När Erik Hamréns landslag som mest ska bestå av framtidens A-landslagsmän landat i Qatar är Stockholm representerat av en spelare.
Niklas Backman från AIK är enda 08:an - även om han är fostrad i Västerås.
- Ingen aning varför det är så, antagligen har man presterat för dåligt och de som presterat är kanske inte från Sverige heller, säger Niklas Backman.
- Jag har inte tänkt på varför, men det är tydligt. När det gäller ungdomslag är klubbarna i 08 ledande, men någonstans har det blivit fel, jag vet inte vad.
Vad tror du?
- Ibland kanske det för lätt på vägen för de unga lagen och de är för överlägsna på U-sidan och att de inte behöver kriga. När det gäller BP är det många som försvinner till utlandet tidigt och det är svårt att säga om det är rätt väg, men det är svårt att hålla kvar dem.
Finns det dåligt tålamod med talanger i huvudstaden?
- Ja, det tror jag, i alla fall i AIK och i Djurgården. Om du inte presterar får du stå åt sidan. Vi har blivit bättre på det och en sådan som Alex (Milosevic) kunde ha varit med om han inte blivit skadad, säger Backman.
Avundsjuk på Malmö, Göteborg och Elfsborg som har så många spelare?
- Det handlar ändå om att prestera och vi kom före en del av lagen och det handlar om att komma först.
I senaste Magasinet Fotboll har man kollat närmare på varför det är ont om 08:or i landslaget. När Sverige slog Holland i EM-kvalet hade ingen i truppen en 08-klubb som moderklubb.
– Det finns mängder av skäl till att nästan inga stockholmare når A-landslaget. Många spelare har långa resor till och från sina träningar. I andra städer kan de flesta spelarna cykla till sina träningar, men så är det ju verkligen inte i Stockholm. Planerna är för få också. Sen tror jag att för tidiga framgångar på ungdomsnivå också spelar in. Det är en enorm utslagning som sker på ungdomsnivå i Stockholm på grund av kortsiktighet och resultatfixering, säger Thomas Lyth, tidigare riksinstruktör på SvFF och spion åt landslaget, till Magasinet Fotboll.
Thomas Lyth är i Magasinet Fotboll precis som Niklas Backman inne på att framgångarna för klubbarna på U-nivå inte ger något på elitnivå:
– Generellt sett så når Stockholmsklubbarnas ungdomslag bra resultat, och många av spelarna kommer till de yngre landslagen. Det har sett bra ut i 30 år. Då, precis som nu, vann Stockholmslagen också många distriktscuper. Men det säger egentligen ingenting. När en ung kille står på gränsen till en seniortrupp på elitnivå och kravet är att vinna varje söndag, det är då allvaret börjar. Och det klarar inte alla av. Min teori är att det i en så stor population som i Stockholm finns många ungdomar som är tidigt utvecklade. Då finns det många tidigt utvecklade spelare att välja på. Men sen, efter puberteten, kommer de mindre ungdomarna ikapp både fysiskt och spelmässigt, säger Lyth och fortsätter:
– Det är lätt att spela fotboll när man vinner matcher och turneringar. Men alla klarar inte av att möta motgångar, och de kommer ju alltid förr eller senare. Det viktigaste för en spelare som utvecklas är inte att vinna. Det är att alltid vilja vinna.