- Det mesta kring agentbranschen är väldigt luddigt, säger han.
Lasse Eriksson jobbade som ytterst sportsligt ansvarig i Stockholmslaget mellan åren 2007 och 2009. Under den tiden hände det med jämna mellanrum att man tog hjälp av agenter i samband med försäljningar av spelare.
- Låt säga att vi redan fått bud på någon i vår trupp, och så ryktades det om att en viss klubb i en annan liga också ville ha honom. Då pratade vi ibland med agenter som hade det landet som specialområde. De kunde höra sig för med sina kontakter för att värdera hur seriöst intresset var, eller om det fanns andra potentiella köpare, säger Eriksson.
Enligt honom gick det dock sällan så långt som till affär den vägen. Snarare ville Hammarby sondera marknaden, innan man skötte övergångarna på vanligt, traditionellt sätt, med en utomstående klubb som på eget bevåg lade bud på en spelare.
- Sedan förekom det att agenter tog kontakt med oss, för att erbjuda sig att ordna fram köpare till någon av våra killar. Men där var i alla fall jag väldigt tydlig med att vi inte arbetade på det sättet, säger Eriksson.
Han hade också en hel del att göra med Oliver Cabrera, spelaragenten som utreds av svenska fotbollförbundet, efter TV4-sporten och fotbollskanalens avslöjanden tidigare i veckan.
- Det rörde sig om ganska enkla förhandlingar som jag minns det. Vid ett par tillfällen förhandlade vi om förlängning med a-lagsspelare som han representerade. Och sedan var det en inhyrning av någon extern spelare. Då var det faktiskt inga konstigheter i Olivers metoder, enligt min bild, säger Eriksson.
Däremot anser Lasse Eriksson att agentbranschen som sådan är ”en märklig företeelse”. Fifas och fotbollförbundets regler dikterar en sak, svensk lagstiftning en annan. Eriksson hävdar att många inom fotbollsrörelsen upplever branschen som snårig och inte vet vem de har rätt att betala pengar till eller förhandla med.
- Regelverken är väldigt luddiga. Jag ska inte säga att agenterna använder oschyssta medel. Men verksamheten rör sig i ett slags gråzon. Att man betalar ut arvoden till deras bolag sker i princip varje gång. Sedan är det väldigt svårt att få reda på vem som får företräda vem och ingen vet egentligen vem man får ta betalt av.
- Det är bra att de frågorna utreds en gång för alla, säger Eriksson.