFF och AIK om SM-guldet.

IFK Norrköping borde också vara med i toppen. Laget har också en bra grund, en färdig spelidé och man är ett fint konstgräslag. ”Peking” har rutinerade pjäser som Andreas Johansson och Daniel Sjölund, vasst kantspel med Nicklas Bärkroth, Niclas Eliasson och David Moberg Karlsson, samt ett hett anfallspar i Sebastian Andersson och Kalle Holmberg.

Två lag som har imponerat på försäsongen och som mycket väl kan utmana i toppen är Häcken och Östersund.

Båda lagen har en sprudlande offensiv och har sett bättre ut än på länge i defensiven. Tom Pettersson har tillfört mycket i Östersund och jag håller Häckens Rasmus Lindgren som allsvenskans bäste mittback.

Har delat in lagen i olika block när jag har tippat allsvenskan och Malmö FF, AIK, IFK Norrköping, Häcken och Östersund är i blocket högst upp.

Därefter Elfsborg, Djurgården och IFK Göteborg. Tre lag som det osar ovisshet om.

Issam Jebali är vass framåt, Alex Dyer kan bli ett fint nyförvärv och Samuel Holmén lär förstärka i sommar. Men Elfsborg har tappat Viktor Claesson och dessutom lämnade Simon Hedlund mitt i förra säsongen. Har en känsla av att Elfsborg kommer att vara ganska ojämna i år.

Djurgårdens sportchef Bosse Andersson har kört hela havet stormar på försäsongen. Ungefär så här: Gustav Engvall var på plats, fans stoppade Brwa Nouri, Engvall lämnade, Kim Källström återvände, in med Özcan Melkemichel, Engvall på plats igen, tung Michael Olunga-försäljning, Engvall lämnade igen, Jonas Olsson värvades.

Hur som helst så har Djurgården gjort årets bästa värvning i Kim Källström. Klass rakt igenom, en profil och återvändare. Och det kommer givetvis att vara ett större intresse för laget nu när man har fått Källström och Jonas Olsson.

Men anfallsspelet har varit svagt på försäsongen och i cupen och det är svårt att tippa Djurgården när man inte riktigt vet hur bra nya anfallarna Aliou Badji och Haruna Garba är. Försvarsspelet har inte heller sett så bra ut och där blir det ett stort ansvar på Jonas Olsson.

IFK Göteborg ska försöka tajta till defensiven och har i de sista träningsmatcherna kört 4-5-1 och eventuellt med fyra centrala mittfältare (om Sebastian Eriksson hamnar på en kant). Förstår varför Jörgen Lennartsson har ändrat till ett mer defensivt spelsystem då laget måste släppa in färre mål och gör man det så kan Blåvitt bli ett svårslaget lag.

De fem sämsta lagen tror jag att GIF Sundsvall, Halmstad, AFC, Jönköpings Södra och Hammarby blir.

Hammarby ska bli väldigt intressant att följa. Hur kommer det att gå för nye tränaren ”Mini-Mourinho”? Vem får sista ordet av honom och Kennedy Bakircioglü? Kommer han någon gång att släppa fram och satsa på klubbens talanger, så som Bajen så gärna vill och som är en del av hans arbetsbeskrivning, eller är han en karriärist som kommer att stanna i max tre år och tänker på sig själv mer än klubben?

Mitt tips
1. AIK
2. Malmö FF
3. IFK Norrköping
4. Häcken
5. Östersund
6. Djurgården
7. Elfsborg
8. IFK Göteborg
9. Örebro
10. Kalmar FF
11. Hammarby
12. Sirius
13. Jönköpings Södra
14. Gif Sundsvall
15. AFC
16. Halmstad

I måndags samlades den svenska landslagstruppen på Scandic Park i centrala Stockholm. Ute var det kallt och grått, ibland snöade det, ibland regnade det. Inne höll Janne Andersson presskonferens klockan 18:15 och meddelade att John Guidetti var knäskadad och fått åka tillbaka hem till Vigo, och några dagar tidigare stod det klart att Martin Olsson inte heller kan spela den här viktiga matchen mot Vitryssland.

Mörker?

Nej, det svenska landslaget har ändå anledning att se ljust på framtiden. EM-kvalmatchen mot Frankrike lovade, trots 1-2-förlust, gott och det är nu, mot ett på pappret sämre lag, man ska visa att man kan föra en match, spela bra och vinna.

Lördagens match har alla möjligheter att bli en fest. 28 500 biljetter är sålda och om landslaget bjuder till så kommer det att bli en fin stämning och tillställning. Sedan kan man kasta in tre poäng i bagaget, dagen efter vakna upp till sommartid innan det är dags att ta flyget till Madeira.

På tisdagen och onsdagen tränade Sverige på Friends Arena. På tisdagen gav Peter Wettergren instruktioner och manade på, Victor Nilsson Lindelöf osade som vanligt klass, Karl-Johan Johnsson rev ner applåder efter en trippelräddning och Ola Toivonen kämpade och slet.

På onsdagen tog Janne Andersson kommandot och var väldigt aktiv och tydlig med instruktioner. Emil Forsberg gjorde snygga mål och fick beröm men den som log mest var nog Oscar Hiljemark.

Hiljemark som har lämnat ett dårhus på Sicilien och flyttat till Ligurien och hamnstaden Genua i nordvästra Italien såg av onsdagens träning att döma ut att ta tillbaka sin startplats i landslaget.

Inte helt orimligt med tanke på motståndet som väntar, men ändå förvånande med tanke på Jakob Johanssons fina insats mot Frankrike.

En plats i startelvan borde vara öppen, möjligtvis två.

Om inte Viktor Claesson får starta nu, när får han det då? Ett piggt inhopp mot Ungern följdes upp av en bra januariturné och ett klubbyte till ryska Krasnodar som kan sammanfattas med ett ord: succé.

Claesson har presterat i såväl den ryska ligan som i Europa League och genast blivit en viktig spelare. På de sju första matcherna har det blivit sex poäng, fyra mål och två assist.

Här har Janne Andersson en spelare med kvalitet, självförtroende, bra form och som passar mot Vitryssland. Men det finns ett problem. Var ska han spela?

I Krasnodar håller Claesson till på vänsterkanten. Den platsen är upptagen i landslaget. Därför var det synd att inte Janne Andersson provade Claesson till höger på januariturnén. För det är på den platsen han har chans att slå sig in mot Vitryssland.

Jimmy Durmaz startade till höger mot Frankrike och gjorde det helt okej, visade framför allt upp en bättre defensiv än tidigare, och på onsdagens träning spelade han i det som såg ut som en startelva.

Men det är klart att det är ett stort frågetecken för formen med tanke på att Durmaz den senaste tiden har haft det tungt i Toulouse med bara tre starter under 2017 och att han i lagets förra match var utanför truppen.

Den andra platsen som ser ut att vara öppen är den bredvid Albin Ekdal på det centrala mittfältet. Hiljemark startade mot Holland, Luxemburg och Bulgarien men imponerade inte och var bänkad mot Frankrike. Då gick Jakob Johansson rakt in i startelvan och gjorde just det som Hiljemark misslyckats med och lite till. Johansson var en av Sveriges bästa spelare och var bra i positionsspelet, stark i närkamper, lugn med bollen och tog framför allt ett jättejobb.

Det är klart att Frankrike borta och Vitryssland hemma är två helt olika matcher, men det skulle ändå förvåna om Jakob Johansson blir av med sin plats, för det är inte så att Hiljemark har varit magisk i landslaget eller i Italien där hans lag har en seger på de 13 senaste matcherna.

I anfallet lär Ola Toivonen få fortsatt förtroende och det är klart att man kan sätta ett frågetecken för formen med tanke på att han inte har fått starta i någon match för Toulouse under 2017 och att även han var utanför truppen i lagets förra match. Men sett till att han gjort ett par fina landskamper, att John Guidetti är skadad och att varken Christoffer Nyman eller Isaac Kiese Thelin känns hetare så känns det ändå rimligt med Toivonen tillsammans med hans gamla vapendragare Marcus Berg.

Nu ska det bli tre poäng vem som än spelar av Durmaz, Claesson, Hiljemark, Johansson. Vitryssland har bara två poäng i gruppen och den senaste poängen kom efter 1-1 hemma mot Luxemburg.

Så tre poäng borde det bli om VM-drömmen ska leva. Samtidigt hade det suttit fint med en bulgarisk seger mot Holland i Sofia. Sedan svensk sommartid och Ronaldo-jippo på Madeira.

I den förra tävlingsmatchen blev det 1-2-förlust mot Frankrike och det var så klart surt med en förlust men det var samtidigt ett Sverige som stod upp bra på bortaplan mot en bra motståndare. Emil Forsberg gjorde 1-0 på en frispark men sedan kvitterade Paul Pogba och Dimitri Payet avgjorde.

Därefter åkte Sverige till Budapest och besegrade Ungern med 2-0 och där fick vi se en fin debut av Sam Larsson som tog för sig, utmanade och skapade chanser. Han gjorde matchens första mål och Isaac Kiese Thelin fastställde slutresultatet.

Så, vad har hänt sedan dess?

Marcus Berg, Martin Olsson, Mikael Lustig och Karl-Johan Johnsson missade mötena med Frankrike och Ungern på grund av skador, men nu är alla tillbaka.

Berg öser in mål i Grekland, leder skytteligan och har gjort 17 mål på 23 matcher.

Olsson har lämnat Norwich för Premier League-laget Swansea och vänsterbacken hyllas i England som en av vinterns bästa värvningar.

Bland de 24 spelarna som Janne Andersson tog ut mot Frankrike och Ungern har det hänt en hel del, både positiva och negativa saker. Vi börjar med de positiva.

Robin Olsen fortsätter att hålla tätt i FC Köpenhamn som går som tåget i den danska ligan och som gör upp med Ajax i Europa League. I ligan har Olsen bara släppt in nio mål på 23 matcher och hållit nollan 15 gånger. I förra veckan blev det 2-1 mot Ajax i EL och det var svenskens första insläppta mål på Parken sedan augusti.

Pontus Jansson fortsätter att göra det bra och hyllas i Leeds som kämpar för att ta sig upp från The Championship.

Filip Helander skadade sig i samband med den förra samlingen och har precis kommit tillbaka. Negativt att han har varit borta i flera månader, positivt att han är tillbaka och har fått starta i Bolognas två senaste matcher.

Oscar Hiljemark har lämnat Palermo och är nu i Genoa. Bra att han lämnade Palermo som är ett dårhus. Även om det inte var ett jättekliv så har han ändå hamnat i ett bättre lag och i en något tryggare miljö.

Emil Forsbergs succé i Bundesliga fortsätter. Sju mål och tio assist på 17 startmatcher imponerar.

Sam Larsson borde ha hamnat i en bättre klubb i vintras men är kvar i Heerenveen och där fortsätter han att göra det bra. Fina dribblingar och artisteri samtidigt som poäng trillar in. Sju mål och nio assist på 21 startmatcher i den holländska ligan är helt okej.

Viktor Claesson var väl tillsammans med Sam Larsson sist in i truppen mot Frankrike och Ungern. Efter det var Claesson bra på januariturnén, skiftade klubb till Krasnodar och har gjort succé med sex poäng på sju matcher.

Saker som inte har varit lika kul sedan den förra landslagssamlingen:

Patrik Carlgren sitter på bänken i det danska mittenlaget Nordsjälland.

Jimmy Durmaz har blivit bänkad i Toulouse och har bara startat i tre matcher under 2017 (21 januari, 29 januari och 25 februari).

Ola Toivonen har också hamnat på bänken i Toulouse och har inte startat i någon match under 2017.

Både Durmaz och Toivonen startade mot Frankrike så det är klart att deras situation i klubblaget inte är optimal för landslaget. Men tror att Durmaz räddas av att det inte finns bättre alternativ till höger på mittfältet och Toivonen av att han varit bra i de senaste landskamperna.

Kristoffer Nordfeldt, Linus Wahlqvist, Alexander Fransson och Isaac Kiese Thelin kallades in under den förra landslagssamlingen när Karl-Johan Johnsson, Mikael Lustig, Albin Ekdal och Marcus Berg lämnade.

Nordfeldt sitter fortfarande fast på bänken i Swansea och spelar inga matcher i klubben. Hans senaste framträdande var i 0-2-förlusten mot Hull i FA-cupen den 7 januari och innan det gjorde han en U23-match den 8 november, en match i september och en i augusti. Spela matcher och där göra det så bra som möjligt är viktigt för att få vara med i landslaget och det talar emot Nordfeldt nu när landslagstruppen tas ut.

För Wahlqvist blir det för tufft nu när allsvenskan inte är igång och när Lustig är tillbaka från skada.

Fransson lyckas inte riktigt ta en startplats i Basel och det förvånar att man inte vågar satsa fullt ut på sin mittfältare när man leder ligan med 17 poäng.

Kiese Thelin har lämnat Bordeaux och är nu i Anderlecht som toppar den belgiska ligan. Där får han lite mer speltid och i ligan har det blivit en start och fem inhopp och i Europa League tog han sitt lag vidare till åttondel.

Av spelare som inte var med i den senaste uttagningen så finns det några som nu har imponerat i sina klubblag.

Samuel Armenteros är trea i den holländska skytteligan och har gjort 13 ligamål på 20 startmatcher i Heracles. Nu slåss han förmodligen mot Christoffer Nyman och Isaac Kiese Thelin om den fjärde platsen som anfallare. Jag håller Armenteros högst i den trion men tror att Janne Andersson fortsätter med Nyman.

Sebastian Larsson är tillbaka efter skada och startar som central mittfältare i Sunderland. Laget är sist i Premier League och har sex poäng upp över strecket. Tror inte att det ur ett landslagsperspektiv är positivt för honom att spela centralt då han hade haft större chans att konkurrera till höger i landslaget. Larsson slåss förmodligen med Marcus Rohdén om en mittfältsplats då båda kan spela centralt eller till höger på mitten. Tror att Janne Andersson fortsätter med Rohdén.

Branimir Hrgota startar en hel del i Frankfurt som ligger sexa i Bundesliga. Fjorton starter och fyra mål har det blivit. Det är bra gjort och Hrgota är underskattad. Tror dock inte att han blir uttagen i Janne Anderssons landslag.

Astrit Ajdarevic har lämnat Örebro för AEK Aten där han startar. Ett mål har det blivit och det var i derbyt mot Olympiakos som svensken avgjorde med matchens enda mål. Ajdarevic är en spelare som hade passat fint i en trupp som ska spela hemma mot Vitryssland och jag hade verkligen inte protesterat om han blir uttagen. Men han är ingen Janne Andersson-favorit och lär nog inte komma med.

Niklas Hult startar hela tiden för Panathinaikos, men i landslaget är konkurrensen till vänster för tuff.

Johannes Hopf gör det bra i Turkiet och är i topp när det kommer till statistik bland ligans målvakter. Tio nollor på 22 matcher har det blivit. Med tanke på att Carlgren är bänkad i Danmark och att Nordfeldt inte spelar några matcher i England så borde Hopf komma med i Janne Anderssons trupp.

Om man ser på spelarna som är aktuella att bli uttagna så har Janne Andersson ett problem, men ett angenämt sådant. På vänstersidan är det många som har gjort det bra: Martin Olsson, Ludwig Augustinsson, Oscar Wendt, Emil Forsberg, Sam Larsson, Viktor Claesson.

Tidigare har Janne Andersson prioriterat Olsson, Augustinsson, Wendt och Forsberg (senast har Wendt varit uttagen som vänstermittfältare vilket betyder att han inte lär går före Olsson och Augustinsson). Nu är jag inte lika säker på att det blir så. Och det beror på att Sam Larsson gjorde det bra mot Ungern och har även varit bra i ligan, och att Claesson gjorde ett bra inhopp mot Ungern, ett bra januariläger och har gjort succé i sin nya klubb.

Om Janne Andersson tar ut två vänsterbackar och två vänstermittfältare så undrar jag om han inte steker Wendt och även Sam Larsson och tar ut Olsson, Augustinsson, Forsberg, Claesson.

Claesson spelar till vänster i Krasnodar vilket han även gjorde i landslagets januaritrupp. Men man kan även använda honom till höger nu när Durmaz har haft en tung tid i klubblaget. Det skulle öppna för att ta ut Sam Larsson eller Wendt och då tror jag på mer offensive Larsson, speciellt med tanke på att man möter Vitryssland på hemmaplan.

Så här var truppen mot Frankrike och Ungern och nedan listar jag den trupp jag tror att Janne Andersson tar ut på onsdag och som ska möta Vitryssland och Portugal.

Truppen mot Frankrike och Ungern
Robin Olsen
Karl-Johan Johnsson (skadade sig och lämnade återbud)
Patrik Carlgren

Mikael Lustig (skadade sig och lämnade återbud)
Emil Krafth
Andreas Granqvist
Victor Nilsson Lindelöf
Pontus Jansson
Filip Helander
Ludwig Augustinsson
Oscar Wendt
Martin Olsson (skadade sig och lämnade återbud)

Jimmy Durmaz
Jakob Johansson
Albin Ekdal
Marcus Rohdén
Oscar Hiljemark
Emil Forsberg
Sam Larsson
Viktor Claesson

Marcus Berg (skadade sig och lämnade återbud)
Ola Toivonen
John Guidetti
Christoffer Nyman

Kallades in
Kristoffer Nordfeldt (kallades in i stället för Johnsson och stod mot Ungern)
Linus Wahlqvist (kallades in i stället för Lustig)
Alexander Fransson (kallades in mot Ungern när Ekdal lämnade)
Isaac Kiese Thelin (kallades in när Berg lämnade återbud)

Truppen jag tror att Janne Andersson tar ut mot Vitryssland och Portugal
Robin Olsen
Karl-Johan Johnsson
Johannes Hopf

Mikael Lustig
Emil Krafth
Andreas Granqvist
Victor Nilsson Lindelöf
Pontus Jansson
Filip Helander
Martin Olsson
Ludwig Augustinsson

Jimmy Durmaz
Viktor Claesson
Albin Ekdal
Jakob Johansson
Oscar Hiljemark
Marcus Rohdén
Emil Forsberg
Sam Larsson

Marcus Berg

Ola Toivonen
John Guidetti
Christoffer Nyman

Brommapojkarna är årets cupskräll. Men Häcken har varit bäst. Om laget klarar av att undvika tunga skador på spetsspelare som Alexander Farnerud, Paulinho, Rasmus Lindgren och Erik Friberg så kan man att utmana om SM-guldet.

Det var två defensivt starka lag som möttes på Bravida Arena, det var oftast var stängt centralt och målvakterna Peter Abrahamsson och Oscar Linnér imponerade.

Abrahamsson gjorde två svettiga räddningar, först på Daniel Sundgrens fina nick och sedan på Eero Markkanens friläge.

Linnér var inte sämre när han var uppe vid krysset och räddade Farneruds fina frispark.

AIK startade med fyra centrala mittfältare i Kristoffer Olsson, Simon Thern, Johan Blomberg och Amin Affane. Häcken med tre i Erik Friberg, Mohammed Abubakari och Alexander Faltsetas. Inte konstigt att det oftast var stängt centralt.

Kristoffer Olsson och Simon Thern visade skicklighet och var tillsammans med Linnér bäst i sitt lag.

Olsson var passningsskicklig och bra på att spela sig ur förstapressen.

Thern visade upp ett bra driv och mod.

Olsson och Thern hade varit ännu farligare om man haft någon bra anfallare, men AIK saknade återigen djupledshot och har ännu inte klarat av att ersätta Alexander Isak och Chinedu Obasi.

Häcken hade fler offensiva spelare med individuell skicklighet och när Rasmus Lindgrens snygga 1-0-mål kom öppnade matchen upp sig. AIK chansade, tryckte upp spelare och blottade sig bakåt. Det utnyttjade Farnerud, ”Crespo” Kamara och Paulinho (brassens inhopp var otroligt bra och han skapade lägen varje gång han hade bollen) som kontrade in två mål till.

3-0 speglade inte matchbilden men Häcken gick rättvist vidare till semifinal. Nu när defensiven ser bättre ut än på länge så har laget från Hisingen mycket av vad som krävs för att utmana om SM-guldet. Man har ett bra försvarsspel, individuell skicklighet, flera rutinerade spelare som har vunnit titlar och har nu kryddat med två sena värvningar i Juhani Ojala och Chisom Egbuchulam.

AIK har det mesta utom djupledshot och det borde oroa Rikard Norling. AIK får verkligen hoppas på Henok Goitom och Sulejman Krpic.

Häckens semifinal blir hemma mot Östersund. En match mellan två lag som imponerar.

Östersund skickade enkelt ut Trelleborg med 4-1 i kvartsfinal och man var det enda laget som gick vidare från gruppen utan poängförlust.

Östersund var bra som nykomling förra året och har nu gjort några smarta värvningar i målvakten Andreas Andersson, försvararen Tom Pettersson och målskytten Johan Bertilsson.

Saman Ghoddos är klass och det kryllar av fler skickliga spelare som Ken Sema, Fouad Bachirou och Brwa Nouri.

Förra året slutade Östersund åtta i allsvenskan och man lär ta kliv den här säsongen.

***

I den andra semifinalen blir det IFK Norrköping mot BP. Båda lagen tog sig till semifinal dels genom fina prestationer, dels tack vare att man var skicklig på att utnyttja IFK Göteborgs och Elfsborgs individuella misstag.

Jörgen Lennartsson valde att spela med allsvenskans kanske bäste högerback, Emil Salomonsson, som vänsterback och placerade i stället Martin Smedberg Dalence till höger i backlinjen. Det straffade sig.

Vid ”Pekings” första mål låg Smedberg för högt och Niclas Eliasson fick gågata längs kanten. Sebastian Andersson fick bollen utanför straffområdet och sköt. Pontus Dahlberg klarade inte av att hålla bollen utan Kalle Holmberg satte 1-0.

Vid Norrköpings andra mål ryckte Eliasson förbi Smedberg och inlägget hittade Holmberg som avgjorde.

Brommapojkarna slog ut Djurgården i gruppen och i kvartsfinalen visade man återigen styrka när man åkte till Borås och vann med 2-1. Starkt gjort och det är klart att det är en skräll när en nykomling i superettan vinner i skarpt läge mot Elfsborg som är bra på sin hemmaplan.

BP spelade bra men Elfsborg imponerade inte. Simon Olsson sålde sig enkelt när BP fick straff, som annars duktige Markus Gustafsson missade och i slutet var det Joakim Nilssons tur att visa upp ett svagt försvarsspel när 18–årige Viktor Gyökeres avgjorde.

Magnus Haglund har två år kvar på sitt kontrakt men om inte Elfsborg får en bra start i allsvenskan så kommer managern att få det tufft. Han måste få en bra start.

IFK Norrköping är favorit att ta sig till final när man nu får ta emot BP hemma på Östgötaporten, det är en match som ”Peking” ska vinna.

 

***

När vi lottade grupperna i cupen tippade jag Häcken som vinnare. Måste ju stå på mig och säger därför Häcken-IFK Norrköping i final.

Östersund och Elfsborg borde vinna sina matcher. Hemmaplansfördel och mot Trelleborg respektive BP.

Östersund tog sig vidare efter att Hammarby besegrades med 1-0 i den sista omgången. Bajen har en hel del att jobba på. 3-2 mot Nyköping, 3-3 mot Varberg och 0-1 mot Östersund utan att ha skapat en enda riktig målchans.

Bajen slutade elva i allsvenskan förra säsongen och har som mål att bli bättre i år. Men som det ser ut nu har nye tränaren ”Mini-Mourinho” en del att göra för att laget ska ta kliv.

Tränaren har värvat med sig försvararen Björn Paulsen från Danmark och sportchefen Mats Jingblad har plockat in mittfältarna Jiloan Hamad och Gershon Koffie vilket känns sunt med tanke på att man har tappat försvararen David Boo Wiklander och mittfältarna Erik Israelsson och Philip Haglund. Men det man ännu inte har lyckats med är att ta in en bra anfallare, eller åtminstone att ersätta anfallaren Alex. Som det är nu så är Pa Dibba förste anfallare och det borde han inte vara i ett lag som Hammarby.

Samtidigt måste man bli bättre på att få fram unga spelare, ge chansen och sedan sälja vidare. Det var ett tag sedan klubben fick fram en egen spelare som man sedan sålde vidare för bra pengar. Mot Östersund var det kul att se att ”Mini-Mourinho” startade med 18-årige Dusan Jajic. Men inte lika kul att han 90 minuter senare sågade mittfältaren. ”Dusan Jajic hade stora problem på det centrala mittfältet, med boll och utan boll”

Om vi går vidare till kvartsfinalerna i cupen och lagen som har fördel av hemmaplan så väntar tuffa matcher för IFK Göteborg och Häcken. IFK Göteborg ställs mot IFK Norrköping och det är två lag som tog sig vidare utan att imponera jättemycket.

Blåvitt spelade 2-2 mot Sirius och besegrade Arameisk-Syrianska med 6-0 och Ljungskile med 3-2. Inte stabilt att släppa in två mål mot division 1-laget Ljungskile och sedan släppte man även in två mål mot Sirius.

IFK Norrköping började gruppspelet svagt och spelade oavgjort mot både Vänersborg och Örgryte innan det blev seger med hela 7-0 mot Halmstad. Pinsamt av HBK att släppa in sju mål i den sista omgången, dels för sin egen skull, dels förstörde man även för skrällaget Vänersborg som hade chans att gå vidare men slutade nu tvåa med sämre målskillnad än ”Peking”.

Känns som en jämn match mellan IFK Göteborg och IFK Norrköping men håller ”Peking” som knapp favorit.

En jämn match lär det nog även bli mellan Häcken-AIK. Cupmästaren Häcken är i dagsläget bättre offensivt medan AIK har en bättre defensiv. AIK har varit svagt offensivt och Denni Avdic och Eero Markkanen har inte levererat, i 0-0-matchen mot Dalkurd brände Avdic flera lägen och Markkanen fortsatte att vara ovän med bollen. AIK har värvat två nya anfallare och det är ett måste att båda kommer in och bidrar och levererar direkt. Håller Häcken som knapp favorit i kvartsfinalen.

***

Kul att min gamla klubb IFK Uddevallas futsallag vann SM-finalen mot Borås. Stort grattis! I finalen gjorde Robert Bagger tre mål och efter matchen utsåg futsal.se målvakten Marcus Gerd till årets spelare. Grattis också till Lindahl FF som försvarade guldet på damsidan!

***

Fint att Annika Norlin har gjort en låt till Östersund. “Rött & svart pumpar hjärtat” är fin.

***

Samtidigt som cupen och SM-finalerna i futsal spelades i Sverige så hade flera svenska utlandsproffs framgångar i helgen. Nio målskyttar och ett gäng assist.

Målskyttar
Marcus Berg satte tre mål när Panathinaikos besegrade jumbon Veria med 5-0 och nu är svensken uppe i 16 mål på 22 ligamatcher vilket är starkt.
Oscar Hiljemark gjorde det viktiga 2-0-målet mot Empoli vilket lär ha varit skönt med tanke på kaoset som har varit i klubben. Det var Genoas första ligaseger på elva matcher.

Martin Olsson gjorde mål för Swansea och blev uttagen av ESPN i veckans lag i Premier League.
Samuel Armenteros gjorde mål på straff mot NEC och är nu trea i den holländska skytteligan med 13 mål på 20 ligamatcher.
Robin Söder satte ett mål mot Viborg och har gjort åtta mål på 20 ligamatcher. Bra för att vara i Esbjerg som är trea från slutet i ligan.
Mikael Lustig gjorde 1-0-målet i 4-1-segern mot ST. Mirren i cupen.
Branimir Hrgota gjorde sitt fjärde ligamål för säsongen när det blev 1-2-förlust mot Freiburg.
Albin Ekdal gjorde ett väldigt viktigt mål i 1-0-segern mot Hertha Berlin och det var svenskens första mål i klubben. Hamburg är på kvalplats och slåss bland annat med Werder Bremen som Augustinsson redan har skrivit på för.
Oscar Wendt satte 3-1-målet i 4-2-segern mot Schalke.

Assist
Ludwig Augustinsson gjorde tre assist.

Sam Larsson en assist mot Go Ahead Eagles och har nu gjort sju mål och nio assist och det är 16 poäng på 22 ligamatcher vilket är bra.
Emil Forsberg levererade igen. Den här gången blev det en assist i 2-2-mötet med Augsburg och svensken är nu uppe på sju mål och tio assist och det är 17 poäng på 19 matcher (16 från start) i Bundesliga vilket är väldigt imponerande.

Andra saker som stack ut var bland annat att Robin Olsen höll sin 22:a nolla för säsongen, Gustaf Nilsson debuterade för Bröndby, Filip Helander var tillbaka från start för första gången på fyra månader och Samuel Gustafson gjorde sin första start i Serie A.

Saker som inte var lika kul
Patrik Carlgren satt för tredje gången i rad på Nordsjällands bänk. Laget besegrade Bröndby så det är nog tveksamt om svensken får stå i nästa match.

Carlos Strandberg var återigen bänkad i Belgien och det har blivit två starter och fem inhopp, ungefär som i CSKA där han gjorde en start och sju inhopp.
Franska ligan är inte lika kul för oss svenskar när Zlatan har flyttat till England. I helgen satt både Jimmy Durmaz och Ola Toivonen på bänken i 1-1-matchen mot Lille. Toivonen fick hoppa in i den 90:e minuten och han har inte startat sedan den 21 december. Durmaz har gjort tre starter under 2017.
Alexander Kacaniklic var utanför truppen och har gjort två inhopp för sitt Nantes under 2017 och senaste starten var den 30 november.

Med bara Avdic och Markkanen har AIK saknat djupledsspel. Nu kommer Krpic in och han är inte heller någon djupledsspelare vilket betyder att tanken lär vara att han ska flytta på Avdic och Markkanen och bilda anfall med Goitom.

Goitom var väldigt bra säsongen 2015 då han gjorde 18 mål och fyra assist i allsvenskan. Men sedan sista matchen i AIK som var den 31 oktober 2015 har Goitom bara spelat tio matcher (fyra från start) utan att ha gjort något mål vilket gör att det är svårt att veta var han står nu.

Det blev bara två matcher i Getafe. En från start och ett inhopp. Sammanlagt 124 minuter. Och laget åkte ur La Liga.

Sedan flytt till MLS och SJ Earthquakes. Där blev det tre matcher från start och fem inhopp. Sammanlagt 415 minuter. Laget slutade näst sist i sin serie.

Goitom är en bra värvning men det är tveksamt om 32-åringen är lika vass nu som han var säsongen 2015. Men med tiden kanske han kan bli? För han har fina egenskaper och framför allt är det spelförståelsen som sticker ut och tillsammans med spelskickliga mittfältare som bland annat Kristoffer Olsson, Simon Thern och Amin Affane kan det mycket väl bli succé.

AIK har sökt efter en anfallare som är bra i djupet. Pratade med en bosnisk reporter som berättade att Krpic inte är den typen av spelare. Då ställs allt AIK:s hopp till Goitom. Är han den spelaren i dag? Tror inte att klubben vet svaret utan chansar.

***

I helgen avgörs gruppspelet i svenska cupen och det blir en rysare i flera grupper. Här är matcherna jag kommer ha extra koll på.

I grupp 1 möter AIK Dalkurd och vinnaren går vidare. Dalkurd kan mycket väl bli en tuff nöt att knäcka och AIK måste växla upp. Varning för Dalkurd som har visat upp en bra offensiv. 3-1 mot Kristianstad som AIK besegrade med 3-0. AIK besegrade Gais med 1-0. Dalkurd ledde med 2-0 i halvtid mot Gais men tappade och i den 90:e minuten kom 2-2-kvitteringen. Men fördel AIK, speciellt med tanke på att det räcker med oavgjort och att man har hemmamatch.

I grupp 3 har Sirius sett bra ut. Efter två omgångar har inte laget släppt in något mål. Två segrar och 7-0 i målskillnad. Nu blir det en avgörande match mot IFK Göteborg om vem som går vidare. Blåvitt har också två segrar men en målskillnad på 9-2. IFK Göteborg är favorit men måste se upp för Kingsley Sarfo och Stefano Vecchia som har gjort mål i båda Sirius matcher.

I grupp 7 möter Östersund Hammarby. ÖFK leder gruppen två poäng före Bajen som är piskat att vinna. Hammarby har inte imponerat utan fått kämpa sig till en poäng mot Varberg och tre mot Nyköping. Nu blir det en tuffare uppgift borta mot spelskickliga Östersund. Bajen måste utnyttja Östersunds svajiga försvar och såra genom snabba omställningar.

I grupp 8 har Häcken sett väldigt fina ut, men motståndet har varit Norrtälje och Åtvidaberg. Nu är det tuffare motstånd mot Örebro. Häcken toppar gruppen med två poäng före just ÖSK. Håller Häcken som favorit.

Sedan blir det spännande att se om Vänersborg fortsätter att skrälla och tar sig vidare från grupp 2. Laget möter Örgryte på bortaplan. Men se upp för favoriten IFK Norrköping. Vid seger hemma mot Halmstad har ”Peking” en fin chans att ta sig vidare.

***

Inför den sista cupomgången lever alla åtta grupperna. Djurgården är det enda laget från allsvenskan som inte har en chans att gå vidare och är den största besvikelsen i cupen. I den gruppen gör Degerfors och BP upp om förstaplatsen.

***

Växte upp i Uddevalla och när det kom till fotboll var det bara Oddevold som gällde. En av mina första matcher som åskådare var när Roy Hodgson var tränare, borde ha varit 1982. Innan dess hade skeppsredaren Gustaf B Thordéns engagemang gjort klubben till omtyckt i staden. När man innan min tid började att spela på Rimnersvallen och avancerade upp i trean så kom 18 229 för att kolla på ett möte med Häcken och 18 000 på en match mot Örgryte. Under 70-talet var Gunnar Gren tränare men det dröjde till 1986 innan Peter Engelbrektsson förde upp laget till division 1 där man sedan etablerade sig (då fanns inte superettan så div 1 var näst högsta serien). Det var vid den tiden jag själv började spela i ett av föreningens knattelag.

A-laget var bra i söderettan och ungdomsverksamheten var i en egen klass i Bohuslän då alla ålderslag alltid var i toppen av sina serier och det var också alltid pojkallsvenskan och juniorallsvenskan och talangerna från Bohuslän och Dalsland ville spela för Oddevold. Var junior när seniorlaget (med Torbjörn Nilsson som tränare) 1995 tog sig upp i allsvenskan.

Division 3, söderettan, allsvenskan. På den tiden gick man och kollade när Oddevold spelade på “Vallen”. Farfar hade sin plats som han alltid satt på. Pappa och hans brorsa hade sina platser.

Så är det inte längre. Nu är det inte så många som bryr sig på samma sätt.

Säsongen 1996 slutade Oddevold sist i allsvenskan. Efter det tappade man det helt och hållet.

Med Nanne Bergstrand som tränare åkte laget direkt ur ettan 1997 vilket innebar spel i division 2 säsongen 1998. Där klarade man hänga kvar i ett år innan man säsongen 1999 åkte ner i division 3.

Det blev fem säsonger i trean innan laget 2003 gick upp i tvåan.

Nu, 21 år efter att man var i allsvenskan, spelar Oddevold i division 1 södra. Där slutade man sjua 2016. Ungdomsverksamheten är inte längre i en egen klass i Bohuslän, alla ålderslag är inte längre i toppen av sina serier, det är inte alltid pojkallsvenskan och juniorallsvenskan och talangerna från Bohuslän och Dalsland tycker inte längre att det är lika attraktivt att spela för Oddevold.

Folket i Uddevalla går inte längre och tittar på Oddevolds matcher och det var dit jag ville komma med det här inlägget, inte att IFK Uddevalla, Ljungskile och andra lag har gett Oddevold en rejäl kamp på ungdomssidan, talangbiten och seniorsidan. Nej tanken med det här inlägget var att berätta att det populäraste laget i Uddevalla just nu är ett futsallag.

På lördag spelar IFK Uddevalla Futsal SM-final. Den här säsongen hade laget ett publiksnitt på 643 och i semifinalen mot Örebro satte man publikrekord för futsal när 1754 personer tog sig till Agnebergshallen. Det går att jämföras med Oddevolds publiksnitt som förra säsongen var 449, bästa siffran var 1119 mot grannen FC Trollhättan.

Ljungskile, som ligger i Uddevalla Kommun, spelade i superettan förra året och hade 897 i publiksnitt. Bästa siffran var i premiären mot Örgryte då 2832 personer var på plats. Premiär. Lag från Göteborg som är ganska nära Ljungskile. Om man tar bort den matchen var Ljungskiles snitt 758 vilket inte är så stor skillnad mot IFK Uddevalla Futsals 643.

Där väl så enkelt att folk vill ha underhållning och se på ett framgångsrikt lag. Helt plötsligt har ett gäng futsallirare blivit idoler och får skriva autografer för många i Uddevalla. Det är ganska häftigt och tror att futsal kommer att fortsätta växa.

På lördag är det SM-final i Helsingborg. IFK Uddevalla-Borås AIK på herrsidan och Lindahls FF-IFK Göteborg på damsidan. Matcherna sänds i C More med start 15:00.