Fotbollskanalen har träffat West Bromwichs Albions rutinerade svensk Jonas Olsson, 31, för ett längre samtal.
Den mångårige landslagsspelaren har på senare tid tappat sin plats i Blågult och berättar att han är besviken - men förstår Erik Hamréns beslut. Han bemöter också den kritik som tidigare landslagskollegan Anders Svensson skickade mot förbundskaptenen.
– Det har inte fungerat lika bra i landslaget som det har gjort i klubblaget för mig. Vad det beror på är alltid svårt att analysera kring. Jag känner att det är svårt att lägga över något ansvar på någon annan än mig själv. Så har jag alltid varit under min karriär, det är så jag känner kring det, säger han.
Förvånad över Anders, som var vice kapten, talar ut så tätt inpå?
– Anders har alltid varit frispråkig och med den erfarenheten han har... man har ju åsikter kring ledarskap och sånt och det är ganska nyttigt att ha det. Anders hade en tydlig roll när han var i landslaget och jag tror också att han och Erik bollade det mellan varandra. Det tycker jag är en av Eriks bra egenskaper att han ändå lyssnar på spelare och tar till sig åsikter och feedback. Det har jag svårt att kritisera.
Du har gått från ordinarie till petad. Och nu är du utanför truppen, hur känns det?
– Det är tufft och man är besviken, självklart, som alla andra spelare som blir petade. Jag kände att efter Österrike-matchen hade det inte funkat 100 procent i försvarsspelet under en längre tid och då är det svårt att ha någon kritik kring en laguttagning. Tränarens jobb är ju ändå att när det inte fungerar att få det att fungera. Det är någonstans det som är ledarskap.
– Jag är besviken att bli petad och hoppades att han kunde gjort någon annan förändring än just jag.
Har du fått raka besked om att bli petad?
– Ja, det tycker jag.
Just det att det blir svårt att visa mod som Anders pratar om, när man flyttas från planen till läktaren, förstår du vad han menar?
– Jag förstår det. Samtidigt handlar det någonstans om att vara professionell, att prestera under press. Då kan du bli bortplockad, men det är någonstans det som är proffsfotboll. Du måste vara stark mentalt och spelare som kan prestera bra under tuffa förhållanden är med. Sen måste det givetvis vara en balans så du kan känna trygghet och kunna göra ett misstag också. Det kan man alltid diskutera.
– Ju längre bak i planen du kommer så är det viktigt att känna ett förtroende.
Lite osvenskt av Anders att man lyfter på locket.
– Jag har spelat med Anders i fyra år i landslaget och jag känner honom som en person som är rak och ärlig. Det tror jag både tränare och spelare uppskattar.
Hur tror du Erik tar detta?
– Jag vet inte. Erik tycker jag alltid har den egenskapen att han kan ta feedback. Jag minns när (Mathias) Ranégie inte var med i landslaget och han postade något på Twitter som inte var jättesmickrande för Erik, då satte han ingen prestige i det och tog ut honom i nästa match för vi behövde honom. Sådant respekterar jag hos folk.
Du har inte någon större kritik till Erik?
– Jag känner själv att jag inte presterat på topp. Men givetvis om du frågar mig som spelare så tycker jag att jag ska spela framför någon annan, men den tron har du på dig själv och du är inte objektiv.
– Jag kände när jag blev bortplockad att det var väldigt tråkigt och jag var väldigt besviken. Det är svårt att ha några vassa motargument när du inte presterat på topp. Man funderar ju varför man inte presterat lika bra i landslaget, det är mer en intressant diskussion som man brottas med själv.
Du har inte varit med under våren i landslaget. Känns det som den dörren är stängd?
– Nej, det tycker jag absolut inte. Jag är fortfarande ordinarie i mitt klubblag i Premier League och är vice kapten. Har man den meriten så tror jag att du alltid är aktuell för ett landslag, oavsett vilket landslag det är. Den dörren har jag inte stängt.
– Jag pratade med Erik i våras och då förklarade han att han ville testa nytt folk i träningsmatcherna. Det var raka besked. Samtidigt förklarade han att när kvalet börjar så konkurrerar jag på samma villkor som de andra.