När fotbollskanalen.se når den nytillträdde klubbdirektören på tisdagseftermiddagen har han och resten av ÄFF:s ledning suttit i ett krismöte under hela eftermiddagen. Där diskuterades det överhängande konkurshotet och hur föreningen kan gå vidare efter att Ängelholms kommun sagt nej till att gå i borgen för ett lån på tre miljoner kronor, och nekat till att ge ÄFF ett driftsbidrag på 2,1 miljoner kronor.
En av de absolut sista möjligheterna är att vända sig till allmänheten för att få stöttning. Paul Myllenberg berättar att han och styrelsen enats om att skicka ut ett brev till övriga fotbolls-Sverige med en uppmaning om att vara med i en insamling för att få ihop de 2,1 miljoner som krävs för att täcka klubbens akuta likvididetsproblem. Det är mycket bråttom att få saker och ting på plats.
- Det handlar om dygn, så är det, säger Paul Myllenberg.
Är det den enda lösningen?
- Ja, just nu är detta ett av spåren vi jobbar med. Det är ju så: Vi saknar pengar och vädjar till folk om hjälp. Sedan jobbar vi naturligtvis parallellt med att diskutera med våra leverantörer och med företag som vi har fordringar på. Men det är jäkligt bråttom. Tiden rinner ut. Det vi gör nu är att vi vädjar till omgivningen om att ge oss det kommunen inte ställde upp med.
De andra spåren du nämner, hur sannolikt är det att sponsorer och andra kan stötta er med pengar?
- För leverantörerna handlar det om ifall de kan tillmötesgå oss genom att inte kräva in alla skulder och så vidare. För sponsorerna handlar det mer om att kliva in ifall konkurshotet försvinner. Som företagare sätter man inte gärna pengar någonstans där de hamnar rakt i sjön. Om vi skulle lyckas med den här "hjärt- och lungräddningen" finns förutsättningar att partners och andra företag kan hjälpa oss. Vi sitter inte still i båten på något plan. Vi kör verkligen järnet för att försöka fixa det här.
Det rör sig om ganska mycket pengar, hur sannolikt är det att allmänheten kan skänka så mycket som 2,1 miljoner?
- Jag har ingen aning, jag har inte den blekaste aning. Men att inte göra någonting är verkligen inte vår grej. Vi vill verkligen på allvar visa att vi gör vårt yttersta. Det kan också vara så att de 2,1 miljonerna minskar marginellt om våra leverantörer inte kräver in alla skulder. Men det är bråttom. Allting hänger på dem som har fordringar på oss, på dem som skickat fakturor och inte fått betalt. Att människor är godmodiga och ställer upp. Men det handlar som sagt om dagar.
Hur stort är tålamodet hos era spelare vad gäller att få löneutbetalningar?
- Svårt att säga. Vi hade ett samtal med dem igår kväll och det är väl lika långt ungefär. Man måste ha respekt för att de ska ha mat på bordet och betala sina hyror. De spelar i superettan och för inte en fet tillvaro på det viset, särskilt inte i Ängelholm som ju inte driver någon satsning med en stor budget.
De är inte beredda att spela vidare i hopp om en lösning?
- Nja, det är en kombination om alltihop. Det är bussbolaget som kör till nästa bortamatch som ska ha betalt, det är domaren som dömer oss i serien. Det är många delar av det här. Folk på kansliet som behöver sin lön. Det är bara att se till sig själv hur man skulle agera i den här situationen.
Det finns många konkurrenter som, implicit i alla fall, skulle ha väldigt stora pengar att tjäna på att superettan inte räknas om. Ljungskile och Sundsvall till exempel. Finns det intresse fråm deras håll att hjälpa er?
- Klubbarna har inte hört av sig, men däremot vanliga människor kring deras föreningar. Det var lite så idén startade. Att folk ringde och frågade: "vad kan vi göra?". Djurgården och AIK har använt det här tillvägagångssättet ganska framgångsrikt förut, och även om vi inte har den statusen vad gäller sympatisörer är det värt för oss att försöka. Vi kan inte bara vända oss till ängelholmare, utan måste se om folk i hela landet kan hjälpa oss. Det är en långsökt idé och självklart handlar det om att sträcka ut en sista hand.