Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
SUPERETTAN

Skulder utbrett problem bland elitklubbar: "En växande fråga"

Foto: Bildbyrån/Scanpix

Flera svenska elitklubbar har skulder hos Kronofogden. Av de föreningar som spelade i superettan 2016 är det 10 av 16 som har eller har varit skuldsatta - i vissa fall handlar det om miljonbelopp.
- Det kommer att bli en växande fråga för oss, säger Mats Enquist, generalsekreterare i Sef. 

De ekonomiska problemen inom svensk fotboll är utbredda. Hela 41 procent av föreningarna i division 1 och uppåt har haft ärenden hos Kronofogden de senaste två åren och sex klubbar är skuldsatta än i dag, enligt en kartläggning av VSK Swish.

Särskilt påtagligt blir det när superettan synas. Av de klubbar som spelade i Sveriges näst högsta serie 2016 är det 10 av 16 föreningar som har eller har varit skuldsatta.

En förening som har uppmärksammats mycket för sina ekonomiska problem är Ängelholms FF.  Med skulder på flera hundra tusen kronor var klubben nyligen nära att gå i konkurs men klarade sig med nöd och näppe. Däremot bestämde sig klubben för att dra sig ur den kommande Svenska cupen – och ersätts av Ljungskile vars skuldberg uppgår i närmare en miljon kronor och därmed är än större.  

Mest skuldsatt är dock Assyriska FF. Klubben har visserligen betalt av en del av beloppet under de senaste veckorna men 1 272 383 kronor fattas fortfarande, berättar Kronofogden för Fotbollskanalen under måndagen.

Situationen i AFF har gått så långt att spelarna i förra veckan lämnade in en konkursansökan för klubben, till stor del på grund av uteblivna löner och pensionsinsättningar. Fyra spelare, Kenny Pavey, Linus Malmborg, Robin Malmkvist samt Fredrik Holster kräver sammanlagt ett sexsiffrigt belopp. 

Björn Alqvist, jurist och företrädare för spelarna genom deras fackförbund Unionen, säger till LT att det har varit svårt att få gehör från AFF. Under måndagsmorgonen hade han dock ett lyckat samtal med klubbens ordförande Sargon Demirdag.

-Vi hade en ny kontakt under dagen och jag fick löfte om att spelarna ska få lönen utbetald i dag (måndag). Och vi ska ha fortsatt dialog för hur tjänstepensionen ska betalas. Och om det blir så, då kommer vi att återkalla vår konkursansökan, säger Björn Alqvist.

Även om skulden är fortsatt hög ser det alltså ut som att Södertäljeklubben kan lyckas undvika en konkurssituation för nu. Men det går inte att komma ifrån att svajig ekonomi hos svenska elitklubbar är ett utbrett problem.  

- Idrottsklubbar har en tendens att alltid leva på marginalen, säger Mats Enquist, generalsekreterare i Sef, och utvecklar sitt resonemang:

- Ska jag hårddra det så är förklaringen till detta att vi faktiskt inte är kommersiella, det vill säga har vinst som mål för verksamheten. Alla tar för givet att vi är kommersiella men det är vi faktiskt inte, vi har pengar som medel – inte mål. NHL är ett exempel på en kommersiell liga där syftet är att ge vinst till ägarna, och därmed tar man på gott och ont en del beslut vi aldrig skulle ta. I fotbollen är vi dock givetvis helt beroende av kommers, det är ingen tvekan om att vi behöver pengar. Men de går tillbaks till att driva verksamheten, mest i form av spelarlöner. Klubbar som kämpar, väljer oftast att investera varenda krona i sin spelartrupp för att försöka få ihop ett så bra lag som möjligt. I klubbar med små marginaler, exempelvis i superettan, kan detta bli väldigt vanskligt om resultaten uteblir. Till skillnad från ett företag, där man tar höjd för vinster och har marginaler, så lever man precis på gränsen hela tiden.

Enquist påpekar dock att det - sett till de senaste tjugo åren inom svensk elitfotboll - finns få exempel där man inte förr eller senare har betalt sina skulder och fortsatt verksamheten.

- Nu lyckas våra klubbar i de flesta fall lösa det ändå till slut, men vi jobbar för att försöka hitta en gemensam grund för ”good governance” och vi tycker att det börjar bli bättre. Men det tar sin tid. Större klubbar har oftast vissa marginaler, det finns lite mer att röra sig med. Superettan-klubbar har en väldigt utsatt position, man vill gå upp och överleva och samtidigt har man inte så mycket marginaler att leka med om det går fel.

Traditionellt sett har klubbekonomi varit en fråga för förbundet men detta håller på att förändras. Nyligen var Sef:s ordförande Lars-Christer Olsson med och grundade Sport Integrity Global Alliance (SIGA) en internationell sammanslutning vars syfte är att skydda integriteten inom idrotten. 

- Överlag så är det ganska många satsningar vi gör för att bygga just en gemensamhet runt värdegrundsarbete, good governance, matchfixningsfrågor och så vidare. Det har inte varit ett gemensamt ligaansvar förut men nu börjar det bli det. Vi bygger nu stegvis upp detta, säger Mats Enquist.

- Så svaret är ja, det kommer att bli en växande fråga, att vi själva ser till att garantera vår integritet och att saker sköts på ett sätt som vi kan stå upp för gentemot omvärlden.

Kommer ekonomin generellt bli bättre bland svenska klubbar i framtiden?
- Det tror jag, och förutom att ha en bättre styrsel på verksamheten så är ju ökade intäkter en viktig kugge. Vi ser nu att det arbete vi har lagt ner både på klubb- och liganivå börjar ge resultat, publiken ökar och sponsorerna kommer tillbaka, det är väldigt kul. 

Publicerad 2017-02-13 kl 21:45
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons