Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Här är spelarna som har varit bäst i allsvenskan

Sundbergs blogg 2017-04-19 14:19

Tre omgångar har spelats. Malmö FF har varit bäst och leder allsvenskan. Vilka spelare som har varit bäst?

Målvakt: Christoffer Källqvist
Försvarare: Rasmus Lindgren
Mittfältare: Anders Christiansen
Anfallare: Pawel Cibicki

När Peter Abrahamsson skadade sig inför premiären mot AIK kastades Christoffer Källqvist in i hetluften. Källqvist spelade bra och höll nollan mot AIK och Djurgården och Abrahamsson, som var med på landslagets januariturné, fick sitta på bänken mot Gif Sundsvall.

Bland målvakterna har även Andreas Isaksson och Pontus Dahlberg varit väldigt bra. Isaksson höll en viktig nolla borta mot Häcken med bland annat en fin räddning efter ett lurigt skott av Paulinho och gjorde två väldigt bra frilägesräddningar mot Elfsborg i den förra omgången. Två mål har Isaksson släppt in, det var i premiären mot Sirius och det var inte så mycket att göra.

Annons

Dahlberg är 18 år och gör sin första allsvenska säsong och med tanke på det ska det fina spelet berömmas ännu mer. Räddade IFK Göteborg i premiären med en bra räddning på Pawel Cibickis nick. Två insläppta mål efter tre omgångar.

Rasmus Lindgren är klass rakt igenom. En från början mittfältare som har tagit klivet ner som mittback och dominerar. Bra spelförståelse och passningsspelare. Smart, fin fot och den ledaren som Häcken har saknat.

Andra försvarare som har stuckit ut är Daniel Björnquist, Eric Larsson, Jesper Nyholm och Jonas Olsson.

Bland mittfältarna har Anders Christiansen varit bäst. Kreativ, bra spelförståelse och gillar att han ofta hittar farliga passningar fram i banan. Har varit inblandad i ett gäng mål. En nyckelspelare som är otroligt viktig för Malmö FF.

Andra mittfältare som har varit väldigt bra är Alexander Farnerud, Kingsley Sarfo, Ken Sema, Kim Källström, Sead Haksabanovic och Filip Rogic.

Annons

Av anfallarna har Pawel Cibicki gjort det bäst. Tre mål och en assist på tre matcher. Snygga mål och framspelning. Ett ständigt hot. Har utvecklats och fått självförtroende efter utlåningen till Jönköpings Södra. Gillar att han är bra på att vända upp och sedan går rakt och snabbt mot mål. Bra tillslag och avslutare.

Andra anfallare som har varit bra är Markus Rosenberg, Mohamed Buya Turay och Tobias Hysén.

Andreas Sundberg

En taktisk triumf av Hammarby

Sundbergs blogg 2017-04-17 18:32

Hammarby målade upp sig som David mot Goliat.
Backade hem, bjöd motståndaren på initiativet och lät AIK göra det man har haft svårast för det här året, nämligen anfalla och göra mål.
AIK hade mest att förlora – och gjorde det.

Inför derbyt valde Jakob Michelsen att se sitt lag som en underdog och samtidigt hylla AIK som ett med skandinaviska mått komplett lag. Nja, riktigt så är det ju inte och anledningen till uttalandet var givetvis att lyfta motståndaren för att en eventuell smäll skulle bli mjukare eller en seger bli en större.

”Mini-Mourinho” bänkade bollspelaren Junior och skickade in kämpen Johan Persson. Taktiken var tydlig: Bajen backade hem, bjöd motståndaren på initiativet och lät AIK göra det man har haft svårast för det här året, nämligen anfalla och göra mål.

AIK rullade, rullade och rullade lite till. Slog inlägg på inlägg på inlägg. Men hade svårt att skapa ordentliga chanser och hoppades på att det skulle bli farliga situationer.

Annons

AIK ville spela 3-5-2 men hade inte kanter för det så i stället blev det 5-3-2. Fem backar var ett par för mycket mot ett defensivt Hammarby.

Bajen gjorde det bra defensivt och lät AIK:s kanter med Daniel Sundgren och Nils-Eric Johansson ha mycket boll, men när man själv hade bollen slog man långa bollar i hopp om att hitta avgörande lägen alldeles för snabbt vilket gjorde att AIK enkelt kunde bryta och göra anfall på anfall mot Bajen som fick försvara sig.

Daniel Sundgren matade in flest inlägg, men Henok Goitom är långt ifrån samma form han hade 2015 och anfallskollegan Sulejman Krpic har ännu inte visat varför AIK har värvat honom.

Så i stället fick en försvarare kliva fram. Stefan Ishizaki slog ett perfekt inlägg från höger, Birkir Saevarsson tog inte duellen utan lät Nils-Eric Johansson gå upp ostört och nicka in 1-0.

Annons

Fyra minuter senare tog Saevarsson revansch. Högerbacken for fram längs högerkanten och serverade snyggt landsmannen Arnor Smarason som styrde in kvitteringen. Ett väldigt viktigt mål för bortalaget som därför inte behövde flytta fram i positioner och ändra så mycket i taktiken.

I andra halvleken fortsatte Hammarby att ligga lågt och låta AIK ha bollen och skicka in inlägg mot sina anfallare.
Stefan Ishizaki var bäst och mest kreativ i hemmalaget. Simon Thern var aktiv, ville ha bollen och var ofta där det hände saker, men lyckades för sällan i avgörande lägen. Den tredje länken på hemmalagets mittfält var Kristoffer Olsson och han spelade med små marginaler, ibland hittade han korta passningar framåt i banan, men tappade boll för ofta vilket ställde lagkamraterna.

På Hammarbys mittfält var Johan Persson sheriff och i försvaret vann Joseph Aidoo och Richard Magyar allt mot AIK:s anfallare, och hemmalaget var lika svaga när det handlade om att samla upp andrabollar efter alla inlägg.

Annons

Efter 70 minuter var AIK:s tryck enormt och det kändes som att det låg ett mål i luften. Men inget hände. Rikard Norling ville gå för seger och gjorde efter 77 minuter ett dubbelbyte. In med mer djupledshot i Johan Blomberg och fysiske Eero Markkanen. Ut med Krpic och Jesper Nyholm, varav valet att ta ut Nyholm förvånade.

Men det blev motsatt effekt. Två minuter senare fick Pa Dibba bollen i AIK:s straffområde, ”Nisse” Johansson upphävde offside, anfallaren blev fri och rullade behärskat in 2-1.

Game over, AIK.

Hammarby kom till Friends Arena med en tydlig idé. Den var inte vacker och långsiktig. Men det var åtminstone en plan. 90 minuter senare åkte man hem till Södermalm med tre poäng.

För Jakob Michelsen var en derbyseger i tredje omgången otroligt viktig. Nu blir det bättre arbetsro på Årsta.

Annons

För Rikard Norling var förlusten tung. Anfallsspelet på försäsongen var under all kritik och därför värvades två anfallare in med motiveringen att man prickat helt rätt. Men ännu har vi inte sett någon förbättring. Laget är ineffektivt och den delen måste bli bättre och det direkt, annars kan AIK titta på när Malmö FF fortsätter att ösa på.

Andreas Sundberg

Dansk dynamit räddade Bajen - men spelet var svagt

Sundbergs blogg 2017-04-09 18:07

Hammarby hoppades på en nystart.
Men mycket var sig ändå likt.
Den årliga marschen, fullsatt, fantastiskt stöd av en publik som bar laget fram till en kvittering i 94:e minuten.
Men spelmässigt har Hammarby fortfarande en hel del att jobba på och det kommer att ta tid.

Södermalm bjöd in till fest. Sol, vår, folk med härligt humör och 13:20 gick den årliga marschen från Medborgarplatsen och upp till säsongens första hemmamatch för Hammarby. Över 30 000 på läktaren. Fullsatt. Fina förutsättningar.

Hammarby hade väntat så länge på just den här dan. Ny tränare. Lite mer lira fotboll. Nystart efter förra årets röriga säsong med spelarmissnöje mot Nanne Bergstrand redan innan första matchen. Klubben letade efter en ersättare i flera månader och träffade flera för att träffa rätt. Valet föll på danske Jakob Michelsen.

Michelsen kom inte till ett smörgåsbord. Truppen är likvärdig med förra årets. Mittfältet är något bättre med tanke på att Jiloan Hamad har kommit in. Försvaret något sämre med Richard Magyar, som klubben ville sälja i vintras, i stället för David Boo Wiklander, och i anfallet är bredden sämre då man inte har ersatt Alex.

Annons

Mot Kalmar FF kändes det ofta som förra säsongen. Tempot var lågt, passningarna oftast långa och spetsen uddlös. Offensivt var planen långa bollar upp mot Pa Dibba och nye starke huvudspelaren Björn Paulsen, lite som med Philip Haglund eller Erik Israelsson förra året. Förvånande taktik dels med tanke på att man har pratat om att bli mer spelande, dels med tanke på att det var hemma mot Kalmar FF som i premiären förlorade med 1-5 efter att ha blivit sönderkontrat mot Elfsborg.

Defensivt handlade mycket om att få bort Rasmus Elm. Elm är inte enkel att få bort men tycker ändå att Bajen hanterade honom helt okej, och den offensiva planen lyckades en gång och det var vid matchens sista spark, innan det var den mindre lyckad för där hade man inte tillräckligt med kvalitet och spets.

För Kalmar FF handlade allt om att tajta till och vara bättre defensivt än i 1-5-förlusten mot Elfsborg. Och den delen var bättre mot Bajen än mot Elfsborg.

Annons

Efter 14 minuter fick Hammarby jobba i en uppförsbacke. Magyar ställde hela sitt lag och bjöd på en kontring när han en bit in på Kalmars planhalva passade till duktige 18-åringen Svante Ingelsson. Ingelsson slog en snabb och rak boll upp till Papa Diouf som nickade ner till en rättvänd Melker Hallberg. Hallberg bjöd tillbaka, frispelade Diouf som säkert gjorde 1-0.

Hammarby försökte resa sig. Efter bara tio minuter in i den andra halvleken gjorde Michelsen ett dubbelbyte, tog ut mittfältarna Gershon Koffie och Kennedy Bakircioglu (Kennedy såg inte nöjd ut med det) och skickade in mer lungor i Johan Persson och Leo Bengtsson och med det mindre ytor för Elm.

Resten av matchen var det i princip spel på Kalmar FF:s planhalva. Bajen tryckte på men utan att skapa något. Kalmar FF fick bort hemmalagets djupledsspel och vann det mesta framför sin backlinje. En taktiskt fin match av bortalaget.

Annons

I 93 minuter var Hammarby uddlöst och lyckades inte med sin offensiva plan.

I 93 minuter var Kalmar FF:s försvarsspel väldigt bra.

Klockan stod på 93:02 när Kalmar lät Hammarby kasta ett snabbt och kort inkast och sedan slå ännu ett långt uppspel. Paulsen missade, bollen hamnade hos Dibba som la tillbaka till Paulsen som med dansk dynamit och matchens sista spark klippte till och så var det 1-1. Ungefär så man gör för att bli en ny publikfavorit hos Bajen Fans.

Imponerande av Hammarby att få en poäng när inte spelet var bra. Det tyder på bra moral.

Det kommer att ta ett tag för Hammarby att bli det laget man vill bli. Har man det tålamodet? Med tanke på att laget är likvärdigt med förra säsongen så återstår det att se om Bajen har tålamod med Mini-Mourinho som är väldigt rak och osentimental som ledare. Med en sådan stil finns det en risk att man kan bli känslig om inte resultaten går med. Och om det blir ett negativt läge mellan tränaren och ikonen Kennedy, vilken sida ställer sig resten på då?

Annons
Andreas Sundberg

Ett ofärdigt Djurgården och är förväntningarna på Engvall rimliga?

Sundbergs blogg 2017-04-03 21:48

Ett hopkok med Kim Källström och sena värvningarna Jonas Olsson och Gustav Engvall får fansen att drömma om succé.
Kanske på lång sikt – men inte på kort.
I premiären var det laget som var mest samspelt som vann.

”Få oss att våga drömma igen”. Det var budskapet som Djurgårdens fans med sitt fina tifo skickade till sina spelare. Fansen hade nog härliga drömmar under de tio första minuterna som var bra med en hög och aggressiv press, men i andra halvlek var det nog mardrömmar.

Efter Djurgårdens fina start var Sirius tvungna att stoppa blödningen. Matchens bäste spelare Kingsley Sarfo föll ner fint och störde Kim Källström som därför ofta tvingades ut till vänsterkanten för att söka bollen. Problemet var att det tog alldeles för lång tid innan han fick den.

Hemmalagets fina press kom av sig och Sirius växte in i matchen. Nykomlingen agerade som ett lag och jobbade tillsammans. Kvicke och tekniske Sarfo gjorde lite som han ville och längst bak styrde mittbacken Johan Eiswohld.

Annons

I Djurgården hälsades tre spelare välkomna till klubben och första matchen på Tele2 Arena. Jonas Olsson blev klar för elva dagar sedan, Felix Beijmo för fyra dagar sedan och Gustav Engvall för två dagar sedan. Özcan Melkemichel skickade ut alla tre från start i premiären.

Det säger några saker:

* Förtroendet för spelarna som inte startade mot Sirius är inte jättestort och då blir det ett frågetecken för bredden.

* Det blir en utmaning för Özcan Melkemichel att snabbt få ihop det. För nu är serien igång och nu väntar Häcken borta, Elfsborg hemma och Malmö FF borta.

Jonas Olsson och Gustav Engvall är matchotränade efter att knappt spelat den sista tiden i England, men båda har upplevt att spela med ett rejält tryck på läktaren.

Det hade inte 19-årige Felix Beijmo. Talangen från BP hade knappt hunnit träna med sitt nya lag innan han alltså kastades ut i en allsvensk premiär på Tele2 Arena.

Annons

Efter 54 minuter skulle Beijmo rensa i eget straffområde men träffade rakt på Moses Ogbu som tackade, serverade Sarfo och så var det 1-0 till bortalaget.

Burop och busvisslingar på Tele2 Arena och hemmaspelarna såg helt bedrövade ut. Det utnyttjade Sirius. Bara en minut efter målet var Beijmo högt upp på Sirius planhalva och skulle slå in bollen i deras straffområde. Passningen misslyckades, kontring, Elliot Käck blev överspelad, tomt på Beijmos högerkant där Sarfo fick bollen och placerade in sitt andra mål. Ridå för Djurgården.

Av det som Kingsley Sarfo visade på Tele2 Arena undrar man hur det är möjligt att en så bra spelare är kvar i Sirius?

Djurgårdens sportchef Bosse Andersson har sagt att Özcan Melkemichel har fått alla pusselbitar. Har han verkligen fått det?

Gustav Engvall kämpade och slet i defensiven men lyckades inte med mycket offensivt. Anfallaren har målats upp som en stjärna och bra målskytt.

Annons

Är det rimligt eller är förväntningarna för höga?

Faktum är att han innan flytten till Bristol City, där det knappt blev någon speltid, gjorde tre mål och en assist på 16 matcher (tolv från start) för IFK Göteborg, 0,19 mål/match för de 16 matcherna. 2015 blev det fem mål och tre assist på 25 matcher (17 från start).

Jonas Olsson gör sig på en högre nivå bättre i lag som kämpar och krigar än i spelande lag som för matcher. Mot Sirius visade han att rutin från en högre nivå gör att han klarar av att vara i ett allsvenskt lag som vill föra matcher. Han var lugn och vårdade bollen, vågade släppa upp bollar i banan och sökte ofta efter Källström.

Djurgården imponerade inte i premiären och man skapade knappt några chanser mot nykomlingen Sirius. Det här kanske blir bra på lång sikt, men så som det såg ut på måndagen så har laget en bra bit kvar innan saker och ting är på plats och innan fansen kan börja drömma om nya titlar.

Annons
Andreas Sundberg

Konstiga drag av Magnus Pehrsson - ett steg i rätt riktning för IFK Göteborg

Sundbergs blogg 2017-04-01 20:32

Sveriges två mest meriterade klubbar.
En eventuell förlorare riskerade att få det stormigt omkring sig.
Klart då att det blev 1-1 och att båda tränarna var ganska nöjda.

Försäsongen sprakade inte om IFK Göteborg eller Malmö FF. Faktum är att det har sett ganska risigt ut, både spelmässigt och resultatmässigt. De flesta har tippat IFK Göteborg som ett mittenlag och spelare och tränare har reagerat ganska ilsket.

IFK Göteborg var väldigt sugna på att visa alla tvivlare. ”Många har pissat på Blåvitt – nu jävlar!” sa Jörgen Lennartsson två dagar innan premiären och om det var för att få igång sina spelare så hjälpte det. För IFK Göteborg startade i ett rasande tempo och tryckte med en hög press tillbaka Malmö FF.

Henrik Björdal gjorde livet svårt för Behrang Safari. ”Mix” Diskerud och Mads Albaek fick Oscar Lewicki och Erdal Rakip att se ut som två juniorer. Sören Rieks hittade fina ytor

Annons

I 20 minuter. Då hade Johan Wiland, efter bara två minuter, räddat ett friläge från Rieks och Mikael Boman nickat in 1-0 efter en hörna.

Sedan visade MFF att man är ett för bra passningslag för att inte reda ut IFK Göteborgs höga press. Malmö FF kom in i det och klarade av att hålla i bollen vilket gjorde att man hittade rätt i positioner.

Lewicki och Rakip kunde hålla i och fördela. Magnus Wolff Eikrem skapade plötsligt större ytor åt sig själv och fick bort Sebastian Eriksson från sina hälar, Markus Rosenberg agerade target, höll i och släppte tillbaka och längst fram var Pawel Cibicki lurig, het och kom till ett par farliga avslut.

Det var också Cibicki som kvitterade efter att Eikrems hörna skarvats av (planens kortaste spelare?) Lewicki till målskytten Cibicki. Om det inte hade varit för IFK Göteborgs duktige målvakt Pontus Dahlberg hade MFF gått in till halvtid med en ledning.

Annons

I halvtid tog Magnus Pehrsson av Eikrem, flyttade ner Cibicki på en kant och skickade in Alexander Jeremejeff på topp.

Konstiga drag.

Med tanke på hur MFF avslutade den första halvleken var det förvånande byten att:

Ta ut Eikrem, med 15 assist förra säsongen, som låg bakom 1-1-målet och allt annat som skapades och som är en spelare som kan avgöra matcher.

Flytta ner en målskytt som Cibicki på en kant, som var het som anfallare, gjorde målet och hade flera avslut.

Och med facit i hand var det inga lyckade byten. MFF saknade Cibicki längst fram, man gjorde inga mål när Eikrem lämnat planen och Jeremejeff gjorde det mesta fel och såg bara ut att vara ute efter att sätta något rekord i antal klackar.

Ännu konstigare blev det när Magnus Pehrsson på presskonferensen efter matchen stod på sig och sa att bytena var bra. MFF:s nye tränare berättade bland annat att han valde att ta ut Eikrem i halvtid för att han var för dålig i presspelet och att det kunde ha att göra med en förkylning.

Annons

När har Eikrem varit jättebra i det spelet och det är väl inte på grund av något presspel som han är på planen?

Hur bra var Tobias Sana, som var på den andra kanten, i presspelet? Inte så mycket bättre än Eikrem.

Och om det hade med en förkylning att göra, så hade det gått att fortsätta med lagets hetaste anfallare, Cibicki, på topp, för på bänken satt Anders Christiansen och Mattias Svanberg.

Magnus Pehrsson var ifrågasatt redan innan hans första tävlingsmatch och är den allsvenske tränaren som är under störst press. Kraven är höga i Malmö FF som är en klubb med vinnarkultur. Pehrsson måste snabbt visa att han också är en vinnare.

Även om bytena blev fel så gör Magnus Pehrsson på ett sätt rätt i att stå på sig för att verka som en riktig ledare med egna och tuffa beslut, något Allan Kuhn aldrig lyckades övertyga någon med. Å andra sidan riskerar han en hel del med att få spelare och kanske även ledningen emot sig, något som är lätt att få i Malmö (fråga Kuhn och Rikard Norling) och som inte är lätt att ta sig ur.

Annons

Andra halvlek var jämn och det var slarvigt av Malmö FF att tappa en match som de höll på att ta över helt och hållet. Samtidigt ska IFK Göteborg ha beröm för att man inte föll ihop utan kom tillbaka och i slutet satsade offensivt genom att ta in både Tobias Hysén och Elias Omarsson.

Efter att ha läckt bakåt har Jörgen Lennartsson ändrat spelsystem till en blandning av 4-4-1-1 och 4-5-1. Mot MFF var vanligtvis centrale Sebastian Eriksson på en kant, en tanke med det för att försöka få bort bortalagets assistkung Magnus Wolff Eikrem. En taktik som lyckades med tanke på att Magnus Pehrsson tog av sin mittfältare efter 45 minuter.

Premiären var ett steg i rätt riktning för IFK Göteborg.

”Mix” var fin på det centrala mittfältet och kommer att bli ännu finare. Bra passningsspelare, lugn och klok med bollen och vann även en del dueller. En motor och kreativ central mittfältare är en spelartyp som IFK Göteborg har saknat.

Annons

Matchen slutade 1-1. Mest nöjd var Jörgen Lennartsson som såg väldigt lättad ut. På presskonferensen hyllade han allt och alla (till och med presschefen Ulf Jörnvik fick sig en ordentlig hyllning, något Jörnvik själv var förvånad över) och snackade Liverpool (som vanligt).

***

Halmstad besegrade Östersund med 1-0 på hemmaplan. Starkt! Visserligen på ett underlag som passade HBK bäst och med tanke på att det inte är helt ovanligt att nykomlingar får en fin start (Oddevold ledde allsvenskan efter några omgångar av säsongen 1996) så väntar jag med att hylla Halmstad.

Andreas Sundberg

Senaste tweets

Arkiv

ANNONS
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto