ÖFK dominerade
Östersund var dominant under den första halvleken. Hemmalaget ägde bollen och saknade inte möjligheter att göra mål på, men man slarvade också i flera avgörande lägen. Bland annat missade mittbacken Sotirios Papagiannopoulos en fin nickchans och anfallaren Dino Islamovic slog bollen för långt ifrån sig i ett två mot ett-läge. Gais stack upp i kortare anfall vid några tillfällen, men saknade den sista spetsen för att få in ett mål och skaka ÖFK rejält.
Till slut kom målet
Hemmalaget inledde den andra halvleken vasst och radade upp mängder av chanser under de sista 45 minuterna. Den andra halvleken var lik den första, med skillnaden att Gais anföll än mer sporadiskt och hade ännu färre andningspauser med boll. En bit in i halvleken var egentligen den stora frågan: hur länge kommer Gais orkar hålla emot? Svaret blev en bit över 85 minuter. ÖFK brände några fina lägen och dessutom stod Gais-keepern Damir Mehic för en imponerande insats, men till slut hittade alltså Alhaji Gero nätet på en retur efter skott från Brwa Nouri. Överlag förtjänar Gais beröm för att ha lyckats stå upp mot ÖFK på sättet som de gjorde.
ÖFK-MFF - blir inte mycket hetare
Nu är Östersund klart för semifinal i svenska cupen och där väntar Malmö FF hemma på Jämtkraft Arena. Laget som presterat bäst hittills i år (Östersund) ställs mot laget som dominerat svensk fotboll de senaste åren (Malmö). Det kan inte bli mycket bättre och hetare än så några veckor in i mars. ÖFK behöver vinna cupen för att få kvala till Europa League igen och MFF vill ”sätta Östersund på plats”. Nu hoppas jag bara att lite fler jämtar kan ta sig till Jämtkraft nästa helg, för 2400 åskådare mot Gais är ingen publiksiffra ÖFK har rätt att skryta om med tanke på att deras publiksnitt i allsvenskan förra året låg på 5265.
Vad blir det av Gais i år?
”Vår saga har bara börjat”, sa Gais tränare Bosko Orovic till C More efter matchen. Det är möjligt att det är så och laget har imponerat stort i svenska cupen i år, men på frågan om sagan kan bli vacker redan i år behöver i alla fall jag mer tid för att landa i ett bra svar. Orovic vill mycket med sitt Gais, de har en idé som är tilltalande och bygget känns mycket bättre och mer stabilare i år än tidigare - men kommer de hålla över 30 omgångar i en (i alla fall på förhand) tajt och jämn superetta? Vi får väl se. Jag ser laget som en ”dark horse” inför säsongen, snäppet under lag som Helsingborg, Jönköping, Öster, Halmstad och Falkenberg. En del Gais-spelare lär i alla fall kunna sätta avtryck under 2018, som Junes Barny. Han har visat upp fina kvaliteter i cupspelet i år.
2018 kan bli året för Aiesh
Hosam Aiesh var lysande mot Paok i Europa League-kvalet förra året och startade i elva allsvenska matcher, men den 22-årige yttermittfältaren var också en hel del skadad och gjorde ”bara” fem mål och två assist under 2017. Om han kan få ett riktigt genombrott 2018? Jag tror det. Aiesh har ett Ghoddos-liknande klipp i steget och de gånger jag sett honom spela har han ofta vållat stora problem för motståndarlaget. Mot Gais stod han för en offensiv frenesi som göteborgarna inte alltid kunde hantera. Aiesh finns hur som helst på min lista över spelare jag tänker följa lite extra i år. Saman Ghoddos och Ken Sema kan mycket väl säljas i sommar och då behöver nog spelare som Aiesh steppa upp en nivå ytterligare.