Peter Gwargis vände hem till Sverige och Malmö FF sommaren 2021, efter en sejour i Brighton. I MFF blev det snålt med speltid för 21-åringen och till säsongen 2022 stod det klart att han lånades ut till sin gamla klubb Jönköpings-Södra.
Det blev en nystart för Gwargis, som inledde med två mål på de två första matcherna i superettan. Men den tredje matchen, mot IK Brage, blev hans sista för säsongen. En vridning resulterade i att korsbandet gick av.
- Det känns ju inte verkligt. Det gör det fortfarande inte för jag har inte helt smält det. Det var korsbandet som åkte av men ja… Det har ju varit min värsta mardröm och nu blev den sann. Det var tufft att få reda på att korsbandet var av, man hoppades på att det var något lite mindre, säger Gwargis, som redan ute på planen misstänkte att det var just korsbandet.
- Jag kände direkt att det var av. Jag hörde något, som att något gick sönder. Sedan försökte jag hålla tummarna och hoppas på att det var något lite mindre men man hade ändå ställt in sig lite på att det kunde vara det värsta.
Gwargis själv känner att skadan kom med sämsta möjliga timing, då han under den korta tiden i Jönköping känt att han hittade tillbaka till där han vill vara, efter en tyngre tid.
- Mitt sista år i England och sedan halvåret i Malmö, det var tufft mentalt och den lilla perioden nu när jag var i Södra så började jag känna igen mig själv. Jag hittade lyckan i fotbollen igen, det var kul att spela igen. Jag kände någonstans att det inte skulle gå att stoppa mig den här säsongen. Så att få den här skadan nu också, det är det som är det tuffa. Men det finns inte mycket mer att göra nu än att tycka synd om sig själv i några dagar och sedan är det bara att börja med rehab och köra.
Med den långa rehabperioden som väntar är det inte minst den mentala delen som Gwargis räknar med kan bli jobbig. Men han har fått fint stöd av människor runt omkring sig och är nu inställd på att kriga för att ta sig tillbaka ut på plan.
- Det är det viktiga nu att man har bra folk omkring sig som hjälper en så man håller huvudet högt. Jag känner att jag visat vad jag kan göra på plan, det är segt att det händer nu men det är bara att kriga och komma tillbaka och visa det igen. Jag är inte rädd för att jag kommer bli en sämre fotbollsspelare, jag ser det mer positivt. Jag har tid nu att kunna bygga mig fysiskt och jobba på den biten mer och ta det så i stället.