POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
SUPERETTAN
2v

BP om tränarskandalen, målet att ändra serierna - och förhoppningen att sänka rösträttsåldern för att byta klubbnamn

Foto: Andréas Sundberg

För fem månader sedan handlade allt om BP om en tränare vars ledarskap präglades av pennalism och sexism.
Klubbens hårda arbete kring jämställdhet hamnade i skymundan.
Fotbollskanalen åkte till Grimsta för ett samtal om deras arbete om att förändra seriesystemet, byta namn på ungdomsserier och få bort sitt eget klubbnamn.
- Vi vill sänka rösträtten från 18 år ner till 13 för att få en annan sammansättning på våra årsmöten, säger Stefan Bärlin.

I Brommapojkarnas pressrum hänger fotografier på före detta spelare som är invalda i deras Hall of fame. Anders Limpar, Daniel Majstorovic, Pontus Segerström, Jon Persson...

- Bara män va?, säger Charlotte Ovefelt när hon kommer in i rummet.

- Två kvinnor bara. Men fler kommer det att bli. Det är många bra saker som händer i klubben nu, fortsätter hon.

Charlotte Ovefelt har tidigare varit jämställdhetsstrateg på Stockholms läns landsting, driver projekten Normmedveten fotboll och Normbollen och fick 2017 ett bidrag på 100 000 kronor av Svenska fotbollförbundets projekt Alla är olika - olika är bra, som rör mångfaldsarbete kring exempelvis jämställdhetsarbete, hbtq-frågor, funktionsnedsättning och utanförskap.

Kort efter att hon fått bidraget gick hon i en intervju med Fotbollskanalen ut och kritiserade SvFF och menade att de inte gör ett tillräckligt bra jobb med de här frågorna och att det saknas kunskap.

Nu är Charlotte Ovefelt anställd som jämställdhetsstrateg i Brommapojkarna, en förening som jobbar för att gå i bräschen bland svenska fotbollsklubbar när det kommer till jämställdhet.

Och det finns en hel del att göra på jobbet. Vid sidan av flera satsningar och projekt för att fotbollen ska bli jämställd brottats klubben med interna stridigheter om klubbnamnet, och förra året fick A-lagstränaren sparken på grund av mobbning, bestraffningar och ett ledarskap som präglades av pennalism och sexism, något som sportchefen Daniel Majstorovic ska ha känt till och lämnade därför också klubben när trycket blev hårt.

- Det var faktiskt min första dag på jobbet här. Det var ju ganska speciellt, säger Charlotte Ovefelt.

Vi kommer tillbaka till förra årets skandal lite senare, för det är inte bara därför som Fotbollskanalen har tagit sig till Grimsta. Det händer nämligen väldigt många saker i föreningen, och allt är långt ifrån dåligt.

Charlotte Ovefelt och Stefan Bärlin jobbar med jämställhetsfrågor i BP och har nyligen som ensam idrottsförening i Sverige fått ett statsbidrag från jämställdhetsmyndigheten för ett jämställdhetsprojekt 2019, något som båda är väldigt glada för.

Charlotte: Det är otroligt häftigt. Statsbidraget handlar om jämställd resursfördelning, framför allt om att ta fram en metod och handbok för hur man ska tänka kring de här frågorna. Det känns stort att vi får ett statsbidrag som är på 702 000 kronor.

Stefan: Vi vill arbeta med jämställd resursfördelning och skriva ner det så att andra föreningar inte behöver börja från noll utan att vi kan dela med oss. Det innebär också att vi får resurser att göra det här kring jämställdhet på riktigt så att vi kan anställa en projektledare för det här. Arbetet skulle göras ändå men det hade tagit mycket längre tid. Nu kommer vi att kunna svara på frågorna om vad jämställd resursfördelning är och vi kommer att kunna argumentera för det. 

Stefan: Vi hade inte fått statsbidrag om vi inte hade haft en plan för hur vi strategiskt jobbar med jämställdhetsfrågor. De köper inte bara att man har nattfotboll för pojkar utan man måste ha en plan för hur man jobbar med samhällsansvar för både pojkar och flickor. Här tror jag att Svensk Elitfotboll har en utmaning, för man lyfter ju väldigt mycket det ansvaret man tar nu, men gör vi verkligen det för både pojkar och flickor eller gör vi det för pojkar? Hur ser planen ut här och hur tänker vi när vi säger att vi tar det här fantastiska samhällsansvaret? Vilka gör vi det för?

Det färska statsbidraget är inte den enda bollen som är i luften ute på Grimsta. Charlotte Ovefelt och Stefan Bärlin tycker att namnet Brommapojkarna borde bytas ut och vill därför ändra åldern för rösträtt, och de driver också på för att få Svenska fotbollförbundet att dels förändra seriesystemet inom damfotbollen, dels byta namn på ungdomsserier. Allt för att fotbollen ska bli jämställd.

Deras arbete började för ungefär två år sedan när den förre elitspelaren Stefan Bärlin anställdes som marknadschef med ett uppdrag att också jobba med hållbarhetsfrågor.

Stefan: Jag har ganska länge haft en ståndpunkt att man kan inte säga att man jobbar med samhällsaktiviteter eller tar ett ansvar om man inte också gör det för både pojkar och flickor. Det hänger inte ihop. Vi har så otroligt mycket att göra där. Där var en ingång i mitt arbete när jag kom. Sedan har CSR-delen blivit så stor att mitt jobb delades i två delar där jag då blev hållbarhetschef.

Stefan: Jag har ju inte alltid brunnit för de här frågorna för det var inte den miljön och bubblan jag levde i som spelare. Jag har inte haft tillgång till verktygen som jag behöver för att ta till mig och utvecklas som människa. Det har jag fått växa in i efter hand. Så jag ser ju helt annorlunda på de här frågorna i dag än vad jag gjorde för tio-femton år sedan. Jag tror att det här är en resa som hela elitfotbollen behöver göra och måste göra.

Är målet att tjejerna ska tjäna samma som killarna?
Stefan: Vad är lika lön för lika arbete? För mig går inte det att kopiera rakt av på elitidrott. Det är ju så att om du tittar på en herrtrupp så tjänar spelarna väldigt olika. Det som jag ser när man pratar om jämställd resursfördelning är att damtruppen och herrtruppen kan ha lika mycket resurser. Sedan hur lönerna fördelas är något helt annat.

Stefan: Vi har ju ett jättearbete med Ethos International där vi bryter sönder hela BP:s ekonomi för att titta på den ur ett jämställdhetsperspektiv. Resurser är ju inte bara rena pengar, det kan vara en mängd andra saker, som till exempel tillgång till planer. Om du tittar på Gothia Cup så spelar pojkarna på de fina planerna i slutspelet och tjejerna på de dåliga. Det är ju också en resurs. Om flickakademin har tillgång till samma typer av ledare som har samma utbildning kontra pojkakademin, det är också en resursfråga. Så resursfrågan är mycket större än bara pengar.

Charlotte: Och det har vi verkligen börjat titta på och kollat på procentsatser. Allt går ju inte att koka ner i ekonomi och vad man exakt ligger på för flickor och vad man exakt ligger på för pojkar. Men vad får man för planer, hur ser materialfördelningen ut? Det finns ju inget facit. Vi kan inte ta något och säga att nu gör vi på det här sättet för det här vet vi funkar. Utan vi får liksom uppfinna hjulet lite och det håller vi på med.

Stefan: Och framför allt de sakerna som inte kostar pengar, att vi har en kommunikationsansvarig som har i uppdrag att försöka kommunicera jämställt. Det är också en resurs som man har satsat på. Gymmet som vi har. Förut har det varit som att det varit herrarnas gym, men det är det inte längre utan det är herrarnas och damernas gym på lika villkor och alla får samsas om det. Det är otroligt viktiga signaler. Gymmet är en resurs som klubben har som kan fördelas lika. Det kostar oss ingenting. Sådana småsaker är viktiga.

I början av 2017 inledde ni ett arbete för att bli en mer jämställd förening och på er hemsida skrev ni att ni insåg tidigt att det finns få bra svar och få goda exempel på vad jämställdhet inom fotboll, framför allt elitfotboll, egentligen är – har ni blivit klokare?
Stefan: Ja lite, men det är ju verkligen så att det inte inte är helt enkelt med jämställdhet och resursfördelning kopplat till elitidrott. Om det kommer 3000 personer till en herrallsvensk match, hur ska den resursen fördelas i verksamheten för att det ska vara jämställt? Det är ingen som har ett bra svar på den frågan. Man säger lika lön för lika arbete eller jämställd sponsring som man pratar om väldigt mycket nu, men vad innebär det egentligen? Det är ett jättearbete.

Stefan: Jag ser en jätteskillnad nu från det att vi började med det här, framför allt att det senaste året har tagit en väldig fart kring de här frågorna. Förut diskuterades det inte ens. Nu är frågorna uppe på bordet. Men jag tycker att det blir väldigt mycket prat om de här begreppen och man behöver definiera ner vad allt innebär och vad det betyder så att vi kan börja göra saker.

Ni skrev också på er hemsida att ett av BPs långsiktiga mål är att, med fotbollen som bas, vara en motor för integration och jämställdhet och därmed bidra till en positiv samhällsutveckling. Att som Europas största fotbollsförening har ni ett ansvar och samtidigt stora möjligheter att leda utvecklingen och inspirera andra – hur viktigt är det att leda utvecklingen när ni är störst?
Charlotte: Det viktigaste är inte att leda utvecklingen, men nu har ju vi tagit stafettpinnen och kanske leder utvecklingen. Men det kanske inte var det som var det optimala målet. När vi ska ha ledarutbildning för våra ledare i jämställdhet och fotboll så bjuder vi in föreningar i västerort. Så andra föreningar får vara med och då känner jag att vi tar stafettpinnen, men vi säger inte att vi är bäst i klassen. Vi bjuder in de andra som kanske inte har resurserna som vi har i dagsläget.

Stefan: Om andra föreningar vill jobba med oss så ska vi vara öppna och transparenta i allt vi gör och dela med oss av kunskapen som vi bygger upp.

Charlotte, du har ju varit i flera mindre föreningar. Vilka var dina första intryck när du kom hit till BP?
Charlotte: Man hade ett tänk här. Mycket tack vare Stefan. Det fanns en jämställdhetsrapport här. Jag har ändå jobbat som ansvarig i landstinget i 15 år, men jag har aldrig sett en rapport om hur man ska jobba med jämställdhet. Här hade man redan sagt att det var viktigt. Det var den stora skillnaden.

Var det något du såg att det här var inte bra?
Charlotte: Nu pratar jag generellt för alla föreningar. Det är ju verkligen så att fotbollen är skapad av män för män. Det kommer vi inte ifrån. Så ser det ut och det gör det även här. Det finns en väldigt manlig jargong och ett sätt som man alltid har gjort saker på. Så det är en värld som är manlig.

Stefan: Det är ju en viktig del av varför vi har tagit in Charlotte och vi vet ju att det finns massa saker som inte är bra i vår verksamhet, men vi kan ju inte vara rädda för det. 

När ni startade det här arbetet så skrev ni en till sak på er hemsida om att ett hinder ni ser är att bristen på kunskap och osäkerhet på vad jämställdhet i en elitidrottsverksamhet faktiskt betyder bromsar utvecklingen – förklara?
Charlotte: Vi tar ju verkligen ett steg nu inför vårens utbildningar. Ta en fotbollsledarkväll, så har den tidigare varit på tre timmar. Nu är det en och en halv timme fotboll och lika lång tid jämställdhet, jämlikhet för alla ledare. Där tar vi ett ställningstagande i att vi tycker att de här frågorna är så viktiga så att du kan inte komma och bara vilja ha din fotbollskunskap. Det är lika viktigt och alla ska gå igenom det. Vi måste prata om beteende och normer. Där får vi frågor från andra föreningar som säger att man också vill göra så, men man vet inte riktigt vad man ska göra och vad det är man ska prata om och vad det är man ska lära ledarna. Det tycker nog många är svårt.

Charlotte: Vi är ju precis som andra klubbar en del av samhället. Jag fascineras av att i BP och många andra föreningar så är människor oftast på en annan arbetsplats och sedan ideellt i en förening. Men det är precis som att man blir normfri när man kommer till föreningslivet. Där har man inte riktigt de här reglerna som man har i sitt vanliga arbetsliv. Det tycker jag är spännande att möta på. Jag har stött på det i många klubbar och man tänker att så här skulle du aldrig bete dig på jobbet, men nu är du på en turnering och skriker så där, vad tar dig rätten till det? Det tycker jag är en otroligt spännande resa att se att det ser ut så.

I början av 2018 röstade medlemmarna om i fall klubbnamnet Brommapojkarna skulle ändras till IF BP. Det ändrades inte och många blev irriterade. Ni som jobbar med jämställdhet, vad tycker ni om klubbnamnet?
Stefan: Min personliga uppfattning är att namn som inte är inkluderande är inte så himla bra. Jag tycker om namn som är inkluderande för alla och det är inte Brommapojkarna. Vi har en utmaning ur ett föreningsdemokratiskt perspektiv att våra röstberättigade medlemmar återspeglar ju inte vår verksamhet. Du måste vara 18 år för att få rösta, och hela vår verksamhet är ju 4000 barn och ungdomar. Här behöver vi titta på våra stadgar, vilket vi också gör, att faktiskt sänka rösträtten ner till 13 år, utifrån RF:s direktiv. Då kommer vi att få en annan sammansättning på våra årsmöten och vilka som har rösträtt. Där har vi ett jobb att göra.

Charlotte: Den här frågan kommer ju ständigt upp och det är självklart. Jag delar ditt svar Stefan.

Hur viktig är namnfrågan för er när det kommer till trovärdighet i ert jämställdhetsarbete?
Charlotte: Så är det. Så tänker alla.

Stefan: Ja det är en fråga som ständigt kommer upp men det är en föreningsdemokratisk fråga. Det är årsmötet som ska besluta om det. Däremot handlar det om att om vi jobbar med jämställdhetsfrågor så kanske fler människor engagerar sig och blir medlemmar. 

Charlotte: Jag tror att fler tycker att namnet IF BP, oavsett om man är medlem eller inte, är viktigt om man förstår arbetet vi gör. Jag tror att många inte ens har tänkt tanken om att namnet handlar om inkludering. I dag tror jag att fler tänker på det och då kanske frågan kommer ännu mer i fokus. Det är årsmöte snart och vi vet att det kommer upp igen. Så frågan är aktuell.

En del från tjejlagen blev irriterade för att de tvingas spela med pojkarna på bröstet – hur känner ni för att de måste spela med det men vill inte?  
Stefan: Det måste bli ett personligt uttalande igen, och jag förstår att det finns en historik och så här, men om det är flickor i vår verksamhet som känner så, då tycker jag att man ska respektera det. För det kan ju inte vara så otroligt viktigt. En del säger att men det är ju inte så viktigt med namnet, nej men om det är så då kanske vi ska titta på personerna som tycker att det är otroligt viktigt.

Charlotte: Jag tror att man måste tänka framåt där också, vill vi attrahera fler? Den yngre generationen är väldigt mycket mer påläst i sådana här frågor, har kanske ett större intresse också. Där tror jag att för den yngre generationen att ett namn som BP kontra Brommapojkarna är mer viktigt än vad det kanske hade varit för den äldre generationen, för man har ett helt annat tänk i sådana här frågor. Jag har ju svårt att tro att det inte kommer att bli BP.

Stefan: Sedan är det viktigt att när man tar upp namnet som någon form av argument till att vi inte kan arbeta med jämställdhet, det blir så dumt. För om alla som inte redan är jämställda ska vara diskvalificerade från att arbeta med jämställdhet, då kommer vi aldrig att komma någonstans. Då kommer ingen kunna jobba med det.

Charlotte: Ja vi måste jobba med det så länge vi heter Brommapojkarna också. Men det läggs fram ett förslag från styrelsen att man ska jobba med att förbereda för ett eventuellt namnbyte. Så innan årsmötet nu så har styrelsen gjort ett svar om det här.

Stefan: Styrelsen har sagt att det krävs ett annat arbete för ett namnbyte. Att inte en enskild person eller ledamot kommer in med en motion utan att det behövs större underlag där man behöver göra ett större arbete för att man ska ta ett så stort beslut. Det var styrelsens uppfattning om hur man ser på det, men sedan kan ju medlemmarna fortfarande rösta. Men styrelsens förslag är att man bör göra ett större arbete med detta innan man röstar.

Vad tycker ni om det?
Stefan: Jag tycker att styrelsens svar är okej.

Charlotte: Det tycker jag med för grejen är ju att om det skulle röstas ner igen så står vi ju där och vi kan ju inte år efter år säga att nähä det blev inget. Så om man från styrelsen har en vilja i att prata mer om detta, kanske också med personerna som är motståndare till det, att varför är man motståndare till det här?

Stefan: Framför allt hänger det ihop med våra stadgar och det föreningsdemokratiska perspektivet att fler som är i vår verksamhet har möjlighet att rösta och ta ställning. Att ändra ett namn som har funnits i 75 år utifrån att det är 60 personer i en förening som innefattar 20 000 människor. Det blir ju inte rimligt.

Årsmötet är den 19 februari - hinner ni få till en ändring kring ålder på rösträtt till det här årsmötet?
Charlotte: Nej.

I augusti förra året så kom det ut i media att spelarna i ert allsvenska lag anklagade tränaren för mobbning, bestraffningar och ett ledarskap som präglades av pennalism och sexism. Det resulterade i att tränaren fick sparken och att sportchefen också lämnade. Ni som jobbar för jämställdhet, hållbarhet och utveckling av ungdomar – hur påverkade det er?
Charlotte: Det var min första dag på det här jobbet. Personerna är inte kvar. Ingen kunde efter det säga att vi inte jobbar med frågorna. Det var väl än viktigare med utbildning, men arbetet var ju redan påbörjat och det här som hände fick ju jättestor medial uppmärksamhet. Det gjorde det ju väldigt enkelt att diskutera frågorna med A-laget. Jag var där och jag var med den nya ledningen också. Vi pratade om det och det var intressant. Insatserna som vi kunde sätta in, det vi kunde göra och diskutera, vägen var ju banad.

Stefan: Kortsiktigt var det ju jättejobbigt så klart och vi insåg ju i samband med det här att det behövs andra strukturer. En del av Charlottes uppdrag blev ju att omedelbart se till att säkerställa att det här inte kan upprepas och hända igen. Så långsiktigt påverkade det nog inte vårt arbete.

Charlotte: När jag var hos spelarna med den nya ledningen så upplevde jag att alla tog till sig det här direkt och att det här är viktiga frågor att diskutera. Direkt var alla med och ville prata om hur vi ska jobba med normer och jargong. Så där känner jag att det blev väldigt bra diskussioner.

Stefan: Jag vet ingen förening i världen som har anställt en jämställdhetsstrateg. Men det där var också kul att se hur föreningen på en gång kunde se, att få in en människa med Charlottes kompetens i den här situationen, hur otroligt värdefullt det var. Alla tyckte att det var otroligt värdefullt att ha den kompetensen helt plötsligt som traditionellt inte finns. 

Charlotte: Det blev lite Pandoras ask i början. Det kom upp saker som man inte visste om. Men det kändes väldigt bra att kunna bemöta och svara upp och säga hur man kan jobba, och jag upplever att folk är väldigt öppna och vill jobba med de här frågorna. Däremot så är man lite rädd att göra fel. Man är rädd för att säga fel. Politisk korrekt gäller även här. Man ville inte göra fel och man ville göra rätt. Så jag känner att det här gav en skjuts i att vi verkligen fick upp det på bordet. Här på sportkontoret, folk som inte alls har jobbat med sådana här frågor, man är intresserad och vill lära sig. Så jag upplever att man är väldigt öppen för att ta in den här kunskapen.

Det var alltså din första dag på jobbet, hade du hunnit gå in på kontoret?
Charlotte: Jajamen, jag hade varit här i 45 minuter. Det kändes som att man kom in och att det blev som en trygghet i att jag vet hur man arbetar med sådana här frågor. Jag fick massa frågor direkt om vad pennalism och sexism är. Så man kanske inte ens visste vad det var. Så jag hade lite att göra första dagen.

Har det påverkat klubben?
Stefan: Med våra partners var vi väldigt transparenta och väldigt öppna med vad som hade hänt. Vi hade en väldigt bra dialog och ingen av våra partners tycker att det var bra, alla tog tydligt avstånd från oss. Men samtidigt så har vi också fått en hel del positivt för hur vi hanterade situationen, att vi var transparenta och vi dolde ingenting utan hade hela tiden en dialog, framför allt med våra större partners där vi löpande höll alla uppdaterade med allt med utredningen och så, hur den gick framåt. Den delen tror jag byggde vår trovärdighet hos våra partners på det sättet att när en sådan här sak händer att alla fick all information. Så krishantering där utifrån våra partners var okej då.

Ni har lämnat in en motion för att ge Stockholms fotbollförbund i uppdrag att upprätta en dialog med Svenska fotbollförbundet i syfte att förändra seriesystemet inom damfotbollen – varför?
Charlotte: Det får man ju ge vår sportchef för dam, Staffan Jacobsson, kredd för.

Charlotte: Det här är så häftigt tycker jag. Bara för att vi har börjat prata om det så tror jag att sådana här saker kommer mycket tydligare upp på bordet. Saker har mycket lättare att tänkas i de här banorna sedan vi började jobba så mycket aktivt. Det är samma som jag skickade in varför det heter U för pojkar och F för flickor. Så visst har det här stor betydelse att vi diskuterar frågorna, men det är han som ska ha kredd för det här.

Stefan: Motionen som vi har skickat in handlar till stor del om att även om du vinner serien så måste du ändå kvala för att gå upp. Så vinnaren av serien går inte per automatik upp, så som det är för herrar.

Charlotte: BP vann ju Division 1 stort på damsidan men fick sedan ändå kvala. På herrsidan är det ju så att om man vinner serien så går man direkt upp i systemet, men på damsidan är det inte så. 

Stefan: Det är bara konstigt. Du vinner serien, du kan vinna alla matcher, men sedan får du tre sjuka spelare och förlorar kvalet och hela säsongen är förstörd utifrån det arbetet man har lagt ner. Då blir det ett lotteri. Det är den frågan som motionen handlar om.

Vad är det här med U och F som ni har skickat in då?
Charlotte: Det är serierna. Om man tittar på hur det benämns hos fotbollsförbundet, och det här är förbundet helt medvetna om för vi har haft en dialog om det, det är att det heter U19 och det är pojkar, sedan heter det F19 för tjejer. Så min fråga är varför det heter U19 och F19?

Stefan: Där har du intresseorganisationerna också. Du har Svensk Elitfotboll, men det är herrdelen. Sedan har du damdelen och då är Elitfotboll Dam. Det blir ju konstigt.

Charlotte: Man benämner det som inte är en norm. Det är mer så.

Har ni sagt till förbundet?
Charlotte: Det här med flick har jag påtalat ja. Det har jag gjort via Stockholms fotbollförbund för det är det förbundet som skickar frågan uppåt. Jag har fått svar om att man tycker att det var en jättebra synpunkt. Sedan har jag inte hört något mer. Stockholms fotbollförbund håller också med. 

Vilket ansvar har SvFF här?
Stefan: Det är ju SvFF och RF som har ett väldigt stort ansvar. Det strategiska övergripande måste någonstans ligga på SvFF eller RF beroende på vilken fråga det är.

Publicerad 2019-02-05 kl 10:42
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå